Debattartikel i SvD Brännpunkt den 17 februari 2009

VÄGNYTTA Officiella kalkyler ger en samhällsekonomisk nytta på 1,30 kronor för varje satsad krona på Förbifart Stockholm. Rimligare antaganden visar att nyttan snarare blir 1,60 kronor. Resultatet blir ett plus på 15 miljarder i stället för 7,5, påpekar Peter Egardt och Anna Wersäll vid Stockholms Handelskammare.

Om man tar hänsyn till realistiska restidsvinster för dem som ska trafikera förbifarten blir den samhällsekonomiska nyttan ett plus på åtminstone 15 miljarder kronor. Eller omvänt uttryckt – det är 15 miljarder kronor dyrare att inte bygga Förbifarten än att göra det.

Den officiella kalkylen för Förbifart Stockholm visar att för varje satsad krona får man tillbaka 1,30 kronor i form av samhällsekonomisk nytta. Det blir ett plus, om än ganska svagt, med andra ord.

Samhällsekonomiska kalkyler görs som beslutsunderlag för större infrastrukturobjekt. Dessa kalkyler får ofta stort genomslag i debatten.

För stora och dyra projekt är det svårt att kunna visa någon samhällsekonomisk vinst med de metoder som används. Kalkylerna är komplicerade och innehåller en mängd olika parametrar.

De är också mycket ifrågasatta, inte minst av de forskare som själva jobbar med dem. En parameter som särskilt diskuteras är hur man värderar de restidsvinster som den nya anläggningen genererar.

Det pågår ett arbete på KTH med att studera de restidsvärden som används i samhällsekonomiska kalkyler. För regionala privatresor räknas ett värde på 51 kronor per timme, oavsett var i landet resorna sker.

Ingen vet varför beloppet har satts till just 51 kronor. Forskarna bedömer dock att det korrekta tidsvärdet borde var ungefär det dubbla i Stockholmsregionen.

Handelskammaren har därför uppdragit till konsultföretaget WSP att göra en beräkning av det samhällsekonomiska utfallet med ett restidsvärde på 102 kronor per timme, för regionala privatresor (vilket är ungefär hälften av alla resor) på Förbifarten. Allt annat lika ökar då den samhällsekonomiska vinsten från 1,30 till 1,60 kronor för varje investerad krona. Genom att ändra bara en parameter till ett mer realistiskt antagande blir det samhällsekonomiska utfallet betydligt bättre.

Den samhällsekonomiska nyttan med projektet ökar då från ett plusresultat på 7,5 till 15 miljarder kronor, utöver investeringskostnaden.

Det finns en mängd andra faktorer som inte ens är med i den samhällsekonomiska kalkylen. En sådan är osäkerhet och förseningskostnader i trafiken. Essingeleden är den huvudsakliga förbindelsen mellan norra och södra regionhalvan. Den är dimensionerad för 70000 fordon per dygn men har idag över 160000 fordon per dygn, vilket innebär en enorm störningskänslighet.

Det är oftast kö på Essingeleden. Minsta incident orsakar timslånga förseningar. Det betyder att resenärerna alltid måste kalkylera med att sådant kan hända. Man måste alltid ha god marginal för att vara säker på att komma i tid. Den extra restid som det innebär i praktiken finns inte med i den samhällsekonomiska kalkylen.

Förbifarten medför att många fastigheter får bättre tillgänglighet och därmed ökar i värde. Inte heller detta finns med.

Kalkylen grundar sig på att vägen har en ekonomisk livslängd på 40 år. Den verkliga livslängden är naturligtvis mycket större. Essingeleden har funnits i 42 år och ska förhoppningsvis fungera länge än. Ett mer realistiskt antagande om livslängden på Förbifarten skulle ge betydligt bättre ekonomiskt utfall.

En av de viktigaste effekterna av Förbifarten, som saknas i den samhällsekonomiska kalkylen, är dess positiva påverkan på tillväxten.

Stockholm har ett näringsliv med väldigt kvalificerade företag. Om arbetsmarknadsregionen blir större kommer dessa företag att ha lättare att hitta arbetskraft med rätt kompetens. De får därmed lättare att växa och utvecklas.

På samma sätt får fler personer ökade möjligheter att ta ett mer kvalificerat jobb och därmed få högre lön. Det gör att de kan konsumera mer och betala mer skatt.

Men det gör framför allt att stockholmsföretagen kan bli ännu bättre och att hela Sverige därmed står starkare i den allt hårdare globala konkurrensen. Statliga Nutek har beräknat att det kostar Stockholmsregionen fem miljarder kronor per år i utebliven tillväxt att Dennispaketet inte har genomförts.

Sammantaget kan man konstatera att de samhällsekonomiska vinsterna med Förbifart Stockholm är kraftigt underskattade. Vägen kommer att bli mycket lönsam.

Även om den kostar 25 miljarder kronor att bygga har vi inte råd att låta bli. Det blir ännu dyrare.

Peter Egardt
vd Stockholms Handelskammare

Anna Wersäll
trafikexpert Stockholms Handelskammare