Det har varit förvånansvärt tyst om datalagringsdirektivet. Frågan om det ändrar sig när riksdagsomröstningen om regeringens proposition närmar sig. Integritetsfrågorna har stått i centrum. I propositionen blir det andra priset för datalagringsdirektivet synligt. Det blir dyrt och krångligt, särskilt för de svenska operatörerna.

Kostnaderna för trafikdatalagringen vältras till största delen över på operatörerna. Investeringarna kan uppgå till över en miljard kronor enligt branschen. Sedan rullar det på med 364 miljoner kronor om året. Även om det är svårt att beräkna innan lagen är på plats, lär kostnaderna i alla fall inte främja utvecklingen användningen av Internet och informationsteknik i Sverige.

I andra länder tar staten ett större ansvar för kostnaderna. Det är rimligt. Riksdagen bör ändra regeringens förslag och följa Storbritanniens exempel. Där står staten för full kostnadstäckning.

Ett argument från den förra och den nuvarande regeringen har varit att dessa data ändå sparas av operatörerna själv. Teknik- och marknadsutvecklingen innebär att operatörerna kan rationalisera sin verksamhet och erbjuda bättre och billigare tjänster. Ett sådant exempel är fasta priser (på engelska flat rate). Det minskar behovet av att lagra trafikuppgifter och därmed innebär förslaget i praktiken att kostnader, som annars hade försvunnit, kvarstår för operatörerna i Sverige.

Det blir dessutom extra dyrt för de svenska operatörerna. Med regeringens förslag läggs ytterligare krav på dem, utöver det som EU-reglerna kräver. Fler uppgifter ska lagras och de måste ha personal i jour som kan svara polisen dygnet runt. Det gör det dubbelt så dyrt att vara operatör i Sverige jämfört med flera andra EU-länder som inte har särkrav.

Förslaget innebär att reglerna ska gälla från den 1 juli 2011, utan övergångsbestämmelser. Även om innebörden av EU-reglerna har stått klar en lång tid så finns det många osäkra punkter.

Den närmast sörjande myndigheten Post- och telestyrelsen var så osäker att deras interna projekt om frågan att de ”valde att frysa hela projektet” i väntan på propositionen. Det är inte god politik att förvänta sig att operatörerna ska ta på sig kostnader för miljoner när regeringens egen myndighet inte vågar gå vidare med frågan.

Att kräva att operatörerna på några månader ska anpassa sina system är orimligt. Riksdagen bör ompröva detta och ge en rimlig tid för införandet.

Justitieutskottet arbetar just nu med frågan. Riksdagen röstar den 16 mars.

Se även debattartikel i Computer Sweden.