Gränser stängs. Nu dammas gamla idéer om slutna gränser av och lyfts fram som rationella alternativ och det kan bli allvarligt för en liten och öppen ekonomi som Sveriges, skriver Christofer Fjellner. Han menar att det borde vara av högsta prioritet för varje ansvarstagande svensk politiker att motverka en protektionistisk utveckling. En fråga som Handelskammaren länge drivit.
I den ekonomiska krisens spår riskerar vi att vakna upp i en sluten värld.
Gamla idéer om slutna gränser och protektionism dammas av och lyfts fram som rationella alternativ, trots att historiens erfarenheter avskräcker. 1930-talets amerikanska finanskris blev en global lågkonjunktur som fördjupades
eftersom den bemöttes med tullar och handelshinder. Men frihandel är bra och protektionism är dåligt, och för ett litet och omvärldsberoende land som Sverige är det avgörande.
När världens mäktigaste regeringschefer nyligen möttes i London för G20-möte lovade de i ett gemensamt uttalande att förkasta protektionism. Samma sak lovades även efter G20-mötet i Washington i november – att inte hemfalla åt protektionism i krisens spår: ”Vi understryker den kritiska betydelsen av att förkasta protektionism och inte vända sig inåt i tider av finansiell turbulens.”
Men Världsbanken har sedan mötet i november registrerat att inte mindre än 17 av G20-länderna tillsammans infört totalt 47 nya tullar och handelsbegränsningar. Sina fina ord till trots, har världens ledare sökt sig till den sämsta medicinen – minskad handel genom stängda gränser.
Världshandelsorganisationen rapporterade för någon månad sedan att världshandeln under 2009 förutspås minska med nio procent. En dramatisk och historisk siffra – inte sedan andra världskriget har handeln minskat så kraftigt.
Att protektionismen gör framsteg på öppenheten, samarbetets och frihandelns bekostnad är särskilt allvarligt för en liten och öppen ekonomi som Sverige. Hela 90 procent av vår BNP utgörs av sådant som vi importerar och exporterar.
Att motverka en protektionistisk utveckling borde vara högsta prioritet för varje ansvarstagande svensk politiker. Vårt välstånd hänger på det. Därför behövs tydliga röster för globalisering, öppenhet och frihandel i Europaparlamentet. Detta är den viktigaste utmaningen för svenska
företag och därmed svenskt välstånd och sysselsättning. Vi måste förmå världen att orka stå emot det irrationella alternativ som protektionism och slutenhet utgör. Ett frihandelsavtal mellan EU och den nordamerikanska
handelssammanslutningen NAFTA här kan vara en injektion i rätt riktning.
Tyvärr, riskerar denna stora kamp dra fokus ifrån allt annat som behöver göras för att underlätta företagande och kratta manegen för entreprenörskap i Europa. En tydlig uppgift är att göra det lika lätt för små företag att dra nytta av EU:s inre marknad som det i dag är för de stora
företagen. Här gäller det att jaga byråkrati – regelbördor och krångel är svårast att hantera för ett litet bolag med begränsade resurser. Och när det gäller minskat krångel kan regeringens satsning under ordförandeskapet
på att lösa frågan om EU-patent spela stor roll, inte minst för innovativa bolag.
I grunden handlar dock politik om vilket grundläggande förhållningssätt
man har till världen. Ser man företagande som något gott som skapar välstånd och arbeten, då siktar man också på att skapa en god jordmån för entreprenörskap. Ser man med misstänktande ögon på företagande, ja, då är det inte heller troligt att man verkar för att göra vardagen lättare
för småföretagare. Denna klassiska strid är central också i Europa-parlamentsvalet.
Christofer Fjellner (m)
Europaparlamentariker
Ur Handelskammartidningen nr 4: 2009
Läs mer om frihandel
Läs också "Vilka kandidater kommer att driva en företagsvänlig politik?"