Politiker och EU-ordförandeskap kommer och går men företagens EU-prioriteringar och problem består. Så skulle man kunna sammanfatta EU-året som gått och det år vi har framför oss. Även om Sverige fått högsta betyg för sitt ordförandeskap så återstår många viktiga frågor på företagens agenda att bocka av. EU-politiken rör sig långsamt, och inte nödvändigtvis framåt. Handelskammaren ger idag ut rapporten ”Företagen, Handelskammaren och EU” som visar vilka frågor som är viktiga för företagen. Bland annat finns krav på ett EU-gemensamt bolagsskattesystem, ett system för ömsesidigt erkännande av e-legitimation inom EU, en fungerande gränsöverskridande elektronisk upphandling inom EU, reformering av EU:s budget och satsning på forskning, innovation och infrastruktur, avskaffande av alla EU:s krångeltullar under 6 procent, förenklade momsregler, och en färdig överenskommelse om gemensamt EU patent. En ny omgång EU-makthavare är på plats i Europaparlamentet och snart också i EU-kommissionen. EU:s nya fördrag har trätt i kraft och EU har fått en ny ständig ordförande och en egen utrikesminister. Det spanska ordförandeskapet har tagit över ordförandeklubban efter Sverige och har som första prioritet att reformera EU:s strategi för jobb och tillväxt. Från företagens perspektiv står samma kärnfrågor på agendan som för tio år sedan då den första strategin klubbades i Lissabon: Hur ökar vi företagens globala konkurrenskraft så att de kan växa och skapa jobb? Kanske är verkligheten mer mogen under kommande decennium för de reformer som behövs av arbetsmarknaden, skattesystemen och andra regelverk som påverkar företagsklimatet. Kanske är vi framöver redo att ta ytterligare steg för att underlätta en ökad rörlighet av människor och kunskap, och för att öppna upp den offentliga tjänstesektorn för konkurrens och handel, exempelvis inom hälsa och sjukvård, utbildning och offentlig upphandling. Nya utmaningar har dessutom tillkommit som bör finnas med på EU:s 2020-agenda. Kunskapssamhället och informationsteknologin skapar nya förutsättningar och krav på anpassningen av samhällets infrastruktur, myndigheternas e-förvaltning och immaterialrätten. Vi har också de stora globala utmaningarna som klimat- och energifrågan, demografiska förändringar och flykting- och arbetskraftsinvandring som EU måste kunna hantera. Med den ekonomiska kris vi fortfarande befinner oss i och som ännu inte värkt ut, och en arbetslöshet som nu stigit till tio procent för hela EU, borde konkurrenskraften och företagens väl och ve åter stå i centrum för politikerna. Det är företagen som skapar tillväxten och jobben. Kravlista för ett företagsvänligt EU:
Läs hela rapporten Läs Handelskamrarnas remissvar på EU-kommissionens dokument EU2020