Om 30 år kommer vårt län att ha en halv miljon invånare. Redan nu är bristen på bostäder stor. Därför är det viktigt att kommuner, länsstyrelsen, bostadsföretagen och andra aktörer samarbetar, skriver Magnus Åkerman, Stockholms Handelskammare, som varit ordförande i landshövdingens bostadsgrupp i Uppsala.

Uppsala län kommer 2050 att ha mellan 410 000 och 520 000 invånare. Merparten av ökningen sker i Uppsala kommun. Det visar vårens uppdatering av befolkningsprognoserna i Östra Mellansverige som upprättats av länsplaneansvariga. Det innebär att bostadsfrågan rycker fram som länets kanske viktigaste framtidsfråga.

Underliggande fakta är att vi redan i dag har ett ackumulerat bostadsunderskott – 9 200 bostäder i Uppsala enligt Handelskammaren, ungefär hälften enligt Uppsala kommun. Det innebär att varje bostad som kan tillkomma, oavsett upplåtelseform, kommer att behövas. Annars kommer tillväxt och välståndsutveckling att hämmas.

Mot den bakgrunden tillsatte landshövdingen i september en bostadsgrupp med uppgift att komma med analys och förslag till hur läget kan förbättras. Gruppen bestod av 21 representanter för aktörer i alla led på bostadsmarknaden, bland beslutsfattare och hos intresseorganisationer. Utgångspunkten var att gruppen skulle ha mandat att göra en helt egen, öppen och oberoende analys, där samtidigt inget enskilt intresse skull få ha något veto.

Rapporten har adresserat tre huvudområden: de områden statsmakterna har rådighet över (såsom lagar, budget och regler), regionala och lokala hinder vi kan göra något åt själva, samt slutligen konkreta projekt och förslag.

Det finns mycket staten kan göra för en bättre bostadsmarknad. Underlätta andrahandsuthyrning, förenkla plan- och byggprocessen, se över olikheten i beskattning av bostäder med olika upplåtelseformer, rotavdrag för hyressektorn, enklare byggregler och olika stimulanser för till exempel byggande av studentbostäder.

Här har gruppen i stort anslutit till de förslag marknadens parter fört fram. Lokalt anser vi också att universitetens möjligheter att medverka i bostadsprojekt måste säkras.

Regionalt behöver vi stärka samarbetet för att öka bostadsbyggandet och finna en balans mellan marknadens behov och kommunernas planering.

I kommunerna behöver plan- och bygglovsärenden hanteras smidigare och markpolitiken bli mer offensiv. Näringslivet måste ges möjligheter att bygga billigare och enklare genom större frihet och färre kostnadsdrivande plankrav från kommunerna. Bland mycket annat.

En viktig poäng med arbetet har varit att gruppen inte väjt för några av de problem som lyfts. Kommunernas planhantering och markpolitik kritiseras, liksom beställarens (länsstyrelsens) hantering av ärenden enligt plan- och bygglagen, Miljöbalken och Kulturminneslagen.

Konkurrensen inom byggbranschen måste förbättras och de stora offentliga markägarna måste aktivera sina markinnehav. Och statens otillräckliga åtgärder under nuvarande och tidigare regeringar framhålls.

Men huvudfrågan måste vara att samlas kring vad vi kan göra proaktivt. Statistiken visar att Uppsala det senaste seklet i snitt fördubblat befolkningen på 50 år. Att ta emot ytterligare mellan 100 000 och 200 000 nya Uppsalabor är en formidabel utmaning, som kräver alla goda krafters medverkan.

Rent tekniskt betyder det 60 000 till 120 000 bostäder fram till år 2050, det vill säga 1 600 till 3 200 bostäder om året. I år påbörjas byggandet av 1 200 bostäder, om allt går som planerat. I budgeten talar kommunen om 1 500 bostäder per år. Till detta skall läggas bristen på student- och instegsboende. Det räcker inte!

Vi tror inte det behövs fler fora där vi diskuterar. Snarare behöver vi ökad fokusering på att få saker att hända. Regeringen har redan tagit till sig flera av slutsatserna i landshövdingsrapporten. Lokalt har vi sett flera initiativ för att möjliggöra ökat bostadsbyggande. Nu gäller det framför allt att öka takten i detta viktiga framtidsarbete.

Magnus Åkerman, Stockholms handelskammare
ordförande i landshövdingens bostadsgrupp


Denna artikel är införd i dagens UNT