Möjliggör modernt mecenatskap!

Möjliggör modernt mecenatskap!
Publicerad den 15 June 2011

Maria Rankkas ledare från Handelskammartidningen 3:2011

Det finns i dag en insikt bland företagare och beslutsfattare i näringslivet att det som gör en stad attraktiv för människor – kulturutbudet, nöjeslivet, bostadssituationen, kollektivtrafiken – också är en del av företagsklimatet. I en kunskapsekonomi handlar mycket om att locka till sig talangfulla människor. Då spelar livsmiljö och kultur stor roll. När Handelskammarens fullmäktige samlades tidigare i år för att diskutera vår strategi framåt, var det ett flertal ledamöter som betonade vikten av att driva kulturfrågor. Ska huvudstadsregionen fortsätta att vara en tillväxtmotor är kulturen viktig. Det känns roligt att företräda en företagarorganisation som är så modern i sitt synsätt.

Handelskammaren Har länge engagerat sig i kulturlivet i huvudstadsregionen och också verkat för breddad finansiering genom tydligare regler för sponsring, men också ökade incitament för filantropi och mecenatskap. Fördelarna med det är flera. Framför allt skulle mer kapital nå kulturen, men breddad finansiering möjliggör också mångfald. Avdragsmöjlighet både för företag och privatpersoner är viktiga åtgärder, liksom förändringar i stiftelselagstiftningen, som i dag inte anger kultur som ett allmännyttigt ändamål. Däremot får de stiftelser som arbetar för att stärka rikets försvar i samverkan med militären, eller de som främjar nordiskt samarbete, skattebefrielse. Inget fel med det, men kulturen bör också få en plats i stiftelselagstiftningen. Det krävs inte mer än några penselstreck i regelverket. Vad väntar regeringen på? Det skulle både sända en viktig signal och ge kulturen tillgång till nytt kapital. De politiker som klagar på att näringslivet inte ännu har slantat upp till ett nytt operahus kanske kan börja med att ändra den lilla detaljen? Det skulle underlätta den vidare processen. Sverige, liksom flera andra industrialiserade länder, har haft – och har – en filantropisk tradition. De förmögenheter som byggdes upp under 1800-talets industrialisering var många gånger avgörande för framväxten av universitet och högskolor, liksom för svenskt kulturliv och forskningens finansiering. En undersökning av SKOP, som Handelskammaren låtit göra, visar att nästan fyra av tio privatpersoner i regionen kan tänka sig att donera pengar till kulturen om de får göra skatteavdrag.

Frankrike Fick en ny lagstiftning på dethär området 2003 och den har fått positiva effekter för kulturen och det civila samhället i stort. Storleken på skatteavdragen varierar från 40 till 90 procent beroende på situation. Det finns flera olika former för filantropi och sponsring som ryms i det franska regelverket. Det är framför allt sociala projekt, sport och kultur som får stöd av de 35 000 företag i Frankrike som är engagerade. 85 procent av företagen är små och medelstora. Det största mecenatsprojektet hittills är att byggföretaget Vinci tog över och genomförde hela renoveringen av spegelsalen på Versailles. Arbetet pågick under åren 2003-2007 och värdet uppgick till cirka 120 miljoner kronor. Även den typen av kompetensbaserat stöd till kulturen berättigar till avdrag. Handelskammaren kommer under de kommande åren att stödja ett arbete som initierats av Entreprenörskapsforum under ledning av dess vd, Pontus Braunerhjelm, tillika professor i nationalekonomi vid KTH, i syfte att få fram och sprida kunskap om filantropins betydelse. Projektet Filantropiskt forum kommer utifrån forskningsbaserade resultat att verka för en fördjupad diskussion och förståelse kring filantropins positiva samhällseffekter. Det finns all anledning att ta vara på och utveckla den begynnande donationstrend som finns i Sverige.

arrow_small

Läs Handelskammartidningen här