Justitieminister Beatrice Asks hantering av upphovsrättspolitiken har tidigare kritiserats i denna spalt. Därför kan det vara på sin plats att uppmuntra när regeringen har gjort något bra – även om det har gått en liten tid. Sverige röstade emot förslaget om förlängd skyddstid för upphovsrätt för inspelad musik. Skyddstiden förlängdes ändå, från 50 år till 70 år. Visserligen är det kortare än kommissionens ursprungliga förslag om 95 år, men tiden är kanske inte det mest intressanta.
När Justitiedepartementet skickade förslaget på remiss ansåg Handelskammaren att kommissionens underlag hade brister och att underlaget beskrev frågan i ett för snävt perspektiv. Kommissionen fokuserade på förändringar i cd-försäljning och tog inte tillräcklig hänsyn till nya affärsmodeller och nya försäljningskanaler för musik. Inte heller vägdes frågor in om ekonomisk tillväxt och samhällsekonomisk nytta av andra sätt att använda verken (när skyddstiden löpt ut).
Sverige är EU:s tredje största upphovsrättsekonomi (enligt en rapport från 2003). Det finns således ett starkt svenskt intresse att ytterligare stärka närings- och tillväxtpolitiska aspekter i upphovsrättspolitiken.
Varför inte göra som den brittiske premiärministern David Cameron gjorde? Tillsätt en grupp som får i uppdrag att lämna förslag till en upphovsrättspolitik som gynnar tillväxt och innovation samtidigt som upphovsmännens intressen tillvaratas. Det brittiska resultatet bör vara intressant läsning, inte bara för Justitiedepartement.