— Det här gör dig faktiskt lite annorlunda, att du inte alls är inne i cyberrymden.
— Ja, det är väl ganska skönt det.

Det är dåvarande statsministern Göran Persson som svarar på journalisten Erik Fichtelius fråga i boken Aldrig ensam, alltid ensam. Samtalen med Göran Persson 1996—2006.

Först gissar man att det är kanske är 1996 eller tidigt 1998 som statsministern gör uttalandet om cyberrymden. Det kanske inte är så konstigt att den förra regeringen inte lämnat några djupa avtryck i IT-politiken — Perssons svar är från mars 2006. Man förstår att Persson kände sig ensam när han enbart var afk och IRL.** 

Blir det någon bättring? Kommer IT-politiken att diskuteras i årets valrörelse?

Det finns angelägna frågor att diskutera. Utvecklingen av informationssamhället ger fortsatt upphov till frågor som bör diskuteras i politiken.

Frågan om bredband lever fortfarande efter tio år. Den nuvarande IT-ministern Åsa Torstensson (C) varnar för Socialdemokraternas IT-infrastrukturpolitik som enligt henne innebär ett förstatligande. Torstensson gjorde lovvärda insatser för en bättre EU-politik för tillgången till trådlösa tjänster i diskussionen om hur spektrum ska fördelas i Europa. En viktig bredbandsfråga. Förslaget från Centerpartiet om skatteavdrag för IT-tjänster är däremot kanske mest intressant av andra skäl än att det just handlar om IT.

Kommun- och finansmarknadsminister Mats Odell har satsat stort på e-förvaltningen, även om det är svårt att tro att han ska nå sitt mål med ”så enkelt som möjligt, för så många som möjligt” som han har lovat till i år.

Odell och Kristdemokraterna har ett intressant utspel om den information som våra myndigheter samlar in (väderdata, geografisk information, statistik m.m.) På Handelskammarens senaste seminarium om återanvändningen av offentlig information lovade Odell, som Gordon Brown i Storbritannien, att datakällor som inte är integritetskänsliga ska finnas fritt tillgängliga på en webbplats. Det vill säga om KD får gehör för det i en ny Alliansregering. Kanske är det inte omöjligt. Folkpartiet i Stockholms stad har genom Lotta Edholm aviserat att det ska bli lättare att använda stadens datakällor. Däremot är S och V i Stockholm mer skeptiska till att företagen ska få använda den offentliga informationen, medan MP inte stödde den linjen.

Flera frågor som har debatterats är resultat av informationsteknikens framfart, till exempel debatten om FRA-lagen och trafikdatalagring. Det har främst handlat om vad som händer med den personliga integriteten. Flera partier verkar nu fundera över dessa frågor på ett nytt sätt. Återstår att se om Piratpartiet lyckas ta upp diskussionen under valrörelsen. Vad som framför allt behövs är tydlighet. Integritetsfrågorna blandas med debatten om immaterialrätt. Det finns viktiga beröringspunkter, men allt för ofta blir debatten inte meningsfull.

Debatten om immaterialrätt och upphovsrätt har fortsatt i spåren av den olovliga fildelningen. Den debatten har skymt en viktig diskussion om att reformera upphovsrätten så att den blir modern, balanserad och främjar innovation i en informationsekonomi. Hittills har det dock mest handlat om att vidmakthålla den gamla ordningen, både från justitieminister Beatrice Ask och film- och musikbranschen som varit de mest högljudda näringslivsintressena. Fler än pirater och antipirater behövs i denna viktiga diskussion. Moderaten Henrik von Sydow gör i alla fall skäl för epitetet nya moderaterna när han diskuterar upphovsrättsreformer.

Inom informationssäkerhetspolitiken visar regeringen att arbetslinjen gäller, men mest för stadens flyttfirmor. Efter att ha permanentat Sveriges IT-incidentcentrums (Sitic) verksamhet vid Post- och telestyrelsen beslutar regeringen ett år senare att verksamheten ska flyttas till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Oppositionen (men även företrädare för regeringspartierna) bidrog till förvirringen om telekompaketet. Debatten om den viktiga lagstiftningen för den europeiska Internet- och telekommarknaden ingav inte förtroende för IT-politikerna. Oppositionen hotar att riva upp än det ena än det andra. Vad de rödgröna egentligen tycker om trafikdatalagringen vet väl inte ens de som har avlyssnat mobilsamtalen mellan Bodström, MP och V.

Erik Fichtelius skrev att Göran Persson i mars 2006 avslöjade en ”förvånansvärd okunskap om den nya världen” efter intervjufrågan om cyberrymden. Ja, något bättre har det väl blivit i IT-politiken, men mycket återstår att göra.

Bland Handelskammarens önskningar finns en bättre elektronisk förvaltning, ökad användning av av elektronisk upphandling och ökad tillgång till offentlig information. Debatten om personlig integritet måste fortsätta, liksom en seriös diskussion om en reformerad upphovsrätt. Informationssäkerhetspolitiken bör främja en ökad användning av IT i hela samhället. Inte vara en sandlåda där politikernas frånvaro eller godtycke leder till att myndigheterna skyddar sina revir snarare än säkra informationen.

Till sist vore det ju roligt om den sittande regeringen faktiskt såg till att det blir möjligt läsa och svara på remisser på nätet.

* Ordväxlingen den 7 mars 2006 återges på sidan 55-56 i Aldrig ensam, alltid ensam. Samtalen med Göran Persson 1996—2006 av Erik Fichtelius (Nordstedts 2007). Boken är baserad på intervjuerna som låg till grund för Sveriges televisions program Ordförande Persson.

** Förkortningen afk betyder ”inte vid tangentbordet”  en. away from the keyboard. IRL står för  en. In real life, ”i verkligheten”.

Mats Odell letade efter ett lunchställe på sushikartan.se, en tjänst som enligt ministern var baserad på kartor från den statliga myndigheten Lantmäteriet som håller ordning på Sveriges geografiska data. Kartan visar adressen till och omdömen om sushirestauranger i Sverige. Samtidigt talade han  sig varm för återanvändning av statens data när han i dag presenterade regeringens senaste alster – en proposition om förvaltningspolitiken. Det kanske inte låter så spännande, men den rymmer ett förslag till lagstiftning om hur medborgare och företag ska få använda offentlig information exempelvis på Internet.

Stockholms Handelskammare har i flera år drivit frågan om ökad återanvändning av offentlig information. Det handlar om information och data som myndigheter har samlat in för sina myndighetsuppgifter, men som kan återanvändas av andra i samhället för att skapa nya tjänster.

Handelskammaren skrev en rapport 2007 då det stod klart att det den förra regeringens genomförande av de EU-regler som gäller sedan 2003 var otillräckligt. Sedan dess har även EU-kommissionen visat att Handelskammarens slutsatser var riktiga och kommissionen inledde en process mot Sverige för brister i lagstiftningen.

Regeringen går på Handelskammarens linje i den nya propositionen när det gäller flera viktiga frågor om återanvändningen av offentliga data. Lagförslaget innebär att utvecklingen av en informationsmarknad ska främjas. Myndigheterna förbjuds att begränsa möjligheterna för andra att använda informationen som myndigheterna redan har samlat in.

Även om möjligheten för myndigheterna att ta rejält betalt för data finns kvar, framhåller regeringen att marginalkostnadspriser för data ska vara huvudregel. Det blir också tydligt att man kan begära att få ut rådata, alltså obearbetade data som myndigheterna själva inte förädlar till tjänster och tar betalt för.

Det finns självklart några invändningar. På flera punkter får vi vänta på skarpa förslag och ett och annat saknas fortfarande i regeringens politik.

Frågan om rätten att överklaga beslut (när ett företag nekas tillgång till data) är tillräcklig. Företagen agerar på en marknad där utvecklingen nu är mycket snabb. Det är en positiv signal att myndigheter inte ska konkurrera på informationsmarknaden, men ingen kraftfull tillsyn som ser till att det faktiskt blir så presenteras av regeringen. Vi får vänta på definitivt besked om det ska bli möjligt att begära att få information utlämnad i elektroniskt format. Får man den på papper blir det dyrare och svårare att göra exempelvis Internettjänster.

Sverige har under senare tid hamnat efter länder som Storbritannien och Norge som tydligt främjar återanvändning av offentlig information. De publicerar datakällor på Internet, stödjer återanvändare gentemot myndigheterna och förbättrar villkoren för återanvändning.

USA är redan världsledande, där accelererar nu president Obama-utvecklingen. Det betyder att amerikanska företag lär sig den senaste tekniken och affärsmodellerna. De kan lättare konkurrera med europeiska informationsföretag. Sverige, med mycket data av god kvalitet, borde också kunna få fram ledande företag inom området.

Vi får hoppas att statsrådet Odell hade nytta av sushikartan (tre sushiställen inom 200 meter från departementet) och att han åt en snabb och närande lunch. Efter lunchen kan Odell visa finansminister Borg och arbetsmarknadsminister Littorin ännu intressantare användning av offentliga data som finns på jobbkartan.se. Tjänsten är skapad av samma person som gjorde sushikartan och visar Arbetsförmedlingens annonser med lediga tjänster på en karta.

Handelskammaren hoppas att Odell sedan jobbar vidare med att ge medborgarna och företagen enklare tillgång offentliga data. Data som de redan har betalat för. 

Uppdaterat: Computer Sweden skriver om "rådadatamiddag".

Läs mer:
  London tar täten
  Nyårslöfte från den offentliga sektorn?

Eftersom Finansdepartementet underlät att ta med företag när lagförslaget om återanvändningen av offentlig information remitterades ordnade Handelskammaren ett eget remissmöte. Det hedrade dock departementet att den ansvarige tjänstemannan på plats och på ett föredömligt sätt redogjorde för lagförslaget.

Det blev en givande diskussion där företagarnas praktiska erfarenheter bröts mot de föreslagna paragraferna.

Ovilja att lämna ut information, oklar prissättning samt luddiga gränser mellan myndighetsuppgifter och affärsverksamhet vara några erfarenheter som togs upp. Lagen ansågs var en minimiansats, en mer offensiv politik efterlystes. Ordentlig tillsyn av myndigheternas agerande, konfliktlösning och ökad tydlighet i reglerna för prissättning är några av behoven.

Det fanns också välkomnande röster från företagarna Den förslagna lagen innebär ett viktigt steg framåt. En lagreglering ger frågan mer tyngd.

Handelskammaren hoppas att Finansdepartement hade nytta av mötet och vinnlägger sig om att i fortsättningen underlätta för de som återanvänder information att få sin röst hörd i arbetet. Det borde till exempel införas ett system för remisshantering på Internet.

Läs mer: Finansdepartementet försvårar debatten

I Handelskammarens e-förvaltningsrapport framkom det att elva av de tjugo myndigheter som säger sig ha data som ska vara tillgängliga inte ens verkar följa de regler som regeringen har bestämt ska gälla för myndigheterna.

Det är inte heller särskilt betungande regler, myndigheterna ska publicera vilka data som finns att ta del av samt vilka priser och villkor som gäller. Frågan är inte oviktig – en fjärdedel av myndigheterna uppger att de har lämnat ut information till fler än 100 organisationer.

Faktum är att de svenska reglerna för tillgången till offentlig information har dömts ut av EU-kommissionen som hotar att dra Sverige inför rätta för att inte ha infört de EU-regler som faktiskt redan gäller.

Trycket ökar nu på kommun- och finansmarknadsminister Mats Odell att börja agera offensivt i stället för bara försöka komma undan EU-domstolen.

Läs: Bjuder Odell med armbågen? om det nya förslaget till PSI-lag.

Läs också: Finansdepartementet försvårar debatten om att Regeringskansliet nästan bara skickar PSI-lagförslaget till myndigheter och kommuner och inte dem som ska återanvända informationen.

Följ Handelskammarens arbete med PSI: chamber.se/psi

E-förvaltnings-delegationen har presenterat sin rapport Strategi för myndigheternas arbete med e-förvaltning (SOU 2009:86). Den innehåller en rad konkreta förslag, de första på lång tid inom e-förvaltningsområdet. Alltså är rapporten välkommen.

Handelskammaren har ju tidigare uttryckt att Mats Odells mål för e-förvaltningen ”så enkelt som möjligt för så många som möjligt” är lite väl enkelt. Delegationen utvecklar målet, dock utan att formellt föreslå det till regeringen. De vill att e-förvaltningen ska stödja ”samhällets samlade utvecklingsförmåga och innovationskraft”. Det är bra och borde ha varit ett konkret förslag från delegationen.

Det svenska EU-ordförandeskapet håller ett ministermöte i Malmö senare i höst. Där är ”e-förvaltning för den inre marknaden” ett tema. Detta tillsammans med ett utvidgat mål för den svenska e-förvaltningspolitiken ger hopp om att e-förvaltning blir något mer än en rationalisering av myndigheternas interna arbete som dessutom råkar göra det lättare för företag och medborgare.

En stor del av rapporten ägnas åt e-identifiering. Handelskammarens e-förvaltningsrapport visade att arbetet i princip har stått still sedan förra året. Kanske blir det mer liv i frågan med delegationens förslag.

De som inte ids ta sig till Malmö kan besöka stadens emissarier i Second Life, men det är få myndigheter och kommuner använder sig av sociala medier eller twittrar, visar Handelskammarens undersökning som presenteras nästa vecka.

Även om hur många kanaler en myndighet eller kommun använder kanske inte är det mest rättvisande sättet att bedöma en organisations e-förvaltning, ger det ändå en fingervisning. En god gissning hade ju varit att företags- och medborgarnära myndigheter, som kanske Försäkringskassan, Skatteverket eller CSN, skulle ligga längst fram. Det är dock Finansinspektionen och Energimyndigheten är i topp bland myndigheterna. De slås dock av både Sollentuna och Stockholm som får flest poäng bland kommunerna för kommunikationskanaler i vår e-förvaltningsundersökning.

Riksantikvarieämbetet ligger långt framme med flera kanaler. De vårdar t.ex. gamla kommunikationsmetoder som runor i Flickrströmmen Ancient Monuments. Med forntiden mot framtiden känns faktiskt fräschare än Banverkets propagandaavdelning i Borlänge som 2006 släppte den snusförnuftiga Resan mot framtiden – den nya filmen om Banverkets verksamhet. Någon som minns den gamla?  Fjorton myndigheter och kommuner gör film. Du kan också se Koll på cashen från cineasterna på Kronofogdemyndigheten. Mer thrillerbetonat material finns hos MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) med titlar som Terrorattack och Elavbrott.

En del förvaltningar verkar skriva på andras bloggar. Socialstyrelsen bloggar i alla fall om sin nya webbplats. Sociala medier eller mikrobloggar (som t.ex. twitter) det används av 13 procent respektive 7 procent.

Vilka twittrar då i den offentliga sektorn? SCB:s twitterkanal följs av 42 personer, medan MSB:s krisinformation följs av över 1800 personer. De andra som har svarat att de använder mikrobloggar är Arbetsmiljöverket, Sollentuna och Uppsala.

Hela undersökningen, Stockholms Handelskammarens e-förvaltningsundersökning, presenteras på torsdag. Då får du veta vilken myndighet respektive kommun som totalt sett är bäst på e-förvaltning. Och vilka som borde skämmas.

Mer information om e-förvaltningsindex här. Även bloggare är välkomna på pressträffen.

Det blev fällande domar i Pirate Bay-målet. Stohejet kring målet döljer de större och intressantare frågorna. När den amerikanske Internetpersonligheten Vint Cerf, ofta kallad Internets far, besökte Handelskammaren sammanfattade han problemet:

– Webbanvändning bygger på att man kopierar filer från en plats till en annan och upphovsrätten bygger på att man har rätt att bestämma över vem som får göra kopior – så finns det grundläggande konflikt i hela strukturen.

Vi måste hitta nya ekonomiska modeller för att ersätta rättighetsinnehavarna som fungerar på Internet. Det är den viktiga frågan som döljs bakom röken och dammet kring Pirate Bay-rättegången.

Först och främst: Fildelning som teknik är viktig och användbar. Åtgärder inom området måste utformas försiktigt och noggrant så att möjligheterna att utnyttja modern teknik för laglig verksamhet inte inskränks. Upphovsrätten är en viktig och central institution i en fri marknadsekonomi. Den skapar möjlighet och incitament för en ekonomisk utveckling av fundamental karaktär. Den omfattande olovliga fildelningen av upphovsrättsskyddat material är ett misslyckande som skadar upphovsrättsinnehavarna.

Upphovsrätten måste värnas med långsiktighet och realistiska förutsättningar. Det betyder att vi måste fundera över hur den bäst utformas för att svara mot den teknik- och ekonomiutveckling som informationstekniken innebär.

Under den diskreta rubriken Översyn av vissa frågor om upphovsrätt (dir. 2008:37) har regeringen givit en utredare i uppdrag att föreslå förändringar i upphovsrätten. Direktivet innehåller förvisso intressanta möjligheter till förändring av upphovsrätten, men de verkliga utmaningarna lyser med sin frånvaro.

Regeringen hänvisar slentrianmässigt till att upphovsrätten styrs av internationella konventioner, avtal och EU. Visst, utredaren ska ta hänsyn till den utveckling som har skett och presentera balanserade förslag. Regeringen bidrar dock inte med någon utvecklad syn på vad utvecklingen innebär, ej heller får utredaren ett tydligt uppdrag att undersöka vad utvecklingen består i och vad den betyder för den fortsatta synen på syftet med upphovsrätten och möjligheten att förverkliga den.

Regeringen framstår som kraftlös, viljelös och hopplöst efter i den starka utveckling som pågår.

En regering med ett genuint intresse av framtida ekonomisk utveckling hade givit ett annat uppdrag. Hur kan vi dra nytta av den nya tekniken? Hur anpassar vi vår egen lagstiftning och de internationella reglerna för att stimulera skapande och ge ersättning till upphovsmännen med de nya förutsättningarna?

Flytta blicken från cd-fodralen och dvd-boxarna. Upphovsrätten är en näringspolitisk fråga som kräver fantasi i kombination med handlingskraft. Informationssamhällets ekonomi behöver politiskt ledarskap. Ingen är betjänt av piratpopulism eller att det för stunden mest högljudda särintresset bestämmer dagordningen.

Läs också Fildelning i Asks lilla gula

Kultureta-blissemanget har bråda dagar. En eventuellt tilltagande kriminalitet på konst-högskolorna diskuteras av snart sagt alla och en ny stor utredning på kulturområdet har presenterats.

Utredningen, som trots att den presenteras under den måttligt inspirerande rubriken Grundanalys, förnyelseprogram och kulturpolitikens arkitektur (SOU 2009:16), har redan fått stor uppmärksamhet.

Handelskammaren vill ta tillfället i akt att uppmärksamma den välgärning kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth presenterade i sin debattartikel om den fortsatta behandlingen av utredningens förslag i Svenska Dagbladet den 20 februari 2009.

Ministern hoppas på en bred och intensiv diskussion under lång tid framöver. I linje med vad Handelskammaren argumenterar för på remisser.se så vågar hon också lägga ut listan med remissinstanser på regeringens webbplats.

Vi hoppas på fortsatt stöd från kulturministern i arbetet med att öppna upp regeringens hantering av remisser på Internet. Det skulle ge regeringen bättre underlag när de utformar politiken, även om det naturligtvis är försent att föreslå en bättre titel på betänkandet.

I uppståndelsen kring den historiska kursförändringen i kärnkraftsfrågan är det lätt att glömma bort andra delar av den överenskommelse som regeringen presenterade i förra veckan.

Handelskammarförbundet har tidigare understrukit vikten av att öka antalet energislag för att trygga Sveriges energiförsörjning. I linje med detta tar regeringen upp försörjningsfrågan i energiöverenskommelsen.

Regeringen öppnar för att naturgas, inom systemet med handel för utsläppsrätter, kan utvecklas kommersiellt, främst inom industri och kraftvärme. Regeringen skriver "Infrastruktur för naturgas kan därmed utvecklas på kommersiella villkor och på ett sätt som understödjer en successiv introduktion av biogas."

I Handelskammarförbundets energirapport från 2007 togs naturgas upp. Så här skrev förbundet: "Det finns också goda möjligheter att använda naturgas som en övergångslösning för att öka utbudet av energislag, öka effektiviteten i befintlig kraftvärmeproduktion och underlätta övergången till biogas." Förutsättningarna för biogas i Stockholmsregionen diskuterades också på ett möte på Stockholms Handelskammare för snart ett år sedan. Erfarenheter från andra delar av landet har visat att infrastruktur för naturgas har varit positivt för biogasutvecklingen.

I dag kan vi konstatera att regeringen är på rätt spår och följer Handelskammarförbundets råd.

Handelskammaren har länge efterlyst en bred uppgörelse om den framtida energipolitiken. I dag togs ett stort kliv framåt. Regeringspartierna har enat sig i kärnkraftsfrågan. För verkligt förutsägbara villkor för företagen är det fortfarande önskvärt med en blocköverskridande överenskommelse.

Med regeringens förslag tillåts nybyggnad av kärnkraft på de befintliga platserna. Flera frågor inom området ska utredas.

Kärnkraftsfrågan har successivt klättrat på dagordningen de senaste åren. Den stora drivkraften är klimatfrågorna. Viktiga frågor som inte har diskuterats i samma utsträckning är svensk industris konkurrenskraft som bland annat beror på elpriserna. Regeringen lyfter också fram försörjningsfrågan. EU:s energibehov och energiberoende har hamnat i fokus när medlemsstater drabbades av gasbråket mellan Ryssland och Ukraina. På senare tid har partiutspelen duggat tätt. Kärnkraftsfrågan i Sverige har kort sagt varit övermogen.

Klara och pålitliga besked från politikerna behövs för att energiföretagen ska kunna investera. Kärnkraften kan ge stabil försörjning och förutsättningar för svensk industri, där viktiga branscher är elintensiva. Överenskommelsen säger dock inget om den särskilda skatten på kärnkraften – effektskatten, inte heller något om klimatmöjligheterna med svensk export av elenergi för att ersätta kolenergi på kontinenten.

Energipolitiken går framåt, men det finns anledning till vaksamhet på detaljerna i utformingen.

Regeringen lägger om politiken för att göra offentlig information kommersiell. I huvudsak är initiativet bra och tempot högt. 

Givetvis skyller Mats Odells statssekretare Dan Ericsson på den förra regeringen när han lanserar en ny lag som ska säkerställa att Sverige äntligen genomför det s.k. PSI-direktivet (Public Sector Information) i svensk rätt. Men är han och Odell utan skuld?

PSI-direktivet reglerar återanvändningen av offentlig information i affärssyften. Information som myndigheterna har samlat in för sina uppgifter ska kunna återanvändas av medborgare och företag för nya tjänster baserade på digitala kartor, väderinformation, finansiell information med mera. Miljarder på informationsmarknaden står på spel. Svenska företag skulle kunna utnyttja sina metoder och affärsmodeller i andra länder.

Den förra regeringen låtsades som om det regnande när EU beslutade igenom regler som skulle göra det lättare att få ut informationen till låga avgifter. Offentlighetsprincipen gäller redan, sa man. Trots att det fanns rapporter som visade att Sverige skulle behöva vidta större åtgärder förblev den förra regeringen passiv.

När Stockholms Handelskammare skrev till kommissionen och påpekade att genomförandet i Sverige var så dåligt att det borde gå till EG-domstolen fortsatte Mats Odell den passiva politiken och hänvisade till utredningar – ingen som hade PSI som huvudfråga. En ganska tandlös förordning presenterades tidigare i år. Det blidkade inte kommissionen som påbörjade processen att ta Sverige till domstol. Kritiken var hård: Sverige fick underkänt på 7 av direktivets 11 artiklar av betydelse.

Därför välkomnar nu Handelskammaren att regeringen har bestämt sig för att ta frågan på allvar. Statssekreterare Ericsson berättade om den nya lagen på det nationella PSI-mötet som hölls på Handelskammaren den 11 december.

Förslaget ska vara klart till den 30 juni 2009. Några viktiga frågor lämnas dock utanför uppdraget.

Det behövs en tillsynsmyndighet som ser till att myndigheterna följer lagen. Det är också viktigt med en oberoende institution för att överklaga PSI-beslut. Näringslivet måste också få en chans att vara med att påverka utvecklingen inom PSI-området. Om vi kan lita på att detta verkligen innebär att regeringen tar PSI-frågan på allvar så finns det stora möjligheter att åtgärda även dessa frågor. Det behövs för att visa att det här inte är ytterligare en undanmanöver för att slippa EG-domstolen.

"Upphovsrätt och annan immaterialrätt är avgörande i en kunskaps-ekonomi. Det påverkar våra förutsättningar att lyckas i globaliseringen – det är viktig kunskap för gymnasieelever."

Handelskammaren har tidigare i remissvar m.m. instämt i att upphovsrättsintrången på Internet är ett stort problem och lämnat förslag på hur man kan komma till rätta med situationen, t.ex. genom att informera om upphovsrättens roll i en modern ekonomi. Därför är Justitiedepartements gula broschyr Att kunna leva på sitt skapande välkommen. Broschyren beskriver upphovsrätten och informerar om vad som gäller för t.ex. kopiering för privat bruk och publicering på Internet. Den vänder sig främst till gymnasieungdomar.

En del av broschyren, med den rättframma rubriken Rätt eller fel?, är tänkt att ligga till grund för diskussioner med klasskamrater, lärare och föräldrar. Avsnittet beskriver några situationer som eleverna kan ställas inför. För att inte det ska finnas utrymme för alltför filosofiska diskussioner så finns ett facit på samma sida som avsnittet Straff och skadestånd.

Nu är inget av detta fel. Det hade dock varit önskvärt att broschyren också gav ett underlag för att diskutera upphovsrätten och dess betydelse för samhället i stort. Upphovsrätt och annan immaterialrätt är avgörande i en kunskapsekonomi. Det påverkar våra förutsättningar att lyckas i globaliseringen – det är viktig kunskap för gymnasieelever. Tyvärr finns inte ens hänvisningar till annat material som skulle kunna fylla den funktionen. Det ger en känsla av att Justitiedepartementet har agerat kortsiktigt i en spännande och viktig debatt om förutsättningarna för en modern ekonomi.

Hur har departement tänkt sig att man ska sprida broschyren? Jo, vi uppmanas att beställa flera tryckta exemplar regeringens på webbplats. Ingen reklam för lovlig fildelning alltså.