Anna Wersäll - chamber.se

Infrastrukturen huvud-
nummer i Almedalen
17 July 2008

Almedalen var från början politikernas tummelplats. Nu är det organisa-tionernas. Politikernas roll i Visby blir allt mer att vara på plats för att hålla stånd mot allt mer välartikulerade lobbyister.

Därför var det inte heller politikens dagordning som gällde under årets Almedalsvecka. Det finns inget politiskt parti som gillar att prata om infrastrukturutbyggnaden i Sverige. Varken om vad som gjorts – eller snarare inte gjorts - de senaste årtiondena eller vad som behöver göras framöver. Katastrofala underlåtenhetssynder från båda blocken och en mycket stor ovilja mot att satsa hundratals miljarder kronor på något som inte kommer att ge resultat till nästa val gör ämnesområdet minst sagt obehagligt. Desto fler organisationer hade ämnet på dagordningen. Själv var jag på seminarier i ämnet ordnade av Transportgruppen, Bil Sweden, Sveriges Kommuner och Landsting och Östsvenska Handelskammaren. Och det fanns många fler. Det var inget tvekan om det var infrastrukturen som var huvudnumret i årets Almedalsvecka. Men det var inget som partiledarna pratade om i sina tal.

På seminarierna saknades sannerligen inte argument för stora satsningar på både vägar och järnvägar. Snabbtåg och andra förbättringarna av kommunikationerna är en förutsättning för att ett litet land som Sverige ska kunna skapa tillräckligt stora arbetsmarknader. Att det är en överlevnadsfråga för att klara kompetensförsörjning och tillväxt i näringslivet är ett faktum som numera är uppenbart för företag, kommunpolitiker och organisationer. Men det innebar inte att det bara klagades. Det presenterades många idéer för att snabba upp planeringsprocesserna, sänka byggkostnaderna och hitta kreativa finansieringsformer.

Men varken infrastrukturminister Åsa Torstensson eller finansminister Ander Borg fanns på plats för att ta åt sig av kritiken, argumenten och idéerna. I stället skickades infrastrukturministern sin statssekreterare för att säga att de minsann gör saker. Frågan är vad. Inga större förändringar av planeringsprocesser eller finansieringsformer verkar vara på gång i regeringskansliet.

Det tar idag 15 år från beslut till byggstart för ett större infrastrukturprojekt. Bara det kostar enorma pengar. Om den sittande regeringen ska hinna göra de förändringar av lagstiftningen som krävs borde de ha varit i full gång nu. Även om höstens infrastrukturproposition skulle innebära mer pengar lär det knappast räcka för att täcka de enorma behoven. Det kommer att krävas privata finansieringslösningar och statlig lånefinansiering, något som Anders Borg hittills sagt nej till. En infrastrukturminister som skryter med att hon satsat 200 miljoner extra när det krävs ett tillskott på minst 200 miljarder lär ha anledning att hålla sig borta från Almedalen i fortsättningen också.

Det finns inga kommentarer ännu.

Namn	E-postadress
Rubrik
Meddelande * Fyll i tecknen nedan innan du sparar.

* Handelskammaren förbehåller sig rätten att plocka bort inlägg som anses stötande, rasistiska eller olagliga. Vi plockar också bort spam.