Revolutionära priser - Fredrik Sand

Fredrik Sand ansvarar för IT-frågor på Stockholms Handelskammare.

Revolutionära priser
Publicerad den 20 April 2012

Kan en manick på 2,5 kg revolutionera sjukvården? Hur hanterar vi en åldrande befolkning med ökade vårdbehov och bristen på vårdpersonal i fattigare länder? Tänk om människor själva kunde ställa diagnos på de vanligaste sjukdomarna i sitt hem? Lös problemet och vinn 10 miljoner dollar.

Tillgången till vårdpersonal är en flaskhals i sjukvården. För att få medicinsk hjälp måste man uppsöka en läkare, en vårdcentral eller ett sjukhus. Kunde mer av sjukvårdsinsatserna göras av patienterna själva skulle det förändra sjukvården i grunden. Därför finns det nu ett pris om 10 miljoner dollar att vinna som för den som kan bygga en apparat som ställer diagnos på 15 sjukdomar – inspirerat av tv-serien Star Trek.

Priset – Qualcomms Tricorder X Prize – är ett exempel på det förnyade intresset för innovationspriser. Det är ett sätt att locka de bästa uppfinnarna och innovatörerna att lösa svåra problem. Genom att utnyttja människors tävlingslust kan vi få en dramatisk utväxling på de resurser vi satsar. Det finns flera historiska exempel på innovationspriser som har haft stor betydelse: konservburken, utvecklingen av flyget, navigation till havs har utvecklats med hjälp av privata eller statliga priser.

Rätt utformade priser mobiliserar kompetens och kapital som ofta överskrider kostnaden för priset flera gånger om. Det innebär att vi kan få större utväxling på pengar som annars administreras i forskningssystemen eller projekt där slutsatsen blir ”mer forskning behövs”.

Priser är också öppna för fler. Det är inte alltid de som är bäst på att fylla ansökningarna för forskningsmedel som kan lösa ett problem. När amerikanska Nasa behövde en ny handske till sina rymddräkter vann en arbetslös ingenjör priset på 200 000 dollar efter ha sytt ihop handsken hemma.

Att med en handhållen apparat ställa diagnos på diabetes eller hudcancer är en utmaning. Kan någon vinna Tricorder-priset fram till 2015? Det finns i alla fall hopp. En forskare i Umeå har tagit fram ett instrument, stort som en spritpenna, som på 30 sekunder bedömer om en hudförändringa är farlig eller ej. Varje år operas 155 000 misstänkta hudbitar bort, två procent av dem är cancer. Besparing i pengar och minskad oro kan bli stor.

Läs om innovationspriser i senaste numret av Handelskammartidningen.