Förbifart Stockholm
Stockholm växer så det knakar. Förra året växte regionen med 38 000 personer. Det motsvarar två fullsatta ledbussar om dagen. Det behövs nya investeringar för att klara de nya utmaningar som befolkningstillväxten för med sig.
Förra året beslutade regeringen att ge klartecken till att bygga Förbifart Stockholm. Nu är det viktigt att beslutet följs upp och blir verklighet.
Det finns inget motsatsförhållande mellan Förbifarten och investeringar i kollektivtrafik. Stockholmsregionen behöver både och. Att, som den rödgröna oppositionen föreslagit, folkomrösta om Förbifarten, skulle försena denna välbehövliga investering och dessutom föra med sig ökade kostnader på upp till 5 miljarder.
Det finns flera skäl till att Förbifarten behöver byggas:
Ökad global konkurrenskraft
Stockholm måste få växa för att fortsätta vara konkurrenskraftigt. 2006 presenterade OECD sin studie av Stockholmsregionen. Observationerna sammanfattades på följande sätt: ”Stockholmsregionen är en av OECD:s mest framgångsrika storstadsregioner – dock inte i ohotad ställning”. OECD lyfte särskilt fram brister i transportinfrastrukturen som en faktor som kan undergräva regionens konkurrenskraft och man konstaterade att vägar och spår under lång tid inte byggts ut i den takt som motiveras av regionens tillväxt.
Utan en utbyggd Förbifart delas regionen upp i två halvor, vilket gör att Stockholm inte längre är att betrakta som en storstad i ett internationellt perspektiv. För Stockholms konkurrenskraft behövs en arbetsmarknadsregion som är större än en miljon människor. Om inte Förbifarten byggs så delas regionen.
Ökad samhällsekonomisk nytta
Det kostar mer att inte bygga Förbifarten än att bygga den. De samhällsekonomiska vinsterna med vägen är stora.
Den officiella kalkylen för Förbifart Stockholm visar att samhället för varje satsad krona får tillbaka 1,30 kronor i form av samhällsekonomisk nytta. Det blir 7,5 miljarder vilket är ett plus, om än ett svagt sådant.
Handelskammarens beräkningar visar dock att fördelarna är betydligt större än så. I samhällsekonomiska kalkyler för regionala privatresor beräknas restidsvärdet på 51 kronor per timme, oavsett var i landet resorna sker. Enligt KTH:s restidsvärdesstudie bör restidsvärdena i Stockholm vara högre än i landet i genomsnitt, bland annat på grund av en mer specialiserad arbetsmarknad. Tidsvärdena borde även skrivas upp med tiden, i takt med att realinkomster ökar och att bilister på Förbifarten i högre grad än bilister i allmänhet gör långa resor.
Handelskammaren har därför, med hjälp av WSP, låtit beräkna det samhällsekonomiska utfallet med ett restidsvärde på 102 kronor per timme, för regionala privatresor (ca hälften av alla resor) på Förbifarten. Allt annat lika ökar då den samhällsekonomiska vinsten från 1,30 till 1,60 för varje investerad krona. Med hänsyn taget till realistiska restidsvinster för dem som ska trafikera Förbifarten blir den samhällsekonomiska nyttan därmed ett plus på åtminstone 15 miljarder kronor. Eller omvänt uttryckt – det är 15 miljarder kronor dyrare att inte bygga Förbifarten än att göra det.
En folkomröstning om Förbifarten beräknas medföra 4 miljarder i utebliven samhällsnytta och 1 miljard i försenade byggkostnader. Förbifarten är en god investering.
Minskad trängsel på Essingeleden ger bättre luft
Essingeleden är den huvudsakliga förbindelsen mellan norra och södra regionhalvan. Den är dimensionerad för cirka 80 000 fordon per dygn. Idag trafikeras den av över 160 000 fordon per dygn, vilket gör den enormt känslig för störningar. Utan Förbifart Stockholm bedöms motsvarande siffra år 2030 vara 200 000 bilar. Om Förbifarten byggs visar Vägverkets beräkningar att trafiken på Essingeleden skulle minska med 20 procent och då hamna under dagens nivåer.
Bilar som står i kö är en miljöbov i Stockholm. Minskad trängsel för med sig mindre utsläpp från köande bilar. Det skulle göra Stockholmsluften renare.
Dessutom för all trafik med sig buller som är störande för många stockholmare. Om man skulle dra trafiken på en förbifart istället för genom staden, skulle det också bli mindre buller.
|