EU-parlamentariker, tänk om och försvara frihandeln!
Publicerad den 16 October 2010
På torsdag röstar våra svenska EU-parlamentariker för eller emot frihandel i Europaparlamentet då de tar ställning till om EU ska genomföra ett nytt förslag om ursprungsmärkning. Just nu ser det ut som om detta nyprotektionistiska förslag kommer att gå igenom. Våra svenska företag fick en försmak på hur illa det kan gå när de samlades tillsammans med över 600 europeiska företag i Europaparlamentet för att debattera och rösta om förslag till våra EU-politiker.
Men att be företagsledare från hela Europa ta fram skarpa förslag till våra EU-politiker kan ge obehagliga överraskningar och det är uppenbart att näringslivet inte är överens om alla frågor.
Några av de man stod enade bakom är ett gemensamt. EU-patent, Europabolag, gemensam bolagsskattebas och regelförenkling. En stor andel av företagen vill också vilja skrota EU:s jordbrukspolitik och omfördela pengarna till mer konkurrenskraftsfrämjande områden som forskning, utveckling, klimat och miljö. Men frihanden, som är så självklar för Sverige och våra svenska företag, blev minst sagt naggad i kanten under gårdagens företagsomröstning, och europeiskt näringsliv verkar bli alltmer splittrat i frågan. På gårdagens europeiska företagsparlament röstade nämligen en majoritet av företagen ja till att EU ska införa en obligatorisk ursprungsmärkning för varor som importeras från länder utanför EU. Denna gång röstade inte bara italienska, franska och spanska företag ja utan också företag från Polen, Baltikum och flera nya medlemsländer.
När jag började jobba med handelspolitik för tio år sedan sprang italienska representanter för kläd- och skobranchen runt i korridorerna och lobbade just för detta ursprungsmärkningsförslag som uppenbart var till för att skydda mot kinaimport. Då var dock frågan politiskt död. Efter tio år av uthållighet från dessa italienska särintressen och nya protektionistiska vindar som blåser genom Europa verkar nu politikerna och företagen helt ha duperats av italienarna - kanske också våra svenska parlamentariker.
Våra svenska företag röstade igår mangrant nej till förslaget då det togs upp i det europeiska företagsparlamentet. Vi vet också att den svenska regeringen inte stödjer förslaget. Nu är det dags för de svenska parlamentarikerna att bekänna färg. Men det är mycket oroande att höra att såväl Socialdemokraterna med Marita Ulvskog och Olle Ludvigsson, som Folkpartiets Cecilia Wikström och Centerpartiets Lena Ek kan tänka sig rösta ja till detta förslag, då man är ovillig att gå emot den europeiska partilinjen. Vi uppmanar er att tänka om och försvara frihandeln!
| | Kommentarer: (0) |
| Förenkla för EU-handelnPublicerad den 15 January 2010
Politiker och EU-ordförandeskap kommer och går men företagens EU-prioriteringar och problem består. Så skulle man kunna sammanfatta EU-året som gått och det år vi har framför oss. Även om Sverige fått högsta betyg för sitt ordförandeskap så återstår många viktiga frågor på företagens agenda att bocka av. EU-politiken rör sig långsamt, och inte nödvändigtvis framåt.
Handelskammaren ger idag ut rapporten ”Företagen, Handelskammaren och EU” som visar vilka frågor som är viktiga för företagen. Bland annat finns krav på ett EU-gemensamt bolagsskattesystem, ett system för ömsesidigt erkännande av e-legitimation inom EU, en fungerande gränsöverskridande elektronisk upphandling inom EU, reformering av EU:s budget och satsning på forskning, innovation och infrastruktur, avskaffande av alla EU:s krångeltullar under 6 procent, förenklade momsregler, och en färdig överenskommelse om gemensamt EU patent.
En ny omgång EU-makthavare är på plats i Europaparlamentet och snart också i EU-kommissionen. EU:s nya fördrag har trätt i kraft och EU har fått en ny ständig ordförande och en egen utrikesminister. Det spanska ordförandeskapet har tagit över ordförandeklubban efter Sverige och har som första prioritet att reformera EU:s strategi för jobb och tillväxt.
Från företagens perspektiv står samma kärnfrågor på agendan som för tio år sedan då den första strategin klubbades i Lissabon: Hur ökar vi företagens globala konkurrenskraft så att de kan växa och skapa jobb?
Kanske är verkligheten mer mogen under kommande decennium för de reformer som behövs av arbetsmarknaden, skattesystemen och andra regelverk som påverkar företagsklimatet. Kanske är vi framöver redo att ta ytterligare steg för att underlätta en ökad rörlighet av människor och kunskap, och för att öppna upp den offentliga tjänstesektorn för konkurrens och handel, exempelvis inom hälsa och sjukvård, utbildning och offentlig upphandling.
Nya utmaningar har dessutom tillkommit som bör finnas med på EU:s 2020-agenda. Kunskapssamhället och informationsteknologin skapar nya förutsättningar och krav på anpassningen av samhällets infrastruktur, myndigheternas e-förvaltning och immaterialrätten. Vi har också de stora globala utmaningarna som klimat- och energifrågan, demografiska förändringar och flykting- och arbetskraftsinvandring som EU måste kunna hantera.
Med den ekonomiska kris vi fortfarande befinner oss i och som ännu inte värkt ut, och en arbetslöshet som nu stigit till tio procent för hela EU, borde konkurrenskraften och företagens väl och ve åter stå i centrum för politikerna. Det är företagen som skapar tillväxten och jobben.
Kravlista för ett företagsvänligt EU:
- Regelförenkling – minska företagens administrativa kostnader
- Lika villkor på EU:s inre marknad – säkerställ att alla EU-länder inför gemensamma regelverk
- Undvik detaljreglering på miljöområdet – använd standardisering
- Utveckla tjänstesektorn och utvidga tjänstedirektivet med hälsa och sjukvård
- Inför gemensamt EU-patent
- Förenklade momsregler
- Inför EU-gemensamt bolagsskattesystem
- System för ömsesidigt erkännande av e-legitimation inom EU
- Fungerande gränsöverskridande elektronisk upphandling inom EU
- Underlätta för arbetskraftens rörlighet och främja arbetskraftsinvandring
- Reformera EU:s budget och satsa på forskning, innovation och infrastruktur
- Främja ökning av antalet energikällor och energislag
- Avskaffa alla EU:s krångeltullar under 6 procent
- Transparens och förutsägbarhet vid införandet av nya tullregler
- Främja tillväxt och handelsfrågor i EU:s Östersjöstrategi
 Läs hela rapporten
Läs Handelskamrarnas remissvar på EU-kommissionens dokument EU2020
| | Kommentarer: (0) |
| Äntligen ketchupeffekt i EUPublicerad den 20 November 2009
Efter att två tredjedelar av det svenska EU ordförandeskapet klarats av och mer än 2000 av 3300 planerade möten ägt rum, har den svenska regeringen lyckats lösa två stora frågor som proppat igen systemet och möjligheterna för genombrott på andra områden. EU:s nya fördrag är ratificerat, en ny permanent ordförande och utrikesminister utsedd och medlemsländerna har kommit igång med att nominera sina EU-kommissionärer. Grattis Cecilia! Återstår bara resultat i klimatfrågan i Köpenhamn och att förslå en ny EU-kommission som blir godkänd av Europaparlamentet.
Nu kanske det svenska ordförandeskapet får mer spelrum att tackla de frågor som stått på näringslivets väntelista. Frågor med konkret påverkan på företagens vardag. Som t.ex. att införa ett gemensamt EU patent, att implementera EU:s småföretagarinitiativ, ett gemensamt bolagsskattesystem, ett gemensamt system för övervakning av finanssektorn, att reformera EU:s budget mot mer forskning, innovation och infrastruktur, att reformera EU:s strategi för jobb och tillväxt och sist men inte minst, att få igång frihandelsförhandlingarna i WTO. Listan kan förstås göras ännnu längre. Några närigslivsfrågor som det svenska ordförandeskapet redan kan bocka av är det nya telekompaketet och beslut om en ny EU Österjöstrategi. Läs om Stockholms Handelskammares engagemang under ordförandeskapet.
Näringslivet behöver ett handlingskraftigt EU där både medlemsländernas och EU:s ledare vågar driva utvecklingen framåt mot ett mer konkurrenskraftigt och tillväxtfrämjande Europa. Två grundläggande kriterier för ett sådant ledararskap är att det måste finnas en tydlig kompassinriktning mot frihandel och en fortsatt utveckling av den fria rörligheten på den inre marknaden. Återstår att se hur stark inre kompass EU: blivande ordförande, den belgiske premiärministern Van Rompuy och EU:s nya utrikesminister, handelskommisionär Lady Ashton från Storbritannien, har i dessa frågor. Frihandel och fri rörlighet är A och O för företagen.
| | Kommentarer: (2) |
| Missnöje riskerar att stoppa EU:s utveckling
Publicerad den 22 November 2008
Riksdagen röstade efter en lång och utdragen debatt så ja till EU:s nya fördrag. Flera riksdagsmän röstade dock emot eftersom de inte gillar att vi ger ”mer makt” till EU. ”Om man ska vara enig bestäms takten av den som vill minst”, kommenterade Cecilia Malmström i Dagens Nyheter efter omröstningen, apropå att det nya fördraget öppnar upp för majoritetsbeslut inom fler områden.
Sverige är knappast ett av de länder som vill minst med EU. Vi bör rimligen inte heller ha något emot att vetorätten tas bort från fler beslutsområden, eftersom det då blir lättare att få igenom beslut som enskilda medlemsländer legat och blockerat.
Den viktigaste frågan att debattera borde istället vara i vilka frågor Sverige nu kommer att överföra ”mer makt” till EU. Något som tyvärr inte kommit fram i media och riksdagsdebatten.
Det nya fördraget ger t.ex. EU ”mer makt” inom områden som gränskontroll, asyl och invandring, den gemensamma handelspolitiken, immaterialrätten, europeisk forskning, parlamentets möjligheter att påverka jordbrukspolitiken, det administrativa samarbetet mellan myndigheterna för att stärka genomförandet av EU:s regler, miljö, klimat och energipolitiken.
Det anser handelskammaren är alldeles utmärkt eftersom vi inte kommer någon vart inom dessa områden utan ökat EU-samarbete och gemensam politik.
Många av riksdagsmännen som röstade emot förslaget eller lade ner sina röster talar med kluven tunga. Det går bra att efterlysa och hylla EU för gemensamt starkt ledarskap och agerande i finanskristider, men inte annars. Och de som krävde garantier för de svenska kollektivavtalen i utbyte mot att rösta ja till fördraget har blandat ihop korten och inte tagit ansvar för debatten. Skulle vi grumla debatten på detta sätt om det hade varit en svensk grundlagsändring?
Det är bra att Sverige sagt ja till EU:s nya fördrag. Europa behöver kunna agera effektivt och beslutskraftigt, inte bara i kristider, och den nya konstitutionen skapar bättre förutsättningar för detta. Låt oss istället lägga energin på hur vi skall fixa jobben, företagen och tillväxten.
| | Kommentarer: (0) |
| Irlands nej till EU fördraget - fredagen den trettonde präglar EU: s reformvilja och handlingskraft
Publicerad den 13 June 2008
Att det ska vara så förbannat svårt och segdraget att ta fram en effektiv bolagsordning för EU!
Ironiskt nog är det Irland, ett av de länder som fått en rejäl skjuts framåt av medlemskapet, som fäller EU, på självaste fredagen den 13.
Som företag kan man likna fördraget vid den bolagsordning som är den juridiska grunden för varje näringsverksamhet. Beklagligt att det ska behöva ta så lång tid att komma till skott med en sådan. Särskilt med tanke på de mer genomgripande utmaningar som finns att ta itu med - t.ex. att reformera för att behålla jobben och tillväxten i framtiden, att tackla klimathot, demografiskt underskott och nyprotektionism. EU och medlemsländerna skulle behöva koncentrera sin energi på en annan Lissabonutmaning som stått på agendan nu i snart tio år - alla de åtgärder som finns i ”EU:s handlingsplan för tillväxt och sysselsättning” - t.ex. att investera i det nya kunskaps- och tjänstesamhället, att främja infrastruktur, IT, forskning och utveckling, att fullborda EU:s inre marknad och att genomföra reformer som gynnar konkurrenskraft och innovation.
Att EU länderna släpat benen efter sig när det gäller att implementera denna Lissabonreformagenda är en viktig anledning till att EU nu åter stöter på patrull att få igenom fördraget. Många européer känner fortsatt oro inför framtiden och den egna försörjningen, och därtill ett missnöje med den nationella politiken.
I Sverige har det nya EU-fördraget varit ute på remiss under våren och riksdagen väntas fatta beslut om godkännande i höst. Vi anser att riksdagen bör godkänna den nya fördraget. Det är en viktig förutsättning för att EU skall kunna bli mer handlingskraftigt och arbeta mer effektivt, särskilt mot bakgrund av den utvidgning som skett. Det nya fördraget bidrar dessutom till ett mer öppet och demokratiskt EU.
I höst kommer också varje EU-land, inklusive den svenska regeringen, att ta fram nya nationella handlingsplaner för jobb och tillväxt. Dessa skall gälla ända fram till Lissabonprojektet går i mål 2010. Vi hoppas att regeringen i handlingsplanen särskilt kommer att prioritera de satsningar som behövs på infrastrukturområdet och för forskningen och utvecklingen - satsningar som också bör få genomslag i de propositioner som kommer i höst inom dessa områden.
Oavsett Irlands nej i folkomröstningen till det nya fördraget så är det dags att bryta den onda cirkeln - vi behöver ett mer handlingskraftigt och effektivt EU!
| | Kommentarer: (0) |
|
| |
| |
| |
|
|