Mindre kö för bättre miljö - även i StockholmPublicerad den 16 September 2010Östra Förbifarten Katrineholm, Förbifart Lidköping, Förbifart Umeå, Förbifart Norrtälje, Förbifart Tullinge, Förbifart Söderköping och Förbifart Hemmesta på Värmdö. Förbifarter utreds runt om i Sverige som en lösning på att avlasta centrala stadsdelar från genomgående trafik, höja trafiksäkerheten och minska miljöbelastningen. Inom ett par år kan byggandet av förbifarter vara igång lite överallt i Sverige.
I Stockholmsregionen ligger de uteblivna investeringarna i vägar och spår under de senaste decennierna som en våt filt över trafikproblemen. Förbifart Stockholm är nödvändig för att underlätta kommande generationers möjlighet att bo, leva och arbeta i en fortsatt framgångsrik och konkurrenskraftig Stockholmsregion. En region som bara under förra året växte med nästan 38 000 personer.
Det finns ett starkt samband mellan den rekordstora befolkningsökningen i Stockholm och den ökade trafiken. Vi behöver därför både en utbyggd kollektivtrafik och nya vägar. Inte antingen eller! Människan är en rationell varelse och ingen åker bil för nöjes skull. Den ökade trafiken beror inte på nya vägar, utan till största del på att Stockholmsregionen växer och på det uppdämda transportbehovet.
Och som alla pendlare vet kostar det att stå i kö. I Förbifartens fall kostar det att dra ut på tiden. En eventuell folkomröstning om Förbifarten medför en försening av byggandet och höga kostnader i utebliven samhällsnytta.
Att bygga Förbifarten är en god investering och ett sätt att lyfta lite på den våta filten över uteblivna infrastrukturinvesteringar. Även Sveriges största stad behöver en förbifart nu. Utan Förbifarten stannar Stockholm.
| | Kommentarer: (0) |
| Arlandas utsläppstak hotar näringslivet och miljönPublicerad den 24 May 2010Askmolnet från Island har på senare tid visat hur lamslagen världen blir när flyget inte fungerar. I slutet av april beräknades en halv miljon passagerare ha drabbats av flygstoppet. De begränsningar som finns för flygtrafikens utveckling på Arlanda, med syfte att begränsa flygets klimatpåverkan, är inte rimliga. Arlandas utsläppstak gör att Arlanda inte kan växa. Minskad flygtrafik är den långsiktiga konsekvensen om inget görs åt utsläppstaket. Om vi vill fortsätta ha en internationell flygplats av hög klass måste utsläppstaket avskaffas och kollektivtrafiken till Arlanda byggas ut.
Miljövillkoren måste utformas så att Arlandas framtida utveckling inte hotas. Därför bör det så kallade utsläppstaket för kväveoxid och koldioxid avskaffas i sin nuvarande utformning. Ett utsläppstak liknande Arlandas finns inte på någon annan flygplats i världen.
Det speciella med utsläppstaket är att det inte bara reglerar flygverksamheten; under taket ryms all flygtrafik under 915 meters höjd, flygplatsens egen verksamhet samt alla marktransporter av resenärer, personal och gods till, från eller på flygplatsen, oavsett start- eller målpunkt. Biltrafiken står för mer än hälften av koldioxidutsläppen som räknas in i utsläppstaket. När resenärer boende i till exempel Malung väljer att ta bilen till och från Arlanda räknas deras koldioxidutsläpp in i utsläppstaket. Flygplatsens möjlighet att påverka dessa utsläpp är självklart mycket begränsade.
Arlanda håller långsamt på att strypas och detta hotar jobb och företagande. Flygtrafiken främjar näringslivet i regionen och bidrar till ökad handel, fler företagsetableringar och investeringar. För en majoritet av företagen i Stockholm-Uppsalaregionen är Arlanda flygplats avgörande eller mycket viktig för verksamheten.
Begränsningar av flygtrafiken på Arlanda för med sig att flyget flyttar till andra flygplatser i regionen. Denna överflyttning sprider ut flygtrafiken, vilket ger längre marktransporter och mer utsläpp på vägarna. När flygtrafiken sprids ut sprids även utsläppskällorna ut. Utsläppstaket har därmed en kontraproduktiv påverkan på miljön.
För att minska klimatpåverkan krävs istället kraftigt förbättrade lösningar för kollektivtrafiken till och från Arlanda. En viktig del i detta är att Roslagsbanan förlängs från Vallentuna till Arlanda. Detta för att reducera marktransporternas andel av koldioxidutsläppen och för att Arlanda ska kunna utvecklas för att svara mot en framtida efterfrågan på flygtrafik.
Vi resenärer måste få större möjlighet att välja klimatsmarta färdsätt till flygplatsen.
| | Kommentarer: (0) |
| Miljöpartiet måste lämna besked om FörbifartenPublicerad den 2 March 2010Miljöpartiets Peter Eriksson tillkännagav i helgens Lördagsintervju i P1 att Förbifart Stockholm är en svår knäckfråga i det rödgröna samarbetet. Enligt Eriksson måste frågan lösas före valet.
Frågan är varför Miljöpartiet tycker att det är problematiskt att bygga Förbifarten och därmed minska utsläppen?
Köer är en daglig företeelse i Stockholmsregionens underdimensionerade vägnät. Många av köerna beror på flaskhalsar. Under 30-40 vardagar per år sprider sig köerna från Essingeleden så långt att till och med trafiken på Södra länken påverkas. Minsta incident och till exempel de väderförhållanden som vi varit med om på senare tid orsakar timslånga förseningar. Förseningar som medför stora effektivitetsförluster för företag i regionen och för enskilda individer. Det här leder i förlängningen till en lägre tillväxt. Kollapsen i tunnelbanan, pendeltågstrafiken och störningarna i bussnätet kostade samhället 150 miljoner kronor bara under en dag och då är inte biltrafiken inräknad.
Trängsel och köer är inte bra för Stockholms arbetsgivare. Det är inte heller bra för klimatet. En bil i kö släpper ut ungefär fem gånger så mycket koldioxid och kväve som en bil som rullar samma sträcka utan hinder. Att reducera bränsleförbrukningen är exakt detsamma som att minska koldioxidutsläppen. En rapport från Movea visar att mindre köer leder till ”koldioxidreduktioner som är lönsammare än nästan alla andra miljöprojekt”. Varför vill då inte Miljöpartiet bygga Förbifarten för att förbättra luftkvaliteten i innerstaden, skapa en drägligare tillvaro för länets alla pendlare och framför allt få flyt i trafiken?
Till detta kan också läggas regeringens siffror från förra veckan, som visar att koldioxiden från svenska bilar minskar. Det är miljöbilarna som kommer att trafikera den nya Förbifarten.
Enligt en tidigare undersökning gjord av Novus Opinion på uppdrag av Centerpartiet svarade 1000 stockholmare på frågan om man är ”för eller emot att man bygger Förbifart Stockholm”. Resultatet visar att bland Miljöpartiets väljare är så många som varannan (48 procent) positiv till Förbifarten och endast 27 procent är emot.
Väljarnas bedömning är alltså att Förbifarten minskar miljöproblemen. Det återstår att se om Miljöpartiet själva kommer att fortsätta motarbeta denna nödvändiga investering i en ny kringfartsled runt Stockholm. För väljarna behövs snarast ett besked på denna rödgröna knäckfråga.
| | Kommentarer: (0) |
| Dom i miljööverdomstolen räddar Bromma flygplatsPublicerad den 9 February 2010Utan väl utbyggda kommunikationer stryps innovationskraft och tillväxt. Det verkar Västsverige ha förstått när de nu storsatsar på flyget. I Stockholm, där två av Sveriges mest betydelsefulla flygplatser finns, motarbetas istället flygtrafiken.
Med Landvetter som bas satsar City Airline stort och Göteborg blir i framtiden ett flygnav att räkna med. City Airline betonar betydelsen av goda kommunikationer med resten av världen för en region som vill växa och utvecklas. När det gäller flygets påverkan på klimatet bedöms nyttan av bättre förbindelser väga över.
Förra veckan omprövade miljööverdomstolen Stockholm-Bromma flygplats villkor för tillstånd enligt miljöskyddslagen. Luftfartsverket ålades bland annat att göra vissa bullderdämpande åtgärder på hus och byggnader som utsätts för bullernivåer på 80dB (A) eller högre. De ska även samla upp så mycket som möjligt av den glykol som rinner av flygplanen vid avisning. De kostnader som detta medför innebär dock inte att flygplatsen är nedläggningshotad.
Om miljööverdomstolen istället hade fastställt miljödomstolens dom, som innebar att flygplatsen till och med skulle bekosta bullerisolerande åtgärder för bland annat kolonistugor, hade kostnaderna blivit skyhöga. Så höga att Luftfartsverket hade tvingats lägga ner Sveriges fjärde största flygplats. Med tanke på utsläppstaket på Arlanda, som gör att flyget inte kan växa där, vore det katastrof för Stockholm och Sverige om Stockholm-Bromma måste läggas ner. Det finns alltså all anledning att fira miljööverdomstolens beslut.
Stockholm-Brommas fördel av ett citynära läge ställer självklart hårda miljökrav. Flygplatsens klimatarbete är formellt klassat som ett av de bästa i världen, tack vare ny teknik, en effektivisering av arbetet och ett ökat användande av icke-fossila bränslen. Banljusen är baserade på LED-teknik och flygplatsen har satsat på både grön el och biobränslebaserad fjärrvärme. Stockholm-Bromma ligger alltså i framkant när det gäller att minska klimatpåverkan.
För näringslivet är det av största vikt att det finns en citynära flygplats för reguljär flygtrafik och affärsflyg. När andra flygplatser i samband med lågkonjunkturen visade en nedåtgående trend förra året, ökade resandet på Stockholm-Bromma med tio procent i september 2009. Den största andelen passagerare som väljer Bromma utgörs av affärsresenärer och flygplatsens framfart har tydligt visat det behov som finns av den service som erbjuds affärsresenärerna där.
Flygets betydelse för Stockholms- och Uppsalaregionens framtida framgångar bör inte underskattas och den samhällsekonomiska nyttan är stor. Med den nya miljödomen på bagagebandet kan Stockholm-Bromma fortsätta att planera för framtiden och utvecklas för en fortsatt positiv tillväxt i vår region.
| | Kommentarer: (3) |
| Glädjande att S säger ja till FörbifartenPublicerad den 22 January 2010Carin Jämtins (S), mycket glädjande och snabba JA till Förbifart Stockholm i gårdagens ABC var viktigt. Jag utgår då ifrån att Förbifarten byggs som planerat, även om de rödgröna kommer till makten efter höstens val.
Stockholm visar just nu tecken på en svagt ökande tillväxt och en kraftig befolkningsökning. Stockholms län passerade 2 miljoner invånare under förra året. Vi hade den högsta befolkningstillväxten någonsin 2009, med hela 36 000 nya invånare. Bra då att även Socialdemokraterna är med på resan mot byggandet av Förbifart Stockholm.
Befolkningsökningen i kombination med den pågående regionförstoringen gör det nödvändigt med ytterligare vägkapacitet i regionen. Förbifarten är även viktig för att minska dagens långa köer på Essingeleden. Beräkningar visar att trafiken där minskar med 20 procent med Förbifarten och därmed hamnar under dagens nivåer.
Förbifart Stockholm utgör en självklar del i en modern storstadspolitik. En politik som visar storstädernas betydelse för en ökad tillväxt. Storstäder skiljer sig från andra städer. Både i storlek, men även genom att ha unika förutsättningar som ekonomiska motorer för hela landet. Att satsa på Förbifarten är att skapa förutsättningar för en långsiktigt hållbar tillväxt. För att stärka Stockholms konkurrenskraft krävs det att våra politiker i stadshuset ser på många frågor ur ett modernt storstadsperspektiv.
Nu väntar jag spänt på vårens utlovade presentation av de rödgrönas gemensamma syn på vägproblemen och kollektivtrafikens utbyggnad i Stockholm. För inte kan väl de rödgröna fundera på att riva upp beslut kring en redan planerad Förbifart?
| | Kommentarer: (4) |
| Sportiga riskprojekt eller jätteprojekt som ger nya jobb?
Publicerad den 16 December 2009
Arenastaden i Solna med bland annat Mall of Scandinavia och nya nationalarenan, och nu senast Stockholmsarenan vid Globenområdet. Satsningarna på stora bygg- och arenaprojekt i Stockholmsregionen radar upp sig.
Åsikterna om de båda arenaprojekten är många och går ofta isär. De får stort utrymme i media, åtminstone i Stockholm. Men fokus för debatten ligger enbart på vilka allsvenska fotbollslag som vill spela, eller snarare inte vill spela på respektive arena, på de höga investeringskostnader som arenaprojekten innebär och vilken påverkan de har på infrastrukturen och trafikflödena.
Den senaste tiden har vi matats med dystra rubriker om uppsägningar, nedläggningar och varsel på några av Sveriges största företag. Självklart är förlusten av det stora antalet arbetstillfällen i samband med detta tragiskt för alla inblandade.
Samtidigt pågår ett antal jätteprojekt i Stockholmsområdet som istället skapar en mängd nya arbetstillfällen. Men arenaprojekt leder inte till några hoppfulla rubriker och får ingen uppmärksamhet alls när det gäller de positiva injektioner de ger näringslivet. Uppmärksamheten de får i media ligger på ett helt annat plan.
Kan den enkelriktade fokuseringen i media möjligtvis bero på att arenaprojekten av många ses som sportprojekt och till stor del hanteras av sportjournalister? Det är dags att se på arenaprojekten ur ett helikopterperspektiv, uppmärksamma hur många arbetstillfällen de skapar och den förstärkning av Stockholms näringsliv som dessa satsningar innebär.
Jo, det kostar en hel del att bygga en ny arenastad, ett stort köpcentrum och nya arenor, men tänk också på de arbetstillfällen som detta skapar. Förhoppningen på nya nationalarenan och den nya stadsdelen Arenastaden är att näringslivet ska blomstra. De kommersiella fastigheterna och de energieffektiva kontorsytorna skapar ett nytt kluster för handel. Hela satsningen på Arenastaden beräknas ge cirka 10 000 nya arbetstillfällen och Stockholmsarenan kommer uppskattningsvis att skapa över 600 årsarbetstillfällen inom turistindustrin. Under byggtiden kommer de båda arenaprojekten tillsammans att skapa viktiga arbetstillfällen för byggindustrin och dess underleverantörer.
Låt Kronprinessan Victorias första spadtag för Arenastaden i Solna och satsningen på Stockholmsarenan bli en start på rubriker med framtidstro och hopp om nya arbetstillfällen.
| | Kommentarer: (1) |
| Att samarbeta eller inte samarbeta är fråganPublicerad den 4 November 2009
Hur lång tid tar det att bygga en väg? När själva byggandet är i gång går det relativt snabbt, men det är vägen dit som är lång och krokig.
Orden är Svante Hagmans, regionchef NCC Construction Stockholm/Mälardalen, och sades i samband med att Handelskammaren i veckan ordnade ett seminarium och släppte rapporten ”Konsten att bygga bättre, billigare och snabbare - En studie av samverkan mellan kommuner och näringsliv i bostads- och infrastrukturplanering”.
Med ett ökat samarbete går det att korta de i dag alldeles för långa planeringsprocesserna gällande bygg- och infrastrukturplanering. Från idé till verklighet dröjer det flera år, men planering i samspel mellan kommuner, näringsliv och intresseorganisationer effektiviserar byggandet och kortar planeringstiderna.
Kommunerna i norra Stockholm står inför stora framtida utmaningar med bland annat en åldrande befolkningsstruktur. De traditionellt starka norrortskommunerna blir därmed allt mer beroende av inflyttning för att behålla sin skattekraft. Det är viktigt att norrortskommunerna fortsätter att bygga bostäder för att kunna dra nytta av fördelarna med den starka befolkningsökning som nu sker. Ett framsynt planerande från kommunernas sida i samarbete med näringslivet, kan bidra till att Stockholm drar bättre nytta av nästa högkonjunktur.
Det finns redan goda exempel på projekt där en samverkan mellan kommun och näringsliv har snabbat på processerna. Tre fallstudier har i rapporten fått illustrera möjligheter och svårigheter; Sollentuna centrum, Täby-Arninge regional kärna och Norrortsleden.
Hållbara överenskommelser över tid är kanske en av de viktigaste faktorerna för att korta planeringsprocessen. Hans Rode, utredare på Vägverket poängterade just detta i en kommentar till rapporten. Om Vägverket ska våga satsa i olika projekt är avtal det allra viktigaste. En försäkran måste finnas om att vägprojekt med byggstart ett antal år fram i tiden verkligen blir av, oavsett eventuella maktskiften inom kommunerna. Detta är en av vägarna till framgång så att infrastrukturprojekt blir mindre långa och krokiga och istället bättre, billigare och snabbare.
| | Kommentarer: (0) |
| Satt du länge i bilkö i morse? Nu startar resan mot bättre framkomlighet och ökad tillväxt!Publicerad den 5 October 2009
I dag startar samrådet om arbetsplanen kring ett av Stockholms viktigaste infrastrukturprojekt i modern tid - Förbifart Stockholm.
Regeringen tog i september det mycket positiva beslutet att tillåta byggandet av Förbifart Stockholm. Som en del i projektet genomförs den 5 oktober till 10 december samråd med markägare, allmänhet och myndigheter. Det är nu viktigt att inte denna samrådsprocess försenas så att hjulen kan börja rulla på Förbifarten runt år 2020.
Den växande Stockholmsregionen är i stort behov av Förbifarten. Befolkningen ökar i länet och arbetsplatserna blir fler. Fram till år 2030 väntas länets befolkning öka med en halv miljon människor. Det motsvarar ett helt Göteborg. Befolkningsökningen i Stockholms-regionen i kombination med den pågående regionförstoringen gör det nödvändigt med ytterligare vägkapacitet över det hårt belastade Saltsjö-Mälarsnittet.
De brister som finns i infrastrukturen hämmar såväl Stockholmsregionens som hela landets tillväxt. En av de viktigaste effekterna av Förbifarten är just påverkan på tillväxten. Stockholm har ett näringsliv med väldigt kvalificerade företag. Näringslivet i regionen behöver Förbifarten för att få den infrastruktur som krävs för att Stockholm ska förbli en konkurrenskraftig stad i världsklass.
Med en allt större arbetsmarknadsregion har företagen lättare att hitta arbetskraft med rätt kompetens och får därmed lättare att växa och utvecklas. På samma sätt får fler personer ökade möjligheter att ta ett mer kvalificerat jobb och därmed få högre lön. Det gör framför allt att stockholmsföretagen kan bli ännu bättre och att hela Sverige står starkare i den allt hårdare globala konkurrensen.
Förslaget till arbetsplan för Förbifarten ska vara klar under våren 2010. Från näringslivshåll hoppas vi på en snabb process så att målsättningen om byggstart år 2012 blir verklighet!
Läs mer om Handelskammarens förslag kring Förbifart Stockholm:
www.chamber.se/forbifart
| | Kommentarer: (5) |
| I Solna planeras IngentingPublicerad den 19 August 2009Entrén till Huvudsta och Solna ska stärkas och Solna stad väljer att bygga...just det...Ingenting.
I södra Solna planeras för ett nytt bostadsområde med cirka 700 nya hem och 48 000 kvadratmeter kontorsyta. Den nya stadsdelen får namnet Ingenting. I samband med planeringen av en ny stadsdel utreds även trafiksituationen i området. Det befintliga gatunätet inom Huvudsta kommer att behållas. Något som aktualiseras i och med Ingenting är Huvudstaleden. Leden skulle förbättra tvärförbindelsen från Stockholm City till nordväst, men framför allt skulle den avlasta Solna och Sundbyberg från genomfartstrafik. Bullret och föroreningar skulle minska och ett förverkligande av Huvudstaleden ger stora trafikmiljö-vinster för de tiotusentals invånare som bor i Solna och Sundbyberg.
Huvudstaleden är en vägsatsning som funnits med som en planeringsförutsättning inom Solna stad sedan utbyggnaden av Essingeleden på 1960-talet. Arbetet med att bygga broar och ramper påbörjades men avslutades aldrig. Den senaste utredningen av leden är från 2005 och
beskriver två huvudalternativ ”Alternativ Huvudstabron” och alternativ ”Triton”.
I ”alternativ Huvudstabron” går Huvudstaleden i tunnel under Huvudsta och förbinder Huvudstabron med Essingeleden. I ”alternativ Triton” förlängs Huvudstaleden till Frösundaleden via Tritonbron eller i en tunnel under Bällstaviken.
Möjligheten att bygga Huvudstaleden som en vägtunnel skapar attraktiv mark för bostadsbebyggelse. I dag kastas det bort pengar på att låta studentbaracker stå på den halvbyggda motorvägen. Det vore bättre att skapa plats för bostäder i den växande bostadsbristen. I början på 1960-talet - för övrigt under samma tidsperiod som byggandet av Huvudstaleden inleddes - var det precis som idag brist på studentbostäder. Därför skänkte kung Gustaf VI Adolf mark i Kungshamra i Solna till studenterna.
Med Ingenting finns nu ett fantastiskt läge att äntligen damma av planerna på Huvudstaleden och stärka Solnas tillväxt under nästa högkonjunktur. Sätt spaden i jorden så att ruinmotorvägen Huvudstaleden äntligen byggs och gör som den gamle kungen, satsa även på studentbostäder för framtidens Solnabor.
Skogen bakom Karlbergs slott heter Ingentingskogen efter ett torp med samma namn. Enligt historien var torpet Ingenting Bellmans sommarnöje, som han fått i gåva av Gustaf III, därav namnet på den nya stadsdelen. Merparten av byggnaderna inom området är ritade av arkitekten Gunnar Asplund. Området ses som ett av landets viktigaste byggnadsverk från den modernistiska epoken.
Lotta Andersson
| | Kommentarer: (0) |
| Kryssa rätt…Publicerad den 20 May 2009Stockholm är en sjöfartsstad och kryssningsresenärerna är en viktig del av turistnäringen. Drygt 300 fartyg med, förhoppningsvis, köpstarka turister kommer att anlöpa Stockholm i sommar.
Jag är en av de cirka 100 000 arbetspendlare i Stockholm som vår- och sommartid cyklar till och från jobbet. Cykelvägen går via Stadsgårdskajen där Viking Line samsas med stora kryssningsfartyg om utrymmet. Lyxkryssare med namn som Emerald Princess och Aida Aluna, omvandlar min morgontrötthet till drömmar om att kryssa på en av dessa flytande städer i Karibien.
I år förväntas Stockholm gå mot ett nytt kryssningsrekord, vilket generar bra business för både turistindustrin och detaljhandeln. På min cykelväg längs Stadsgården kryssar jag bland amerikanska och tyska turister på promenad in mot stan. Varje fartyg har mellan 2 000 och 3 000 passagerare.
Förutom att turisterna på sin vandring måste se upp för mig och andra cyklister, så är inte det övriga mottagandet det bästa. Skyltningen in mot stan är i det närmaste obefintlig och kommunikationerna till centrum är inte bra. I analysen ”Kryssa rätt – Hur bör Stockholm ta emot kryssningsresenärerna?” kräver Handelskammaren att stadens mottagande av dessa turister måste förbättras så att de snabbt hittar till de platser i Stockholm som de vill besöka.
I Handelskammarens förslag till ett bra och miljövänligt sätt att ta emot utländska turister ingår bland annat att området kring Stadsgårdsleden omgående snyggas upp. En modern terminalbyggnad för Viking Line och kryssningstrafiken bör uppföras i Masthamnen och den nya terminalen och Tullhuset förbindas med centrala Stockholm genom en attraktiv och miljövänlig spårförbindelse. Jag inser att det är för sent att göra något till i sommar. Min förhoppning är att Stockholms stad snyggar till och ger dessa turister ett bättre mottagande år 2010 när Stockholm dessutom är Europas Miljöhuvudstad.
När jag cyklar hem från jobbet handlar det också om att kryssa rätt…men nu bland överförfriskade resenärer från någon av finlandsbåtarna som kryssar på vingliga ben in mot centrum längs Stadsgårdskajen. Kanske skulle en spårförbindelse underlätta även för dem.
 Artikel i Stockholm City den 18 maj 2009
Analys 2009:1 Kryssa rätt - Hur bör Stockholm ta emot kryssningsresenärerna?
| | Kommentarer: (0) |
| En vitamininjektion…Publicerad den 21 April 2009Så beskrev Sten Nordin i morse Förbifart Stockholm på ett frukostmöte anordnat av Kista Science City. Finansborgarrådet listade de viktigaste infrastruktursatsningarna för Kistas del. Han nämnde vikten av en snabb finansieringslösning för Förbifarten och att regeringen under våren fattar beslut om miljöprövningen. En byggstart av Förbifarten är självklart inte bara viktig för Kista utan för hela Stockholmsregionen. Sten Nordin nämnde tvärbanorna som den näst viktigaste infrastruktursatsningen. Tvärbana Norr skulle för Kista innebära en klar kommunikationsförbättring och ta ner den barriär som tunnelbanan i dagsläget utgör för många som vill ta sig till Kista. Tvärbanan öppnar upp nya resmöjligheter till de arbetsplatsrika områdena norr och nordväst om staden. Tvärbanan har även visat sig öka kollektivtrafikens attraktivitet och attrahera nya resenärer.
Förbifarten och Tvärbana Norr skulle underlätta det fortsatta utvecklandet av Kista som stadsdel och som etableringsplats för företagen. I Kista Science City finns i dag cirka 1 400 företag med 30 000 anställda. 20 000 av dessa arbetar i klustrets 520 ICT-företag (Information and Communication Technology). I området finns även 1 100 forskare och 5 000 studenter med informationsteknologi som gemensam nämnare. Infrastruktursatsningarna skulle underlätta för dem som redan arbetar i Kista, för företagen att rekrytera ny arbetskraft och för universiteten i området att locka fler att studera ICT. Fler studenter på KTH och Stockholms universitet i Kista är viktigt för den framtida kompetensförsörjningen på området och för en fortsatt positiv utveckling av Kista som ICT-kluster.
Frukostmötet hölls i Kista Science Tower, en framträdande del av det visionsarbete som startade i Kista för cirka tio år sedan och som blev mycket lyckat. Sten Nordin sa att staden ligger i startgroparna för ett nytt visionsarbete för Kista. Detta är mycket positiva besked för företagen som många arbetar hårt för Kistas fortsatta utveckling och som är stolta över att vara en del av det framgångsrika företagsklustret. Det är dags att återigen satsa så att Kista förblir en framgångsrik internationell spelare på marknaden. Ett Kista för framtiden som Stockholm stad även i fortsättningen kan skryta med inför omvärlden.
| | Kommentarer: (0) |
| Stockholmsregionens nya sockerbit Publicerad den 18 February 2009
Äntligen får Stockholm en arena i Världsklass och den ligger i Solna! Det första spadtaget för nya nationalarenan, Swedbank Arena, tas under året och 2012 står den färdig. Se arenan växa fram live här. Förhoppningen på arenan och den nya stadsdelen Arenastaden i Solna är att näringslivet ska blomstra. De kommersiella fastigheterna och kontoren skapar ett nytt kluster för handel och hela satsningen beräknas ge cirka 10 000 nya arbetstillfällen.
Den då största arena i norra Europa kommer att locka de riktigt stora mästerskapen och världsartisterna. Evenemang som i dagsläget endast Nya Ullevi och Parken i Köpenhamn kan ta hand om. Själv hoppas jag att Madonna på sommarens Sverigebesök blir så förtjust i vårt land att hon år 2012, 54 år ung, anser att Stockholm är värt ett besök.
Nationalarenan hör till den femte generationens arenor och ni som tror att Globen är en modern arena kommer att ändra uppfattning. Under de senaste åren har arenorna fått en ny betydelse. De används för att skapa nya städer och för att föryngra områden. En ny arena vitaliserar staden och erbjuder ett spännande område för de boende. Satsningen på arenan utvecklar även näringslivet och med det följer skapandet av ny infrastruktur. Arenan höjer dessutom stadens attraktionskraft och stadsdelen får liv och rörelse vid evenemangsfria dagar. Kännetecken för denna typ av arenor är möjligheten till stadsförnyelse och rollen som ikoner för marknadsföring och positionering av arenastäder.
Swedbank Arena kan ta in snö för skidsprint och skidskytte eller meterdjupt vatten för seglingstävlingar. Publikkapaciteten är 50 000 och cirka 67 000 på konserter. Vår nya världsmästarinna i skidskytte Helena Jonsson kommer förhoppningsvis att fira nya triumfer på en arena som inte bara kommer att vara en symbol för Stockholmsregionen, utan för hela Sverige.
Beslutet om en byggstart för arenan togs i kommunfullmäktige i Solna i går och är ett historiskt beslut och ett glädjande sådant i finanskrisens tider. Swedbank Arena är en symbol för framåtandan i regionen och ett bevis på att man tror på stadens fortsatta utveckling.
| | Kommentarer: (13) |
|
| |
| |
| |
|
|
| |
| |
|
|