Fredrik Sand - Stockholms Handelskammare Kommentaren

Strategier och agendor – men när kommer besluten?

2012-12-21 11:12:55

IT-minister Anna-Karin Hatt har presenterat en strategi för rikets e-förvaltning. I och för sig inte fel, men antalet strategier, agendor och liknande från Näringsdepartementet börjar ta oroväckande proportioner. Handelskammaren önskar fler propositioner.

Det är på sin plats att direkt ge Hatt beröm för delmålet ”Det ska bli lättare att hitta och använda öppna data”. Läsarna av denna spalt vet att Handelskammaren länge har drivit den frågan. Det ser ut som om 2012 blir året då frågan äntligen fick fart. Stockholms stad har visat handlingskraft med en tävling och frisläppandet av stora mängder data. Flera kommuner följer nu efter. Ett antal myndigheter har påbörjat sitt arbete. Vinnova har utlyst pengar för öppna data-projekt och har redan hunnit visa upp portalen öppnadata.se.

Enkelhet, öppenhet och innovationskraft ska vara centrala värden för e-förvaltningen. I övrigt beskriver regeringen i strategin att man måste se på statens verksamhet på ett nytt sätt där utgångspunkten för uppdraget ska vara de behov och önskemål som privatpersoner, företag och andra har. Arbetet med detta måste få en samlad struktur och riktning. Något som kräver mer samverkan mellan myndigheter, enligt regeringen.

Kanske behövs det fortfarande sägas, men en del av innehållet framstår som självklarheter – som att tjänster ska utformas efter användarnas behov och att det ska vara enkelt och säkert att använd dem. Delar av strategin är uppräkningar av sådant som redan är på gång, eller så säljs det igen – som remisshantering på Internet.

Viktigare är att regeringen nu bör ta sig an problem och målkonflikter som finns. Om man menar allvar med att öppna upp förvaltningen. Vissa saker kräver att regeringen ger sig i kast med grundlagen, offentlighets- och sekretesslagen, upphovsrättspolitiken och annat där debatten snabbt kan bli het.

IT-ministern talar gärna om att andra ska göra jobbet, med IT i skolan (kommuner) eller IT i vården (kommuner och landsting). Åtminstone sex olika grupper och råd har tillsatts av regeringen för sidouppdrag inom IT-politiken. Detta betyder inte att det saknas uppgifter för regeringen som kräver betydligt mer genomarbetade underlag än denna strategi. Det är dags att ta sig an uppgifterna nu.

Inte många innovationer i regeringens nya strategi

2012-10-17 12:10:22

Den viktigaste regionen för innovation i Sverige är huvudstadsregionen. Kring Uppsala och Stockholm utförs en tredjedel av FoU-arbetet i Sverige under ett år. I regionen spenderas en lika stor andel av FoU-resurserna. Därför berör regeringens nya innovationsstrategi i allra högsta grad vår region.

I strategin förs ett angeläget resonemang om kapitalförsörjning och investeringar som bör följas upp. Sverige behöver fler affärsänglar och bättre förutsättningar för investeringar. Samtidigt har staten 17 miljarder kronor i riskkapital. Här finns det gott om utländska exempel på hur dessa medel kan användas på ett effektivare sätt i tidiga skeden, tillsammans med privat kapital. Bäste vore förstås att staten inte behövde ägna sig åt att det över huvud taget, utan att entreprenörer och investerare fann varandra i ett välfungerande system.

Man får förmoda att arbetet med strategin, som har tagit två år, har lett till ökad förståelse för innovationens betydelse och behovet av åtgärder bland de andra departementen. Mycket återstår att bevisa. Samtidigt är regeringen noga med att poängtera att strategin gäller för hela Sverige. Det är många aktörer som ska dra sitt strå till stacken.

Men vad gäller för regeringen själv då?

Ordet regeringen nämns endast 24 gånger på de 62 sidorna. På två ställen är det bara beskrivande, på fyra nämns något pågående. Flest gånger, tolv, nämns saker som regeringen redan har gjort. Strategin ger få besked om vad regeringen själv tänker göra – fem tillfällen. Det handlar dock om redovisa om vad som händer och mobilisera andra aktörer – utöver en sammanhållen trafikplanering som ska bidra till innovation.

I strategin finns 72 punkter där regeringen anser att Sverige behöver något för att nå något av de 17 delmålen i strategin. Hela 52 av punkterna ser ut att handla om att fortsätta, utveckla, stärka, bibehålla eller fördjupa något som redan görs. Ett och annat ska det verkas för och något ska också ses över. I många fall är dessa rimliga och vettiga saker som behöver uppmärksamhet. Man får dock hoppas att regeringen i det fortsatta arbetet påbörjar något också.

Som en avslutning föreslår därför Handelskammaren tre punkter där regeringen kan påbörja ett arbete:

1.      Regeringen påbörjar arbetet med att analysera näringspolitiska aspekter på upphovsrättspolitiken. Det är inte bara patent som bidrar till innovation. I en digital ekonomi behövs anpassade regler för upphovsrätt. Storbritannien har visat vägen med en oberoende utredare.

2.      Regeringen ska genomföra förslagen som ska göra det möjligt för företag och medborgare att ta del av myndigheternas data i elektroniskt format. I dag behöver myndigheterna bara lämna ut data på papper. Omodernt – och det främjar inte framväxten av nya tjänster baserat på de data som skattebetalarna redan har betalat för.

3.      Regeringen bör avsätta 300 miljoner kronor för innovationspriser. Genom noga utarbetade tävlingar kan svåra problem lösas när kreativa förslag kommer från deltagare som inte finns i forsknings- och innovationssystemen i dag.

Dubbdäck: Avgifter inte den enda lösningen

2012-09-18 04:09:51

Stockholms län måste få ner halten skadliga partiklar i luften. Regeringen ska utreda frågan om avgifter och de kan vara på plats redan nästa år.

DN slår på ledarsidan fast att avgiftsmodellen är bättre än alla andra alternativ. Dubbdäcksförbud har redan provats i Stockholm, men vet vi egentligen vilka alternativ som finns?

Vi vet i alla fall vilket problem som ska lösas – partikelhalterna ska ner.

Se där – ett utmärkt tillfälle att pröva innovationspriser. Ett mätbart problem som väntar på sin lösning. Utlys ett pris till den som hittar en lösning som når målen för partikelhalterna – oavsett hur man når det. Förslagen kan utvärderas på kostnad, hur lång tid de tar att genomföra m.m.

En tävling i Storbritannien lyckads få fram förslag för minskade utsläpp av växthusgaser som överskred de nationella målen när lokalsamhället involverades. Oljesaneringsbranschens teknik hade inte utvecklats nämnvärt på tjugo år när ett pris, efter utsläppet i Mexikanska golfen 2010, lockade fram flera lösningar som var dubbelt så effektiva. Vinnarens teknik var fyra gånger så effektiv som den som användes tidigare.

Det är inte sannolikt att det svenska kommittéväsendet eller stadshusets förvaltningar hittar den effektivaste lösningen. En öppen tävling kan locka företag och innovatörer att ta fram helt nya förslag. En del som kanske blir nya produkter.

Förbud och avgifter är trubbiga metoder, kanske behövs det för att lösa problemet på kort sikt. Det bör dock inte bli en ursäkt för att inte leta efter verkligt innovativa lösningar.

Läs också: Revolutionära priser

FoU: förstärkning och fokus

2012-09-18 04:09:14

Regeringens satsningar på forskning och innovation är välkommen, liksom inriktningen på livsvetenskap.

SciLifeLab, ett centrum för biomedicinskforskning i Solna, får en förstärkning i regeringens aviserade budgetförslag. Det är en viktig resurs för näringslivet i huvudstadsregionen och i landet som bland annat kartlägger genomet hos människor och andra organismer.

Ett problem i svensk forskning och utveckling är att de stora satsningarna – som nu ökar – inte ger det förväntade utfallet i innovationer och kommersialisering. De förhöjda ambitionerna i budgeten måste följas upp av höjda ambitioner för att stärka förmågan att skapa innovationer och kommersialisering utanför universitetslaboratorierna.

Inom livsvetenskaperna går regeringen kritikerna tillmötes på denna punkt. En del av satsningen rör viktiga områden som kliniska studier (som har minskat i Sverige) och stöd för registerbaserad forskning (stor potential).

Satsningen är en välkommen förstärkning som måste följas upp med fler besked i den kommande forskningspropositionen. Det behövs mer än bara budgetmedel för att stärka innovationsklimatet i Sverige.

Läs också: SciLifeLab: viktigt besked att följa upp

Datajägare för digital insyn

2012-08-20 03:08:15

Regeringen vill underlätta innovation baserad på offentliga data. Under sommaren beslutade regeringen att Vinnova ska få i uppdrag att utveckla en plattform som samlar offentliga data så att de kan förädlas.

Det är ett viktigt och angeläget initiativ från IT-minister Anna-Karin Hatt.

Det viktigaste är dock vilka data som publiceras. Plattformen måste fyllas med användbara data. Mycket är enkelt att hitta och publicera. Det är dock inte säkert att detta bara ska vara upp till myndigheterna själva att bestämma.

I väntan på att utgångspunkten blir att myndigheterna löpande publicerar sina data bör Hatt följa upp initiativet med datajägare enligt dansk förebild. Datajägarna hade tre uppgifter. De hjälpte företag och medborgare som vill förädla att hitta och få tillgång till data. De letade själva reda på datakällor och de stödde myndigheter som självmant vill öppna sina datakällor.

Vilka data ska då publiceras? Handelskammaren argumenterar i första hand för data som kan användas för nya spännande tjänster som skapar nytta, företag och jobb. Det ligger i vårt uppdrag för näringslivet. Den senaste tidens skriverier om hur statliga myndigheter använder sina pengar understryker även behovet av att tillgängliggöra data för verklig insyn i den statliga förvaltningen.

Entreprenören Jonas Lejon har visat vägen med webbplatsen GovData som visar 90 procent av de statliga utgifterna sedan 2003 där 70 myndigheter står för dessa utgifter. Det är dock inte bara utgifter som behöver granskas.

Systematiska fel kan inte upptäckas genom att begära ut ärende efter ärende, på pappersida efter papperssida. Med analys av stora mängder data blir det möjligt att hitta – omedvetna och medvetna – fel och missförhållanden.

Publicera register, databaser, statsbudgeten, diarier, regleringsbrev, upphandlingar och andra viktiga datakällor elektroniskt. Först då har vi möjlighet att använda vår offentlighetsprincip i en digital miljö.

Det ska inte gå att gömma sig i databasen.

Gratis väder – gör din egen prognos!

2012-07-12 01:07:03

Efter en trevande inledning på sommaren kommer nu verkligt soliga vädernyheter. Från och med den 1 januari 2014 kommer SMHI:s väderdata bli tillgängligt gratis.

Handelskammaren var medarrangör till Stockholms stads tävling om öppna data, Open Stockholm Award, som nyligen avslutades. När en av vinnarna fick uttala sig om tävlingen sa han att det ”var rena julafton, en skattkista med nya data”. Data gör mest nytta när de används, särskilt om företag och medborgare redan har betalat för insamlingen av dem.

Är avgifterna för att ta del av data för höga går vi miste om innovationsmöjligheter. I Tyskland var det så krångligt att få tillgång till väderdata att privata mätstationer sattes upp parallellt med det offentliga systemet. En onödig kostnad när näringslivet i dag lätt kan ta del av skattefinansierade data elektroniskt.

I USA kan man köpa en cd med samtliga väderleksrapporter från alla mätstationer i landet sedan 1870 för 5 000 dollar. Motsvarande EU-data kostar 110 miljoner euro. Det har förstås konsekvenser.

USA:s kommersiella väderbransch var när arbetet med öppna data i EU började 13 gånger större än EU:s. Samtidigt växte den med 17 procent om året 2000–2008 medan EU:s växte med 1,2 procent per år. Svenska utvecklare och tidningar började använda norska väderdata när SMHI:s data var otillgängliga för utvecklare med nya idéer.

Dagens nyhet innebär kanske inte bättre väder, men fler och mer spännande vädertjänster!

Fler på Handelskammarens linje om öppna data

2012-06-13 09:06:36

I dagarna har vi fått flera positiva besked om öppna data. SMHI släpper sina väderdata fria för användning från den första januari 2012 och i veckan beslutar Uppsala kommun om ett handlingsprogram för öppna data.

Handelskammaren har drivit frågan om tillgång till myndigheters och kommuners data för företag. Skälet till vårt engagemang i frågan är att ett antal av våra medlemmar har uppmärksammat oss på problem för företag inom området när de vill få tillgång till data. Den internationella utvecklingen har givit oss ytterligare argument – offentliga data gör bäst nytta när de används.

En finsk rapport visar att företag i länder som har inga eller låga avgifter för geografiska data ökar sin försäljning snabbare. I genomsnitt med 15 procent mer per år än motsvarande geodataföretag i länder som tar rejält betalt för data (som Sverige). Samma rapport visar att det är främst små och medelstora företag som gynnas när tröskeln sänks för att använda data.

Vi har uppmärksammat den sittande och den förra regeringens saktfärdighet att genomföra EU-reglerna på området. På senare tid har arbetet givit konkreta resultat: Stockholms stad har publicerat data och hållit en tävling för att få fram spännande användning av datakällorna. Nu följer SMHI och Uppsala kommun efter.

Att företag och medborgare får tillgång till de data vi har betalt för med skattemedel är rimligt. Vi är övertygade om att det finns stora samhälleliga och kommersiella värden i en sådan utveckling. Fler myndigheter och kommuner bör följa SMHI:s, Stockholms och Uppsalas exempel.

Revolutionära priser

2012-04-20 09:04:39

Kan en manick på 2,5 kg revolutionera sjukvården? Hur hanterar vi en åldrande befolkning med ökade vårdbehov och bristen på vårdpersonal i fattigare länder? Tänk om människor själva kunde ställa diagnos på de vanligaste sjukdomarna i sitt hem? Lös problemet och vinn 10 miljoner dollar.

Tillgången till vårdpersonal är en flaskhals i sjukvården. För att få medicinsk hjälp måste man uppsöka en läkare, en vårdcentral eller ett sjukhus. Kunde mer av sjukvårdsinsatserna göras av patienterna själva skulle det förändra sjukvården i grunden. Därför finns det nu ett pris om 10 miljoner dollar att vinna som för den som kan bygga en apparat som ställer diagnos på 15 sjukdomar – inspirerat av tv-serien Star Trek.

Priset – Qualcomms Tricorder X Prize – är ett exempel på det förnyade intresset för innovationspriser. Det är ett sätt att locka de bästa uppfinnarna och innovatörerna att lösa svåra problem. Genom att utnyttja människors tävlingslust kan vi få en dramatisk utväxling på de resurser vi satsar. Det finns flera historiska exempel på innovationspriser som har haft stor betydelse: konservburken, utvecklingen av flyget, navigation till havs har utvecklats med hjälp av privata eller statliga priser.

Rätt utformade priser mobiliserar kompetens och kapital som ofta överskrider kostnaden för priset flera gånger om. Det innebär att vi kan få större utväxling på pengar som annars administreras i forskningssystemen eller projekt där slutsatsen blir ”mer forskning behövs”.

Priser är också öppna för fler. Det är inte alltid de som är bäst på att fylla ansökningarna för forskningsmedel som kan lösa ett problem. När amerikanska Nasa behövde en ny handske till sina rymddräkter vann en arbetslös ingenjör priset på 200 000 dollar efter ha sytt ihop handsken hemma.

Att med en handhållen apparat ställa diagnos på diabetes eller hudcancer är en utmaning. Kan någon vinna Tricorder-priset fram till 2015? Det finns i alla fall hopp. En forskare i Umeå har tagit fram ett instrument, stort som en spritpenna, som på 30 sekunder bedömer om en hudförändringa är farlig eller ej. Varje år operas 155 000 misstänkta hudbitar bort, två procent av dem är cancer. Besparing i pengar och minskad oro kan bli stor.

Läs om innovationspriser i senaste numret av Handelskammartidningen.

SciLifeLab: viktigt besked att följa upp

2012-04-04 12:04:36

Utbildningsminister Jan Björklund upphöjer nu Science for Life Laboratory (SciLifeLab) till ett nytt nationellt forskningsinstitut. Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse och Astrazeneca bidrar med betydande ekonomiska medel i projektet. Det är av tre skäl en positiv nyhet för hela huvudstadsregionen.

För det första är det angeläget att bygga vidare på huvudstadsregionens förutsättningar för forskning- och utveckling (FoU) som till exempel livsvetenskap. En tredjedel av näringslivets FoU-resurser finns här. Därför är utbildningsministers uttalade ambition att locka internationellt ledande forskare och knyta banden till näringslivet tätare mycket välkommen.

SciLifeLab (drivs av Uppsala universitet, Stockholms universitet, Karolinska Institutet och KTH) utför bland annat biomedicinsk forskning där man kartlägger sjukdomsorsaker samt bidrar till att finna nya behandlingsmetoder och utveckla nya läkemedel. SciLifeLab blir världsledande, även om det finns några liknande institutioner i USA, Storbritannien och Kina.

Går allt vägen kommer man dessutom snart ha kartlagt granens (trädet alltså) DNA. Det blir världens största kända DNA-uppsättning eller genom. En bedrift i sig – granens genom är cirka åtta gånger större än människans och synnerligen svårt att tyda. Resultatet är spjutspetsforskning och säkert av betydelse för skogsindustrin.

För det andra är det ett erkännande av att privata medel gör gott i regionen. Redan i dag dominerar medel från den privata sektorn svensk forskning och utveckling (FoU). Sektorn stod för 74 procent av FoU-utgifterna under de fem åren fram till 2011.

För det tredje ser vi styrkan i det filantropiska inslaget. Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse är den största privata forskningsfinansiären i Sverige. Stiftelsen har de senaste fem åren delat ut 4,8 miljarder kronor till forskning och forskare.

En framgångsrik FoU-politik måste kontinuerligt utveckla förutsättningarna för näringslivet och ideella krafter att stödja forskningen. Regering har tagit några steg med avdrag för gåvor för forskningsstöd, förbättrade möjligheter för företag att finansiera sin forskning samt förenklingar av expertskatten. Det finns, som vi sett en stor, potential i detta spår – så låt fler initiativ som blickar framåt ta plats på regeringens tillväxtagenda.

Digital guldgruva för hundar och guldletare

2012-03-23 04:03:50

Kan hundar hitta guld? Tydligen – det är en renässans på gång för malmhundar. De kan på ett effektivt sätt leta efter till exempel guld, silver och zink. En geolog kan bedöma berg som syns, medan en malmhunds nos registrerar vad som finns under marken. Sökarbetet blir mycket effektivt. Det är viktigt i bransch med höga prospekteringskostnader.

Företaget OreDog utbildar malmhundar, men vill också sätta samman information från geologiska kartor till lättillgängliga appar som vem som helst med en mobiltelefon kan använda för att leta efter mineraler.

Hur går det här till? Sveriges geologiska undersökning (SGU) är expertmyndighet för frågor om berg, jord och grundvatten. De har kartlagt Sveriges geologi. Data som kan användas av dem som letar mineraler – eller bygga nya tillämpningar baserade på dem.

Vi har tidigare kritiserat Stockholms stad som byggde en egen app för att utforska staden – i stället för att öppna datakällorna för alla. Stockholm har nu förstått och tillgängliggör data på ett nytt sätt och kommer att dela ut pris för bästa appidé (i samarbete med Handelskammaren).

Regeringen har beslutat om att SGU ska redovisa hur deras information ska kunna användas till nytta för samhället. Det är bra. När SGU gjorde data för forskning gratis fördubblades förfrågningarna.

Det finns dock orosmoln. SGU utvecklade under 2010 hela 458 nya produkter, bland annat två karttjänster på Internet. Hur många av produkterna skulle kunna göras bättre av geologer och informationsföretag om de fick tillgång till SGU:s data?

Offentliga data gör bäst nytta när de används. För detta krävs att man lätt får tillgång till rådata som man själv kan bearbeta – inte i ett format som SGU har bestämt eller i en app som någon myndighet eller kommun har skapat.

SGU:s databaser är en digital guldgruva för dem som letar efter guld på riktigt – om de öppnas för entreprenörer med eller utan malmhundar.

Handelskammarens engagemang är större än öppna data

2012-03-02 01:03:12

CS chefredaktör levererar en märklig bredsida mot Stockholms Handelskammare för vårt engagemang för att offentliga data ska göras tillgängliga för kommersiella intressen (CS 2/3 2012).

Jörgen Lindqvist menar att vi skulle tro att en sådan åtgärd skulle "rädda Stockholm", samt att det skulle vara uttryck för en till hybris gränsande tilltro till vår egen förmåga att hitta kommersiellt framgångsrika idéer på IT-området.

Denna bild har naturligtvis inget med verkligheten att göra och vi vill inte spekulera i varför Computer Swedens chefredaktör känner sig föranledd att ge den spridning.

Stockholms Handelskammare driver en bredd av frågor som rör klimatet för att starta, driva och äga företag i huvudstadsregionen. I alla branscher.

Det rör skatter, bostäder, regleringar, infrastruktur, Stockholmsföretagens tillgång till exportmarknader, riskkapitalförsörjning, långsiktiga kompetensfrågor etcetera. Inom IT-området har vi bland engagerat oss inom e-förvaltning, upphovsrättspolitik och kompetensförsörjning.

Vi skulle aldrig föreställa oss att en enskild åtgärd "räddar" Stockholm, eller ens lägger grunden för en blomstrande IT-industri. Det krävs mer än att myndigheter och kommuner tillgängliggör sina data. Men det innebär inte att det är oviktigt att de gör det.

Skälet till vårt engagemang i frågan är att ett antal av våra medlemmar har uppmärksammat oss på problem för företag inom området när de vill få tillgång till data. Den internationella utvecklingen har givit oss ytterligare argument. Många av våra medlemmar och Computer Swedens läsare tycker att detta är viktigt – även ur andra aspekter som öppenhet och insyn.

Det innebär att vi varit aktiva på såväl nationell som lokal nivå. Vi har uppmärksammat den sittande och den förra regeringens saktfärdighet att genomföra EU-reglerna på området. Det har givit resultat, även om vi kan konstatera att det fortfarande finns brister också sedan PSI-lagen trätt i kraft.

Vi har också uppmanat Stockholms stad – och viktiga myndigheter – att öppna upp sina data. Vi har gjort det för att vi är övertygade om att det finns stora samhälleliga och kommersiella värden i en sådan utveckling. Det är inget Alexanderhugg, men det är en bra reform.

Att ”uttyda stora affärsgörande trender inom it” överlåter vi gärna till företag, entreprenörer eller hugade redaktörer. Att företag och medborgare får tillgång till de data vi har betalt för med skattemedel är rimligt. Vi har ingen aning om vilka tjänster och företag som exakt kan komma att uppstå. Däremot är vi säkra på att konkurrerande entreprenörer kommer få ut mer av de data som finns, än om framtidens applikationer och tillämpningar ska utvecklas av myndigheter och kommuner själva.

Att Stockholms stad insett detta är både bra och glädjande. Därför stödjer vi deras arbete.

Öppna data kommer inte att ”rädda Stockholm”, men det är en av hundratals pusselbitar som gör regionens företagsklimat bättre.
Det kan man antingen välja att välkomna eller att raljera över. Vi väljer att tro att det är något bra.

Fredrik Sand
IT-expert på Stockholms Handelskammare

Fredrik Johansson
Analys- och policychef på Stockholms Handelskammare

Open Stockholm Award

2012-02-27 04:02:18

Handelskammaren har länge verkat för att kommuner och statliga myndigheter ska göra det lättare att förädla offentliga data. Stockholms stad tar nu ledningen i detta arbete. Långsiktigt öppnar sig nu en mångmiljonmarknad för kreativa tjänsteföretag.
Medan IT-minister Hatt mest talar om offentliga data och statsrådet Attefall ska förhandla nya regler i Bryssel med en riksdag som verkar tveksam till förslag visar Stockholms stad att de menar allvar med offentliga data.

Den 13 mars lanserar Stockholms stad tillsammans med Stockholms Handelskammare tävlingen Open Stockholm Award, så här skriver staden:

"I Stockholms stads datasystem finns mängder med öppna data om staden: allt från trafik och luft till befolkningsstatistik och mycket mer. För att underlätta för företag och utvecklare att bygga smarta tjänster för den växande staden gör nu Stockholms stad detta tillgängligt för alla.

Det blir också en tävling för utvecklare som skapar appar, eller webbtjänster - eller bra idéer för tjänster - som bygger på stadens öppna data.”

Det bör stämma till eftertanke hos ministrar och myndigheter som också kan göra det lättare att få tillgång till offentliga data: staden ligger nu före staten.

Twitter: Använd hashtagen #opensthlm

Läs mer på: http://www.openstockholmaward.se/

Elektroniska patientjournaler är passé

2012-02-22 03:02:03

Elektroniska patientjournaler är en IT-politisk fråga som allt för sällan diskuteras på ledarplats. Den berör stora möjligheter och viktiga avvägningar, men rymmer framför allt förändring. DN (15/2) tog upp diskussionen om att obehöriga tar del av känslig information – något som naturligtvis ska motverkas. Rätt hanterat kan patientdata både ge bättre vård och innovativa lösningar och företag inom livsvetenskapssektorn.

DN:s huvudpoäng är att begränsa antalet personer som har tillgång till en journal. DN tar tyvärr inte upp den givna poängen att med elektroniska system går det också att kontrollera och spåra vilka som har läst en journal. I pappersvärlden gick det ju inte. Så det finns fördelar även i integritetshänseende. Det kanske är journalen i sig som är problemet. Vi bör oftare överlåta åt patienterna att dela med sig av sina data det till fler än i dag.

Vården behöver innovation. Patientdata är en nyckel till det. Att begränsa tillgången är inte rätt väg att gå. Bättre vore att tänka igenom alla flöden av patientdata och hur de passar eller inte passar i en journal eller något annat system – eller ens hos just landstinget.

Det behövs flexibla metoder för att hantera olika sorters uppgifter om patienter. En del ska följa med under ett vårdförlopp. Vissa uppgifter är något som patient kanske vill ha tillgång till och kontrollera själv. Det kan vara bra när vill byta vårdgivare eller be någon annan analysera och presentera dem.

Andra uppgifter i journalen tycks handla om kommunikation mellan läkare och annan vårdpersonal som patienten inte behöver eller bör ta del av, men som kanske ändå behövs. Detta får förmedlas på andra sätt.

En del kan vilja dela sina uppgifter med andra personer som har samma diagnos. Om man har en ovanlig sjukdom där andra drabbade bättre kan hjälpa än den lokale läkaren. Med teknikutvecklingen blir det vanligare att patienten kan lämna in uppgifter som läkare och andra kan ha nytta utav.

Systemen bör även rymma möjligheterna för tredje part att ta del av anonymiserade uppgifter som skulle kunna utveckla forskningen. Det kan skapa innovativa företag som bidrar med nya metoder och mediciner. Patienter med makten över sina data kan bidra till den utvecklingen.

Patientdata kommer att hanteras elektroniskt. Vad vi behöver är andra modeller för att hantera dem så att alla intressenter är trygga och nöjda. Journalen, även en den elektroniska, kanske inte längre är den modellen.

Vi välkomnar vässade forskningsförslag

2012-02-13 10:02:22

Forskningsminister Jan Björklund (FP) har presenterat en tolvpunktslista för forskningspolitiken efter beskeden från AstraZeneca om neddragningen i Södertälje (DN Debatt 9/2 2012).

Många av Björklunds förslag är bra och mycket välkomna. Möjligen finns det fog för att påstå att listan med förslag för forskningspolitiken är betänkligt lång. Vi har ju haft mer än fem år med forskningsministrar från Folkpartiet.

Handelskammaren skulle nog flytta det sista förslaget – skatter för bättre innovationsklimat – högre upp på listan. Det är angeläget med bättre generella förutsättningar. Det leder till diversifiering bland företagen och undviker riskerna med att regeringen eller andra ska peka ut framtidens vinnare och förlorare bland företag och forskningsfält. I huvudstadsregionen behövs också infrastruktur och bostäder för att Stockholm ska klara av att locka forskare och underlätta för forskningsbaserade och innovativa företag.

Effektivare användning av de statliga forsknings- och innovationsresurserna är angeläget. Därför är det bra att Björklund dammar av Globaliseringsrådets (och andras) förslag om att rikta resurserna till de mest framgångsrika forskarna.

Sverige satsar mer än de flesta länder på offentlig information. Ministern lyfter fram kvalitetsregistren i sjukvården. Dessa innehåller stora mängder data som kan användas för medicinsk forskning. Det finns betydligt fler datakällor som kan användas för forskning och innovation inom många områden. Register som dessutom staten kontrollerar.

Just nu förhandlas det om nya regler för bättre och rättvisare tillgång till offentliga data i Bryssel. Regeringen tvekar, liksom riksdagen, inför att ge företag bättre möjligheter att ta del av dessa data – det slår mot forskning och innovation. En utredning ska se över möjligheterna att få ut data i elektroniskt format. Även reglerna som ligger till grund för Datainspektionens beslut i fråga om Life Gene-projektet, som Björklund tar upp, ska behandlas i Bryssel. Björklund bör rådgöra med de ansvariga ministrarna för dessa frågor på Social-, Närings- och Justitiedepartementet.

Forsknings- och innovationsfrågorna kräver samverkan och samordning.

Home alone – Jobba hemma-dagen 8 februari

2012-02-07 02:02:32

Tydligen arbetar relativt sett få svenskar, var tionde, hemifrån – men hela 85 procent av svenskarna har tillgång till Internet hemma enligt undersökningen Svenskarna och Internet 2011. Det passar bra när det nu laddas upp för Jobba hemma-dagen den 8 februari.
Det är Microsoft som har tagit initiativ till dagen. De stänger helt enkelt igen sitt kontor och jobbar hemma – och uppmanar alla andra att göra det under parollen: Arbete inte är en plats man går till utan något man gör.

Till detta knyts ett antal förhoppningar om minskat resande, större möjligheter att lägga livspusslet, högre attraktivitet för arbetsgivare när de söker personal.

Handelskammaren tror knappast att arbete från hemmet skulle minska behovet av infrastruktursatsningar i huvudstadsregionen. Bara det att befolkningen i vår region ökar med två SL-bussar om dagen gör att utmaningarna kvarstår.

Det verkar som om ökade möjligheter till (elektronisk) kommunikation också leder till ökat resande. Däremot kan smarta lösningar göra det lättare att till exempel resa kollektivt. Tekniken gör även andra transporter mer effektiva med GPS:er och annat IT-stöd. Hemarbete kan säkert också minska belastningen under den så kallade maxtimmen då flest åker till jobbet. Resorna till möten och kunder kan göras vid andra tidpunkter.

Jobba hemma-dagen understryker behovet av rätt förutsättningar för en modern arbetskraft i tjänstesektorn. Arbete är något man gör. Får man göra det på sitt eget sätt kanske man också gör det bättre. I en undersökning säger sig 68 procent vara mer produktiva när de jobbar hemifrån. Fenomenet ”bring-your-own-device” har uppmärksammats under senare tid – de anställda använder sina egna telefoner och datorplattor i arbetet. Det kan leda till smartare sätt att arbeta, även om det är en utmaning för säkerhetsarbetet på IT-avdelningarna.

Du kanske inte behöver vara ensam hemma med jobbet. Ska Microsoft fullfölja tanken att arbete är något man gör och inte en plats, så blir det nog till att byta slogan. Kanske ”Jobba där du är, med det du har” passar bättre nästa år. ”Härarbeta” lanserades som ett begrepp för några år sedan, Den tredje platsen – inte hemma och inte på jobbet befolkas ju av redan av laptop-nomader – på jakt efter gott kaffe och nästa idé.

Open Stockholm: initiativ som förtjänar efterföljare

2011-10-07 01:10:29

Stockholms stad satsar på öppna data. Plattformen Open Stockholm ska tillgängliggöra stadens datakällor som statistik, geografiska data, information om kommunala anläggningar och tjänster. Det är en satsning som behövs.

Andra länder och städer har redan öppnat datakällorna för sina entreprenörer och informationsföretag. Stadens ambition att visa vilka data som finns och lämna ut data elektroniskt till låga avgifter måste snabbt bli verklighet.

En rapport visar att företag som använder geografiska data med låga eller inga avgifter växer snabbare. I genomsnitt med 15 procent mer per år än motsvarande företag i länder som tar rejält betalt för data (som Sverige). Samma finska rapport visar att det är främst små och medelstora företag som gynnas när tröskeln sänks för att använda data.

Det viktigaste på kort sikt med Stockholms initiativ är att det blir ett tydligt exempel. Politikerna bestämmer sig för att öppna data är viktigt och ser förhoppningsvis till stadens förvaltningar och bolag lever upp till förväntningarna. Det saknas inte arbetsuppgifter: inventera datakällor, bestämma vad som kan lämnas ut och hur.

Tydliga direktiv till statliga myndigheter att arbeta med dessa frågor är regeringens ansvar. Hittills har regeringen mest pekat på E-delegationen. Den har få resurser, famlar och tvekar inför öppna data.

Vi behöver fler kommuner och myndigheter som tar öppenhetsfrågorna på allvar. Stockholm stads initiativ – som visar det går om viljan finns – bör få många efterföljare.

Upphovsrätt: rätt röstat räcker inte

2011-10-05 09:10:45

Justitieminister Beatrice Asks hantering av upphovsrättspolitiken har tidigare kritiserats i denna spalt. Därför kan det vara på sin plats att uppmuntra när regeringen har gjort något bra – även om det har gått en liten tid. Sverige röstade emot förslaget om förlängd skyddstid för upphovsrätt för inspelad musik. Skyddstiden förlängdes ändå, från 50 år till 70 år. Visserligen är det kortare än kommissionens ursprungliga förslag om 95 år, men tiden är kanske inte det mest intressanta.

När Justitiedepartementet skickade förslaget på remiss ansåg Handelskammaren att kommissionens underlag hade brister och att underlaget beskrev frågan i ett för snävt perspektiv. Kommissionen fokuserade på förändringar i cd-försäljning och tog inte tillräcklig hänsyn till nya affärsmodeller och nya försäljningskanaler för musik. Inte heller vägdes frågor in om ekonomisk tillväxt och samhällsekonomisk nytta av andra sätt att använda verken (när skyddstiden löpt ut).

Sverige är EU:s tredje största upphovsrättsekonomi (enligt en rapport från 2003). Det finns således ett starkt svenskt intresse att ytterligare stärka närings- och tillväxtpolitiska aspekter i upphovsrättspolitiken.

Varför inte göra som den brittiske premiärministern David Cameron gjorde? Tillsätt en grupp som får i uppdrag att lämna förslag till en upphovsrättspolitik som gynnar tillväxt och innovation samtidigt som upphovsmännens intressen tillvaratas. Det brittiska resultatet bör vara intressant läsning, inte bara för Justitiedepartement.

Dags för danska datajägare?

2011-06-30 03:06:07

De kallas för datajägare. De jagar på uppdrag, på egen instinkt eller till och med på uppmaning från villebrådet. Initiativet är danskt och är till för att öka förädlingen av offentliga data. Ett tänkvärt tilltag så här inför ettårsdagen den 1 juli 2011 för den svenska lagen om förädling av offentliga data.

Lagen var ett viktigt steg, ändå är känslan att Sverige har halkat efter. Fler länder och städer tar initiativ för att företag och medborgare ska få tillgång till offentliga data. Danmark är intressant på flera sätt.

Det har länge saknats ekonomiskt underlag för beslut om tillgången till data i Sverige. I Danmark har åtminstone ett område undersökts: värdet av danska adresser. Danska adressuppgifter avgiftsbefriades 2002 till en totalkostnad om 2 miljoner euro fram till år 2009. Det ledde till en ökad användning. Värdet för samhället uppskattades vara 62 miljoner euro under åren 2005 till 2009. Det bara mätt i det första ledet – för dem som direkt har tagit emot adressuppgifterna och använt dem. Stor vinster uppkommer rimligen i den konkreta användningen, till exempel i GPS-navigering. För 2010 uppskattas vinsterna till 14 miljoner euro medan totalkostnaden beräknas till 200 000 euro.

Det viktigaste med detta exempel är att det visar på de värden som kan skapas om det blir möjligt att förädla offentliga data. Utväxlingen tycks vara stor.

Det andra danska exemplet är mer aktuellt. För att leva upp till lagen om förädling av offentliga data måste det bli lätt att i praktiken hitta och få tillgång till data. Danmark har lanserat datajägare.

Datajägarna har tre uppgifter. De hjälper dem som vill förädla att hitta och få tillgång till data. De letar själva reda på datakällor och de hjälper myndigheter som självmant vill öppna sina datakällor. Uppdraget är begränsat till data som inte är integritetskänsligt, inte är hemligstämplat eller data som en tredjepart har rättigheterna till.

Datajägarnas arbete har givit många intressanta resultat. Av det danska forskningsministeriets data var det bara 5 procent av datakällorna som inte gick att publicera. Myndigheterna själva hade en god uppfattning om vad som kunde publiceras eller inte. Det visade sig också att många datakällor redan hade publicerats, men var svåra att hitta på till exempel en webbplats. Datajägarnas sammanfattning var att ”det var mycket lättare, mycket snabbare och mycket billigare än vad vi trodde”.

Den svenska lagen fyller snart ett år. Regeringen låter E-delegationen arbeta med frågan. Det går tydligen trögt och det är svårt för näringslivet att delta i arbetet. Ska vi behöva ta till datajägare även här? Eller är det någon som startar ett företag som gör detta åt svenska förädlare?

Gömda och glömda data?

2011-06-14 03:06:38

Det var i alla fall svalt längst nere i Livrustkammaren på Stockholms slott i fredags eftermiddag. Där satt ett antal entusiaster och gick loss på den stora databasen med europeiskt kulturarv. Det var Hack4Europe Sweden som pågick. En tävling om att visa på möjligheterna med att sprida kultur på ett nytt sätt. Något som IT-minister Anna-Karin Hatt bör fundera över.

Hack4Europe är en serie hackararrangemang som organiseras av Europeana och deras samarbetspartner, bland annat svenska Riksantikvarieämbetet (RAÄ) med stöd av bland andra Voddler och .SE. Detta hackathon hölls i fyra städer (London, Barcelona, Poznan och i Stockholm (10 till 11 juni 2011). Priser gavs bland annat för idé med största kommersiella potential.

Programmerarna fick tillgång till Europeanas stora databaser med över 17 miljoner poster – tavlor, musik, film och böcker. Materialet kommer från Europas bibliotek, arkiv och museer. Tanken var att ta fram innovativa lösningar för att visa ekonomiska och sociala fördelar med öppna kulturarvsdata, som att använda riktiga tavlor i ett datorspel eller smarta sökningar på Google Maps.

Själva programmerandet föregicks av ett seminarium om möjligheterna med öppna data. Återigen visade RAÄ att det är en synnerligen modern myndighet (se en tidigare kommentar). För att göra så mycket som möjligt av kulturarvet tillgängligt har RAÄ tagit tag i frågorna om upphovsrätt och annat som påverkar möjligheterna att öppna upp datakällorna. Vi får hoppas att detta kan spridas till andra svenska myndigheter.

I ljuset av Riksantikvarieämbetets entusiasm, energi och åtgärder för att öppna datakällor framstår regeringens val att undanta kulturinstitutioner i den svenska lagen om förädling av offentliga data som bakåtsträvande.

Kultursektorn har ett tydligt uppdrag att nå ut i samhället och arbetar aktivt med digitalisering. Visst, det finns ljuspunkter som Stockholms stads satsningar på e-arkiv. Stadens app Upptäck Stockholm visar att det finns användning för kulturdata – även om staden inte hade behövt bygga appen själv.

Kulturhackarna i Livsrustkammarens innersta visade det också var en virtuell skattkammare. Det finns gömda och kanske glömda data i kulturarvsdatabaserna. Data som kan komma till kommersiell användning för turism och kulturföretag, eller som bara fler bör få möjlighet att beskåda för att de just är kulturarv.

IT-minister Anna-Karin Hatt bör på sin Digital agenda för Sverige lägga till en hemläxa: ändra den svenska lagen om förädling av offentliga data så att kulturarvet kommer med.

Läs också: Släpp även vår kultur fri

Britter gör rätt om upphovsrätt

2011-05-25 12:05:35

Både den förra och den nuvarande regeringens insatser har varit otillräckliga för att ta fram beslutsunderlag för att bättre organisera upphovsrätten när Internet förändrar förutsättningarna för digitalt skapande och en digital marknad. Debatten om upphovsrätt har varit intensiv under de senaste åren. Politisk vilja verkar däremot ha varit en bristvara. Så inte i Storbritannien och Irland där regeringarna tar frågorna på större allvar. Det är angeläget att diskutera hur vi bättre kan organisera upphovsrätten i ett ekonomiskt och näringspolitiskt perspektiv.

Den brittiske premiärministern David Cameron visar vägen. Han tillsatte för ett halvår sedan en utredning som gör en näringspolitisk koppling till immaterialrätt. Nu har vi fått resultatet i form av rapporten Digital Opportunity som ger handfasta rekommendationer för att underlätta hanteringen av upphovsrätt i en digital och internationell konkurrensmiljö.

I Sverige presenterades för en tid Upphovsrättsutredningens förslag. Rubriken på pressmeddelandet torde ha varit en av den senaste tidens mest missledande – En ny modern upphovsrättslag. Lagen är varken ny eller modern.

Det är förstås inte fel att förenkla, förklara och förtydliga gällande lagstiftning som anges som syfte för utredningens förslag. Det finns också förslag i utredarens tidigare betänkande som är värda att fundera på, en del kan nog åstadkommas med ändringar i nuvarande lagstiftning. Det som behövs är en bred och mer förutsättningslös upphovsrättsutredning där villkoren för skapande, innovation och tillväxt i en digital ekonomi noga undersöks.

Detta har brittiska rapportens tagit fasta på. Rapportens två viktigaste bidrag till debatten är att den 1) gör ett seriöst försök att motivera förslagen med fakta, 2) den tar upp balansen mellan upphovsmännens rätt till sitt arbete och sin ersättning (som hittills har varit fokus i Sverige) och de bredare samhällsekonomiska och tillväxtorienterade argumenten som har saknats i vår debatt.

Storbritannien har Europas mest upphovsrättsbaserade ekonomi, så frågorna är förstås av politisk vikt där. Det visar sig att vi borde ta det på lika stort allvar. Sverige kom på tredje plats (efter Finland) med 5,9 procent av BNP som tillskrevs upphovsrättsbranscher (i en EU-rapport från 2003). Av den svenska debatten att döma skulle en observatör kunna tro att det var musikindustrin i landet som bidrog mest. Det var dock programvaror och databaser som stod för det största bidraget till BNP med 2,18 procent (musik bidrog med 0,07 procent) enligt rapporten.

Så, flytta frågan om upphovsrätt från Justitiedepartementet. Det är dags att se detta i ett ekonomiskt och näringspolitiskt perspektiv. Något annat har vi förmodligen inte råd med.

Läs mer: I en tidigare Kommentar skrevs det om behoven av än bredare syn än vad som gavs i direktiven till Upphovsrättsutredningen.

Välkomna fjärrvärmeförslag

2011-04-29 04:04:30

Handelskammaren välkomnar förslagen om förbättringar på fjärrvärmemarknaden. Vi har sedan 2007 argumenterat för ett bättre utnyttjande av fjärrvärmenäten.

Förslagen syftar till att skapa konkurrens på fjärrvärmemarknaden genom tredjepartstillträde – en rätt till tillträde till fjärrvärmenäten. Det skulle också införas en åtskillnad mellan verksamheterna distribution, produktion och handel. Tanken är att fler aktörer kommer in på marknaden.

Detta är välkommet. Det har länge funnits en kritik mot att kunderna har en svag ställning på fjärrvärmemarknaden och de förbättringar som har gjorts i lagstiftningen inte har varit tillräckliga. Samtidigt är detta en svår marknad att öppna upp, det är inte givet att konkurrens uppstår eller att priserna automatiskt kommer att sänkas. Förhoppningsvis leder konkurrensen, de ökade kraven på öppenhet och en ändamålsenlig tillsyn till att marknaden kommer att fungera bättre. Förhoppningsvis får vi också en starkare och snabbare utveckling på ett område där Sverige redan i dag ligger långt framme.

De svenska avregleringarna sedan 1990-talet har lärt oss att de behöver, ibland omfattande, eftervård. Därför är det positivt att utredaren föreslår en utvärdering av reformen efter tre år. Det vore också bra om det fanns en handlingsberedskap att snabbt ta hand om det som glömts bort eller inte förutsågs i utredningen när lagstiftningen väl har kommit på plats.

Upptäcker Stockholmspolitikerna datakällorna nu?

2011-04-18 11:04:59

Vi behöver stadens data, inte stadens appar. Jag blir lite förvånad när den nya appen Upptäck Stockholm bara har med fyra platser under rubriken Historiskt. Ingen av dem i innerstaden. Annars finns där en hel del information om 1000 platser och upplevelser i Stockholm.

Appen är användbar och har några roliga finesser. Det går att dela med sig information om var man har varit och förstås få förslag på upptäckter att göra beroende på var du är. Sådana här appar behövs förstås. Frågan är om staden själv är bäst lämpad att utforma dem.

Det vore bättre om staden på ett systematiskt sätt tillgängliggjorde informationen som Upptäck Stockholm bygger på. Motsvarande information finns på stockholm.se, men borde finnas publicerat så att medborgare och företag lätt kan göra sina egna program baserat på den.

Appen marknadsförs också hårt med bland annat reklam i tunnelbanan. På något sätt hoppas jag att staden lyckas med detta. I längden är det nämligen inte rimligt att offentliga medel läggs på att skapa tjänster som lika gärna, och oftast bättre, kunde göras av företag. Vi får hoppas att appen Upptäck Stockholm blir en framgång hos de politiskt ansvariga.

Blir appen populär bör efterfrågan på informationen och andra av stadens datakällor öka. Politikerna i stadshuset har nu chansen att ta initiativet och göra mer data tillgängliga. Trots allt, det finns nog fler och bättre sätt att presentera den här informationen om Stockholm på.

Uppdaterat 26 maj 2011: Staden har nu släppt verktyg för programmerare (API) som gör det lättare att komma åt vissa data.

DN har fattat galoppen

2011-04-11 05:04:22

Det var väl en och annan som smålog när den första stora satsningen på att publicera svenska offentliga data handlar om bistånd. Ett bekvämt avstånd från granskning av de budgetmedel som ministrarna själva har att hantera upprätthålls. Detta hindrar förstås inte att satsningen Open Aid från UD och Sida är välkommen.

I dagens ledare i DN (11/4 2011) understryker tidningen vikten av utvecklingen:

”För publika handlingar ska inte bara finnas i pappersform eller, för den delen, bara i ettor och nollor. Informationen ska vara tillgänglig i ett öppet digitalt format som ger möjligheter att förädla datan – skapa mervärde i form av tjänster, samköra och jämföra. Precis som Öppna biståndet ska annan myndighetsinformation finnas i format som uppmuntrar till användning och granskning, offentlighetsprincipen förverkligas bäst i öppna gränssnitt.”

Allt väl så långt, DN lyfter dock inte blicken. Artikeln handlar mest om möjligheterna att kunna granska hur skattemedlen används. Handelskammaren har understrukit vikten av att offentliga data också tillåts förädlas även för kommersiella ändamål.

Vi instämmer i uppmaningen till ministrarna att få till verklig öppenhet för offentliga data, även för kommersiella aktörer. Detta är inte en fråga som behöver ta omvägen via regeringens Digitaliseringsråd som DN föreslår. Vad regeringens delegation för e-förvaltning ska kunna åstadkomma är också oklart. De generaldirektörer som leder delegationen är nämligen de samma som sitter på de mest intressanta databaserna. Handelskammaren tillåter sig tvivla på att vare sig Digitaliseringsrådets eller E-delegationens arbete snabbt leder till resultat.

Ministrarna kan själva lägga ner sin DN och ta initiativet: de kan ge sina myndigheter i uppdrag att publicera datakällor och avgifter på en samlad portal samt föreslå åtgärder som ökar förädlingen av deras data.

Är detta för jobbigt så är även att utse ansvarig kontaktperson för frågan på myndigheterna ett steg framåt.

Regeringens kakmonster

2011-03-24 09:03:26

Regeringen har släppt ut ett kakmonster som hotar att äta upp värden för över 6 miljarder kronor. Frågan är om den svenska regeringen har gjort allt för att mildra konsekvenserna av de nya reglerna för Internetanvändning som snart börjar gälla i Sverige.

Kakor (cookies) används i många fall för att förbättra användningen av Internet, till exempel för att komma ihåg inställningar du har gjort på en webbplats till nästa gång du besöker den. De är också ett viktigt hjälpmedel för Internetannonsörer. Träffsäker annonsering är det som gör att mycket av innehållet på nätet gratis. Eller i alla fall utan kostnad för dig. Detta kan komma att ändras drastiskt.

Regeringens förslag kan innebära att vi måste börja lämna samtycke varje gång kakor används. Det kan nog leda till en och annan musarm framöver. Någon som har räknat påstår att bara Aftonbladets webbplats använder 37 kakor.

Regeringens analys av de ekonomiska konsekvenserna av förslaget är bristfällig: ”De kostnader som vissa företag kan få av bestämmelsen bedöms sammantaget understiga värdet av det skydd som slutanvändarna, inklusive företag, får.” Ingenting om annonsmarknaden kan påverkas eller hur Internetekonomin skadas när användningen av ett viktigt verktyg begränsas. Bara värdet av marknadsföringen på Internet i Sverige uppskattas till över 6 miljarder kronor.

Branschen kanske var sen att reagera på förslaget, men högljudd. Till deras försvar kan man säga att de inte har blivit tillfrågade. Marknadsföringsföretagen saknades helt på listan över remissinstanser när det första förslaget presenterades. Näringsdepartementet bedyrar att de egentligen inte vill försvåra användningen av legitima kakor. Frågan är dock om regeringen verkligen har gjort allt den kan.

Utvecklingen är olycklig. Internetannonserna är en stor marknad i sig. Möjligheterna för användarna att kontrollera webbanvändningen ökar med varje ny version av webbläsarna. Frågan är om Internetanvändarna är betjänta av kaklagen.

Risken är nu att vi får en sämre upplevelse av webbplatser samt att det blir dyrare och krångligare. Många av de populäraste webbplatserna finansieras genom reklam. Nyheter och information som tidigare har varit gratis blir betaltjänster, eller läggs ned. En del aktörer väljer att ha sin verksamhet utanför Sverige och EU när en etablerad verksamhet omöjliggörs. Oseriösa aktörer kommer att försöka gå runt lagstiftningen. Det kan försämra Internanvändarnas situation.

Det går att göra mer. Den ansvariga myndigheten Post- och telestyrelsen bör få i uppdrag att följa utvecklingen och förslå riktlinjer och åtgärder som underlättar för branschen. Regeringen skulle också kunna föreslå mildare straff för dem som bryter mot kakreglen. Då blir det lättare att pröva sig fram till metoder för samtycke, som passar branschen och Internetanvändare, utan att riskera dryga böter. Riksdagen bör gripa in och räta upp regeringens förslag. På sikt bör direktivet ändras.

Detta är ytterligare ett förslag som fördyrar och försämrar Internetanvändningen i Sverige. Tidigare har kostnaderna för FRA-lagen och trafikdatalagringen lagts över på Internetleverantörerna. Även om regeringen den här gången säger sig vara emot själva förslaget, som kom från Bryssel, står en sak klar. Det finns en valhänthet i regeringens hantering av Internetpolitiken. Det blir dyrt och dåligt för oss andra.

Har du e-leg?

2011-03-02 12:03:10

Ett nytt e-legitimationssystem måste öppna för privata aktörer, uppmuntra utveckling och konkurrens. Det måste också vara lätt att använda och minimera riskerna för integritetsförluster. Det är kanske inte lätt att ordna. Svaret är dock knappast stora offentliga system med en enda e-legitimation som används överallt och som utfärdats av till exempel polisen.

Håkan Sörman, vd för Sveriges Kommuner och Landsting, kritiserar förslaget till e-legitimation i en artikel på SvD Brännpunkt. Sörman angriper några principiellt viktiga frågor, men drar fel slutsatser.

Det finns ett behov av att utveckla elektronisk identifiering i Sverige. I det arbetet behövs privata företag som är duktiga på tekniken och som kan utveckla nya identifieringstjänster anpassade för medborgares, företags och myndigheters behov. Handelskammarens undersökning av e-förvaltning visar att användningen av e-id släpar efter. Kommunerna är något sämre än statliga myndigheter på att använda tekniken.

Sörman talar sig varm för Skatteverkets och polisens roll för identifiering och utfärdande av pass. Han anser att det inte bör vara privata aktörer som hanterar ”så integritetskänsliga uppgifter som en medborgares identifikation”. Tvärtom går det att tänka sig identitetssystem där staten faktiskt inte har en roll, just för att undvika att integritetskänsliga uppgifter ska hamna hos staten. Hittills i Internethistorien har också staten visat ett visst intresse av att öka kontrollen av medborgarna och näten. Tänker vi efter så är det lite märkligt att det är till just polisen som myndighet vi måste gå för att få ett pass.

Statliga uppgifter kommer att ligga till grund för utfärdandet av e-legitimationer. I övrigt kan det, som är fallet i dag, vara privata aktörer som sköter verksamheten.

Vidare anser Sörman att det blir besvärligt att använda flera e-legitimationer. Om en e-legitimation inte uppfyller kraven för en viss verksamhet, till exempel i vården, måste vi ha flera. Det kan låta krångligt. I den fysiska världen är det å andra sidan så – bibliotekskort, körkort och kreditkort, används för olika syften.

Att använda en enda e-legitimation för alla tjänster låter förstås bekvämt. Men vill vi det? Ur ett integritetsperspektiv är det en fördel att använda lägsta nödvändiga nivå av identifiering. Då sprids inte fler personuppgifter än vad som behövs.

I sak öppnar utredarens förslag för att en e-legitimation faktiskt kan användas för flera system. Det kan dock vara en fördel att vi kan välja vilken e-legitimation vi vill använda. Vilka uppgifter som behövs varierar när vi köper en bok på nätet, får vård eller köper ett hus.

Sörman talar till viss del i egen sak. Hans medlemmar, kommuner och landsting, har mycket att vinna på ett enhetligt system för e-identifiering. Medborgare och företag har mycket att vinna på ett öppnare system som möjliggör anpassade lösningar och utveckling.

Uppdaterat: slutreplik på SvD från Sörman.

Sverige bäst på e-förvaltning?

2011-02-28 10:02:56

IT-minister Hatt och Näringsdepartement låter meddela att Sverige åter är i topp bland e-förvaltningarna i EU. – Det är med tillfredställelse jag noterar att målsättningen i regeringens handlingsplan från 2008 om att återta en ledande position har uppfyllts, säger statsrådet Hatt.

Det finns fortsatt brister i den svenska e-förvaltningen. I Handelskammarens undersökning från december visare det sig att bara var tredje myndighet och kommun har en plan för e-förvaltning. Bland organisationerna i undersökningen saknar 45 procent en ansvarig för e-förvaltningsarbetet. 28 av 44 statliga myndigheters svar antyder att de inte följer gällande IT-säkerhetsföreskrift. Sverige ligger säkert bra till i en internationell jämförelse. Det finns dock några absoluta krav man bör ställa på den svenska e-förvaltningen:

Bättre information om och tillgång till offentliga data: 21 av 31 myndigheter svarar att de inte publicerar information om avgifter och villkor för användning av deras offentliga data.
Ett system för remisshantering på Internet borde vara en självklarhet.

Det finns mycket att glädjas åt för svensk del i rapporten. Sverige är dock dåligt på att samla tjänsterna, det fjärde sämsta landet i undersökningen. När det gäller användarnas upplevelse av webbplatser och portaler är Sverige knappt över snittet.

Vi låter minister Hatt glädjas över att arbetet har gått framåt i hopp om att det också betyder att ambitionerna höjs. Även om vi är i topp, är det knappast tillfredsställande att Irland, Malta, Österrike och Portugal faktiskt kommer före Sverige i kategorin Online Sophistication som mäter hur avancerade tjänsterna är.

Verkligt fri television?

2011-02-23 10:02:46

Debatten om public service-arkiven har klara beröringspunkter med frågan om tillgången till offentliga data för återanvändning. Det finns många saker att reda ut kring rättigheter och kostnader. Färdriktningen bör dock stå klar – en bättre tillgång till arkiven, för fler och utan att programbolagen agerar grindvakt.

Sveriges Television, Sveriges Radio och Utbildningsradion har med avgifter byggt upp ett stort programarkiv. De har kanske inte alltid varit snabba att följa med i den tekniska utvecklingen när det kommer till Internet. I den nu aktuella debatten om public service-medier så finns det spännande vägval att göra.

Sveriges Televisions chef Eva Hamilton tar några stapplande steg in i framtiden med uttalandet om att ”Internet måste ses som en självklar del av kärnverksamheten” och att den första åtgärden för att ”framtidssäkra SVT är att öppna arkiven." Framtidssäkra för vem? SVT skryter med sin fria television, men hur fri vill de att den ska bli egentligen?

SVT; SR och UR lägger förvisso ut en hel del på nätet för oss att ta del av. Det kunde dock bli ännu bättre och friare tillgång till de program som vi redan har betalat för med våra licensavgifter.

Verkställande direktör Hamilton vill göra det lättare att få tillgång till programmen som de har digitaliserat: ”Nu återstår att finna bra sätt att lösa distribution och lagring, att göra programmen sökbara via en särskild SVT-portal och att underlätta för funktionshindrade att nyttja arkivet."

Hamilton vill underlätta för funktionshindrade att hitta i arkivet via ”en särskild SVT-portal” som SVT ska ansvara för. Det kanske är lovvärt. Hamilton gillar fri television, men vill inte släppa taget. Varför inte släppa programmet helt fria för vem som helst att ladda ner och bearbeta? Då kan många bidra med att vidareutveckla och förädla de program som vi redan har betalat för. Det finns nog fler som kan göra det lättare att hitta. Andra kan texta programmen på minoritets- och invandrarspråk. Det kan bli möjligt att mixa och sätt ihop programmen på nya sätt. Det blir lättare att forska om svensk mediehistoria.

Även om det finns många hinder i form av rättighetsfrågor och avtal, som måste hanteras på ett ansvarsfullt sätt, så bör SVT:s ambitioner vara högre än en portal där de själva har makten. Det kanske skulle kallas VT – Verkligt fri television.

Läs också: Släpp även vår kultur fri

Visar Iran och Motala att vi behöver IT-säkerhet?

2011-02-15 12:02:30

På senare tid har IT-säkerhet diskuterats. Oftast handlar det om cyberattacker mot allt i från kärnanläggningar i Iran till värmeanläggningar i hyreshus i Motala. De som diskuterar frågorna försöker ofta skrämma oss. Det leder till att vi gör sätter in fel åtgärder, eller inte gör något alls. Vi behöver IT-säkerhet för att vi ska kunna lita på tekniken. Då måste vi utgå från säkerheten i vardagsanvändingen.

I Handelskammarens undersökning om e-förvaltning visade det sig att 28 myndigheter av 44 inte verkar följa den gällande föreskriften från Myndigheten för samhällskydd och beredskap. Däremot var svenska företag bäst i Europa när det gäller arbetet med säkerhetspolicy. 46 procent av alla svenska företag med fler än tio anställda har en sådan policy.

Försvarspolitikern Håkan Juholt (S) skrev nyligen en rapport där han vill ”sätta press på hård- och mjukvarutillverkare” för att öka säkerheten. I dessa tider, när (S) vill spara in på Regeringskansliet och departementen, föreslår han, något förvånande, att ett IT-säkerhetsdepartement ska inrättas. Det finns några spridda iakttagelser som är intressanta i Juholts rapport. Problemet är att hans utgångspunkt är baserad på hot. Krig, främmande makter och terrordåd är det vi ska skydda oss emot enligt Juholt. Sveriges EU-kommissionär Cecilia Malmström argumenterar på ett liknande sätt och lägger till organiserad brottslighet och terrorism.

Jag har tidigare noterat att inte heller regeringen har haft någon klar linje i informationssäkerhetspolitiken. Det är i och för sig lovvärt att Juholt och Malmström intresserar sig för informationssäkerhetspolitiken. För få gör det. Det hade dock varit intressantare och mer konstruktivt om de hade tagit sin utgångspunkt i behovet av vardagssäkerhet när vi använder IT och Internet till nästan allt.

Vi ska akta oss för att underskatta hoten. Företag och myndigheter har dock i första hand inte behov av statliga IT-säkerhetsmyndigheter som mest funderar på hot från krig, terrorister eller organiserad brottslighet. De har vardagligt ansvar för sina system, ofta i verksamheter med höga krav på drift- och informationssäkerhet. Det finns också företag och konsulter som kan ge stöd. Juholt bör vara försiktig när han ska sätta ”press på hård- och mjukvarutillverkare”. Exakt hur ska det gåt till? Regler och krav, som snabbt blir omoderna, riskerar att hämma ett effektivt säkerhetsarbete eller att nya säkerhetstjänster och säkerhetsprodukter tas fram.

Det är dags att informationssäkerhetspolitiken börjar handla om vår vardagliga användning av IT. Utan ett säkerhetsarbete på den nivån kan vi aldrig skydda oss mot de avancerade hoten.

Riksdagen måste ändra om datalagringen

2011-02-10 11:02:45

Det har varit förvånansvärt tyst om datalagringsdirektivet. Frågan om det ändrar sig när riksdagsomröstningen om regeringens proposition närmar sig. Integritetsfrågorna har stått i centrum. I propositionen blir det andra priset för datalagringsdirektivet synligt. Det blir dyrt och krångligt, särskilt för de svenska operatörerna.

Kostnaderna för trafikdatalagringen vältras till största delen över på operatörerna. Investeringarna kan uppgå till över en miljard kronor enligt branschen. Sedan rullar det på med 364 miljoner kronor om året. Även om det är svårt att beräkna innan lagen är på plats, lär kostnaderna i alla fall inte främja utvecklingen användningen av Internet och informationsteknik i Sverige.

I andra länder tar staten ett större ansvar för kostnaderna. Det är rimligt. Riksdagen bör ändra regeringens förslag och följa Storbritanniens exempel. Där står staten för full kostnadstäckning.

Ett argument från den förra och den nuvarande regeringen har varit att dessa data ändå sparas av operatörerna själv. Teknik- och marknadsutvecklingen innebär att operatörerna kan rationalisera sin verksamhet och erbjuda bättre och billigare tjänster. Ett sådant exempel är fasta priser (på engelska flat rate). Det minskar behovet av att lagra trafikuppgifter och därmed innebär förslaget i praktiken att kostnader, som annars hade försvunnit, kvarstår för operatörerna i Sverige.

Det blir dessutom extra dyrt för de svenska operatörerna. Med regeringens förslag läggs ytterligare krav på dem, utöver det som EU-reglerna kräver. Fler uppgifter ska lagras och de måste ha personal i jour som kan svara polisen dygnet runt. Det gör det dubbelt så dyrt att vara operatör i Sverige jämfört med flera andra EU-länder som inte har särkrav.

Förslaget innebär att reglerna ska gälla från den 1 juli 2011, utan övergångsbestämmelser. Även om innebörden av EU-reglerna har stått klar en lång tid så finns det många osäkra punkter.

Den närmast sörjande myndigheten Post- och telestyrelsen var så osäker att deras interna projekt om frågan att de ”valde att frysa hela projektet” i väntan på propositionen. Det är inte god politik att förvänta sig att operatörerna ska ta på sig kostnader för miljoner när regeringens egen myndighet inte vågar gå vidare med frågan.

Att kräva att operatörerna på några månader ska anpassa sina system är orimligt. Riksdagen bör ompröva detta och ge en rimlig tid för införandet.

Justitieutskottet arbetar just nu med frågan. Riksdagen röstar den 16 mars.

Se även debattartikel i Computer Sweden.

IT-ministern underskattad

2011-01-24 12:01:38

Det har diskuterats en del om att regeringen är för stor. Maktfördelningen och partiernas styrka kommer naturligtvis att få konsekvenser för regeringsarbetet och Allianssamarbetet. När Dagens Nyheter funderar på ledarsidan råkar tidningen dock avslöja ett visst mått av otidsenlighet.

Enligt DN är det oklart vad IT- och regionminister Anna-Karin Hatt ska göra ”annat än att twittra och hålla tal om Internets förträfflighet.” DN har analyserat och kommit fram till att C (och KD) har förlorat inflytande över tunga sakfrågor, liknande resonemang förs av SvD. Det beror väl på hur man ser det.

Hatt har ansvar för regleringen av marknaden för elektronisk kommunikation. Bara i Sverige skapades det intäkter om över 50 miljarder kronor på den marknaden enligt Post- och telestyrelsen. IT-sektorn står för 5 procent av EU:s BNP, med ett marknadsvärde på 660 miljarder euro per år, men bidrar med betydligt mer till den totala produktivitetsökningen (20 procent direkt från IT-sektorn och 30 procent från IT-investeringar, enligt EU-kommissionen). Nettoomsättning för den svenska IT-branschen var 2006 496 miljarder kronor.

Även om tekniken och branschen är viktiga så är informationsteknikens påverkan på den ekonomiska och sociala utvecklingen det som är viktigast. Den ger upphov till nya politiska frågeställningar som få politiker hittills har hanterat väl.

Stundtals har det varit dramatiskt. Riksdagsledamöter har gråtit i kammaren och hotade att fälla en regering med egen majoritet. FRA-debatten var en direkt följd av att IT har förändrat förutsättningar för vår kommunikation. Nätet har blivit vår vardag. Fildelningen skickade ett nytt svenskt parti till Europaparlamentet. Bodströmsamhället var Socialdemokraternas, föga imponerande, bidrag till debatten om informationssamhället. Regeringen Reinfeldts hantering av datalagring och integritet lämnar också en del att önska. Förhoppningsvis kan ett statsråd med kunskap om informationsteknikens samhällspåverkan bidra till en sakligare och mer insiktsfull debatt.

En IT-minister ger hopp om att de viktiga sakfrågorna om Internet, elektronisk kommunikation och de tillväxtbranscher som hör till får tillräcklig uppmärksamhet. En minister som utvecklar en personlig förståelse för förändringarna i informationssamhället kanske kan stävja de vildaste idéerna från Justitie- och Försvarsdepartementen. Förhoppningsvis kan IT-ministern också bidra till en konstruktiv debatt om öppenhet, integritet och frihetsfrågorna på nätet och i andra verksamheter som omvandlas av informationstekniken.

Hatts ”tal om Internets förträfflighet” har tagits emot väl av dem som intresserar sig för IT-politik. Även om inte ledarredaktionerna ger mycket för IT-politiken så välkomnar vi Hatts ambition med en digital agenda för Sverige. Regeringen och myndigheterna kan göra mycket för att förbättra förutsättningarna för informationssamhället, även om en hel del ska lämnas till marknaden.

Tydliga mål ger resultat

2010-12-20 04:12:19

Skatteverket och Stockholms stad kommer i topp i årets rankning av myndigheters och kommuners e-förvaltning. Arbetet går framåt. Det återstår dock en hel del för IT-ministern Anna-Karin Hatt att göra. Förhoppningsvis är hennes initiativ om Digital agenda för Sverige ett gott tecken.

Handelskammarens rapport om e-förvaltning visar att några områden tjänar på att regeringen ger tydliga mål och styr arbetet. Resultaten märks främst för e-fakturor, men även inom informationssäkerhetsområdet (även om 28 myndigheter inte verkar följa den gällande föreskriften till fullo).

Har regeringen varit otydlig visar det sig också. EU-kommissionen höll på att dra Sverige inför domstol på grund av dåligt genomförda EU-regler om tillgången till data från den offentliga förvaltningen. Följaktligen har myndigheterna inte arbetat så hårt med frågan: 21 av 31 myndigheter publicerar inte information om villkor och avgifter för offentliga data. Vår undersökning visar också att nästan två tredjedelar av kommunerna uppger att de inte vet om de har information som omfattas av den nya lagen som gäller på området. Tydligare mål och krav kan nog fungera inom fler områden.

Med ett starkare mandat på IT-området än något statsråd har haft är förstås förväntningarna på Hatt stora. I förra veckan aviserades att regeringens IT-råd inte skulle förlängas och att en ny statssekreterargrupp ska ta sig an IT-frågorna. Handelskammaren efterlyser konkreta åtgärder och reformer, inte fler visioner och mål satta åratal framåt i tiden. Hatts samordningsansvar förpliktigar. Hon måste se till de andra statsråden tar ansvar för IT-frågorna inom sina områden.

Hur gick det då för Hatts egen myndighet Regeringskansliet i undersökningen? Tyvärr vet vi inte det då Regeringskansliet inte har lämnat svar i någon av de tre e-förvaltningsundersökningar som Handelskammaren har gjort sedan 2008.

Läs mer:
chamber.se/e-index-2010

Extramaterial till årets e-förvaltningsrapport:
Stockholms Handelskammares e-förvaltningsindex
Bredbandskrav för webbplatser och e-tjänster
Går webbplatsen att nå?
Tillgänglighet för webbplatser

Kärnkraftsdebatt utan kärna

2010-12-17 02:12:26

Den politiska diskussionen om kärnkraft går upp i varv samtidigt som den svenska kärnkraften går på lågvarv i bistra vintertider. De flesta vet ungefär hur debatten ser ut vid det här laget, lösningen likaså. Utan en blocköverskridande överenskommelse om viktiga delar av energipolitiken, särskilt kärnkraften, riskerar vi att stå utan både utan värme och investeringsvilja.

En artikel i DN lyfter fram att Sverige är sämst på att använda de kärnkraftverk som är i drift. Finland ligger i topp. En förklaring som lyfts fram är att de finska reaktorägarna har kunna planera långsiktigt. Trots en historisk uppgörelse inom regeringen 2009 så finns det viktiga hinder för kärnkraften i Sverige.

Medan den svenska kärnkraftsdebatten mest tycks handla om själva debatten i dessa dagar händer det faktiskt något där ute i den kalla verkligheten. The Economist belyser den senaste utvecklingen med små reaktorer. Sådana har länge använts till exempel ombord på fartyg och ubåtar. Kanske kan mindre reaktorer användas för att lösa några av klimat- och energiutmaningarna? De som är för lyfter fram fördelar vad gäller kostnader och säkerhet.

Sverige satsar förhållandevis lite på forskning om kärnkraft och de långa åren med begränsningar för forskningen har gjort att vi kanske ligger efter. Regeringen har tagit stora interna kliv i kärnkraftsfrågan. Det är dags att gå vidare.

Ett ansvar vilar också på de delar av oppositionen som menar allvar med att ta ansvar för energipolitiken. En långsiktig och parlamentariskt bred uppgörelse behövs. Under tiden kanske regering och riksdag kan utöka satsningarna på forskning på modern kärnkraft.

Den ytliga kärnkraftsdebatt som vi nu kan ta del av ger oss varken förtroende eller vittnar om ansvarstagande för en de viktigaste politiska utmaningar som Sverige har.

Pirate Bay-domen är fortfarande ointressant

2010-11-26 02:11:37

Dagens dom i Pirate Bay-målet ändrar egentligen inte så mycket, annat än för dem som direkt berörs av processen. Den bredare och intressantare frågeställningen kvarstår: hur ska vi reformera upphovsrätten?

Daniel Westman sammanfattar elegant problematiken och behovet av en bibehållen med reformerad upphovsrätt i Aftonbladet:

– Det paradoxala är att upphovsrätten inte har fått bort de olagliga tjänsterna, men försvårat för de lagliga. Det behövs att lagstiftarna är med och underlättar för de lagliga alternativen.

Det är också viktigt att komma ihåg att upphovsrätten har stor betydelse för andra områden än musik och film. Här måste debatten på allvar breddas.

Egentligen hade det räckt med att publicera Kommentaren från den förra domen i Pirate Bay-målet från den 17 april 2009. Handelskammaren understryker dock kraftfullt att Regeringskansliet under tiden har hunnit remittera det betänkandet från den utredare vars direktiv nämns i texten.

Pirate Bay-domen är ointressant

Publicerad den 17 april 2009

Det blev fällande domar i Pirate Bay-målet. Stohejet kring målet döljer de större och intressantare frågorna. När den amerikanske Internetpersonligheten Vint Cerf, ofta kallad Internets far, besökte Handelskammaren sammanfattade han problemet:

– Webbanvändning bygger på att man kopierar filer från en plats till en annan och upphovsrätten bygger på att man har rätt att bestämma över vem som får göra kopior – så det finns en grundläggande konflikt i hela strukturen.

Vi måste hitta nya ekonomiska modeller för att ersätta rättighetsinnehavarna som fungerar på Internet. Det är den viktiga frågan som döljs bakom röken och dammet kring Pirate Bay-rättegången.

Först och främst: Fildelning som teknik är viktig och användbar. Åtgärder inom området måste utformas försiktigt och noggrant så att möjligheterna att utnyttja modern teknik för laglig verksamhet inte inskränks. Upphovsrätten är en viktig och central institution i en fri marknadsekonomi. Den skapar möjlighet och incitament för en ekonomisk utveckling av fundamental karaktär. Den omfattande olovliga fildelningen av upphovsrättsskyddat material är ett misslyckande som skadar upphovsrättsinnehavarna.

Upphovsrätten måste värnas med långsiktighet och realistiska förutsättningar. Det betyder att vi måste fundera över hur den bäst utformas för att svara mot den teknik- och ekonomiutveckling som informationstekniken innebär.

Under den diskreta rubriken Översyn av vissa frågor om upphovsrätt (dir. 2008:37) har regeringen givit en utredare i uppdrag att föreslå förändringar i upphovsrätten. Direktivet innehåller förvisso intressanta möjligheter till förändring av upphovsrätten, men de verkliga utmaningarna lyser med sin frånvaro.

Regeringen hänvisar slentrianmässigt till att upphovsrätten styrs av internationella konventioner, avtal och EU. Visst, utredaren ska ta hänsyn till den utveckling som har skett och presentera balanserade förslag. Regeringen bidrar dock inte med någon utvecklad syn på vad utvecklingen innebär, ej heller får utredaren ett tydligt uppdrag att undersöka vad utvecklingen består i och vad den betyder för den fortsatta synen på syftet med upphovsrätten och möjligheten att förverkliga den.

Regeringen framstår som kraftlös, viljelös och hopplöst efter i den starka utveckling som pågår.

En regering med ett genuint intresse av framtida ekonomisk utveckling hade givit ett annat uppdrag. Hur kan vi dra nytta av den nya tekniken? Hur anpassar vi vår egen lagstiftning och de internationella reglerna för att stimulera skapande och ge ersättning till upphovsmännen med de nya förutsättningarna?

Flytta blicken från cd-fodralen och dvd-boxarna. Upphovsrätten är en näringspolitisk fråga som kräver fantasi i kombination med handlingskraft. Informationssamhällets ekonomi behöver politiskt ledarskap. Ingen är betjänt av piratpopulism eller att det för stunden mest högljudda särintresset bestämmer dagordningen.
Läs också

Fildelning i Asks lilla gula
Upphovsrätt: Kulturskapare kliver ur askan
Upphovsrätt på skakig grund

Håller IT-ministern vad hon lovar?

2010-11-19 11:11:45

IT-minister Hatt fortsätter att vinna förtroende. Bland deltagarna på konferensen E-förvaltningsdagarna var mottagandet av Hatt fortfarande varmt när er korrespondent dök upp till eftermiddagens sista pass. Efter att ha tagit del av talet finns det goda skäl att instämma. Ett stycke kunde Handelskammaren nästan ha skrivit själv:

”Jag är helt övertygad om att om vi bara ser till att den data som vi har i våra offentliga system också är tillgänglig och möjlig att använda, så kommer vi att kunna se många nya och förädlade tjänster växa fram. Och där de allra flesta av kommer att utvecklas av någon annan än oss i det offentliga.

Det kan handla om de tjänster som utvecklas av den internationella koncernen … de tjänster som utvecklas av enmansföretagaren som har sitt kontor fickan … Eller om den där hobbyfantasten som har alldeles för mycket fritid och som använder den till att utveckla nästa killer-applikation.

Ur detta, ur denna spretiga flora av konkurrerande och kompletterande aktörer, kommer allt mer spännande och allt mer innovativa tjänster att växa fram.”

Analysen är förstås helt rätt. Vi får hoppas att Hatts utlovade digitala agenda för Sverige innehåller konkreta förslag för att göra detta möjligt.

Börjar man leta efter dessa data får man dock problem. Många myndigheter som har data att återanvända talar nämligen inte om det, än mindre vilka priser och villkor som gäller för återanvändningen. Den här typen av information måste finnas på myndigheternas webbplatser eller samlat på ett annat sätt som gör det lätt att ta del av. Annars kommer Hatts politik att förlora i trovärdighet.

Än så länge talar Hatt väl och med rätt innehåll. Återstår att se vad resultatet blir när hon skrider till handling.

Öppna data räddar liv

2010-10-29 01:10:42

Öppna jämförelser av sjukvårdens resultat är ett sätt att effektivisera sjukvården. Länssjukhuset i Halmstad hade sämre resultat än genomsnittet när det gäller dödlighet efter vård av hjärtinfarkt. Med hjälp av en öppen jämförelse och åtgärder så halverades dödligheten på ett år. Det framgår av en artikel på DN-debatt.

I långa stycken visar artikeln på nyttan med att återanvända data och register som den offentliga sektorn har byggt upp. Får andra tillgång till dessa data kan de bidra till utvecklingen inom området. I det här fallet menar artikelförfattarna att resultaten inte bara kommer patienterna till godo utan att Sverige kan bli ledande inom forskningen. Med register förda över lång tid med möjlighet att följa upp patienter, kliniker och kvaliteten i vården har Sverige en unik position. Den finns redan en del försök tillgängliga för allmänheten som OmVård.

Naturligtvis är frågor om sjukvård och patienter förknippade med svåra frågor om integritet och skydd av personuppgifter. Oftast så stannar
debatten där. Artikelförfattarna lyfter fram nyttan med att gör förändringar så att forskare och läkemedelsbranschen kan utnyttja den
kunskap som har byggts upp. Det finns alltså viktiga skäl till att föra debatten vidare och ta i de svåra frågorna.

Diskussionerna om att ge bättre tillgång till den offentliga sektorns data är mycket bredare än sjukvård. Öppna jämförelser kanske också kan
spela en större roll inom utbildningsväsendet, kommunal service med mera. Ett av de stora problemen är att veta vilka data som finns då få myndigheterna faktiskt talar om vilka data de har, än mindre gör dem tillgängliga för återanvändning.

Artikelförfattarna har visat på nyttan av öppna data inom ett område som är komplext och integritetskänsligt. Arbetet inom det bör gå vidare. Regeringen och myndigheterna kan samtidigt underlätta för återanvändningen av data inom områden som är mindre känsliga som till exempel geografiska data, klimatdata och offentlig statistik. E-delegationen har fått ett uppdrag arbeta med frågan, men det är mycket myndigheterna kan göra själva – börja med att tala om vilka datakällor de har.

IT-ministern klar med klyftan

2010-10-28 11:10:45

Sveriges nya IT-minister Anna-Karin Hatt verkar orädd. Några veckor in i arbetet framträder hon framför en krävande, intresserad och initierad publik på Internetdagarna. Det var förmodligen det längsta, sammanhängande, talet om svensk IT-politik på över ett decennium. Det mottogs också väl.

Ministern avslöjade att hon det närmaste halvåret ska fokusera på att ta fram en digital agenda för Sverige. Agendan är tydligen så viktig att den i det utskrivna talet på ett engelskt sätt skrivs med stora initialer: En Digital Agenda för Sverige. Ambitionerna är höga, politiken ska ”bygga på de bästa idéerna, på de mest spännande exemplen och på de djärvaste förslagen.”

Ett besked var att talet om den ”digitala klyftan” nu är över. De tidigare socialdemokratiska statsråden med ansvar för IT använde det som en ursäkt för att inte ta sig an viktiga utmaningar inom IT-politiken. Statsråden fokuserade på de skillnader som finns i möjligheterna att använda informationstekniken, samtidigt som man blundade för att dessa ofta hänger samman med andra former av utanförskap. Resultat blev få idéer, färre reformer och en miljö där ledande politiker inte har behövt fundera över IT:s konsekvenser för samhället.

Hatt gör rätt i att fortsätta arbeta för ökat deltagande i informationssamhället. Samtidigt skickade hon en tydlig signal – det är inte ett problem att gå före. Tvärtom, utvecklingen kommer alla till del. Som Centerpartist konstaterade Hatt dock att en annan klyfta, den geografiska, finns kvar när det gäller tillgången till bredband. Nåväl, Hatt är ju regionminister också.

Den nya ministern gick hårt åt revirtänkande inom vården som hon menar har bromsat utvecklingen. Läkarna ska ha rätt information om oss oavsett var vi är i landet – något som redan skapar debatt. Varför inte vända på det? Vi har rätt information med oss när vi går till den läkare vi vill besöka. Eller något som redan har börjat efterfrågas – vi kan dela med oss av vår journal när vi diskuterar med andra patienter som lider av samma besvär.

Hatt framstod som betydligt mer initierad än Sveriges EU-kommissionär Cecilia Malmström som kvällen innan talade om IT-hoten. Malmström lyfte fram högre straff för cyberbrott. Det kanske behövs. Hatt var tydlig med det som är viktigast: ”det är bara med ett starkt säkerhetstänkande i IT-vardagen, och ett systematiskt förebyggande arbete, som vi kan undvika IT-brottslighet och försvåra för dem som vill göra intrång i våra system och kritiska infrastrukturer”.

IT-ministern tog även upp e-förvaltningen. Hon ville att staten ska gå före med öppen källkod, IPv6 och annat av teknisk karaktär. Det gillade säkert publiken på Internetdagarna. Problemet för IT-ministern är att det inte är det som är utmaningen. Det är att myndigheterna på allvar ska ta tag i frågan. I dag saknar över hälften av myndigheterna i Handelskammarens senaste undersökning en plan för utvecklingen av e-förvaltningen.

Den nya IT-ministern saknar varken arbetsuppgifter eller utmaningar. Som tur är saknas det inte heller företag och medborgare som vill hjälpa till. Handelskammaren önskar lycka till med arbetet med en ny IT-politik för Sverige och hoppas att ministerns ord om öppenhet i arbetet blir verklighet.

Hur ska du rösta om du vill ha mer öppna data?

2010-09-16 04:09:36

Moderaterna, Folkpartiet, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Miljöpartiet besvarade Handelskammarens miniundersökning om användningen av öppna data från den offentliga förvaltningen. Det handlar om den nya lag som bestämmer villkoren för hur myndigheter ska hantera offentliga data som företag och medborgare vill använda.

Partierna är eniga om att lagen om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen inte är tillräcklig. Alla partier vill också att en myndighet få i uppdrag att se till att den nya lagen följs. Får Alliansen makten igen så kan de ju styra myndigheterna på ett konkret sätt med specifika uppdrag till dem som har de viktigaste datakällorna. Vi får hoppas att de menar allvar och ser till att myndigheterna i praktiken lever upp till lagens intentioner. Det finns flera förslag om hur det ska gå till.

Allianspartierna stöder att det ska bli en tydlig uppgift för myndigheterna att lämna ut data för vidareutnyttjande. Det är förmodligen en lite mer omfattande arbetsuppgift än att lämna över en bunt kopierade aktsidor från ett ärende. Miljöpartiet svarade nej. Partierna i undersökningen är dock eniga om att myndigheterna ska bli skyldiga att lämna ut data i elektroniskt format. I dag finns det undantag som gör att många myndigheter gör det svårare att använda data genom att låta skriva ut det på papper. Fortsättningsvis gäller förstås sekretess och integritetsskydd.

Alla utom Moderaterna stödde Handelskammarens förslag om att låta utreda de samhällsekonomiska konsekvenserna av en ökad återanvändning av offentliga data. De undersökningar som har gjorts i andra länder pekar på en stor utväxling på återanvändningen av offentlig information. Varje dollar som en amerikanska staten satsar på data, kan privata företag förädla till 39 dollar på informationsmarknaden. Det beror på att man i USA har friare tillgång till offentliga data än i EU. I EU ökar värdet endast 13 gånger när data återanvänds. Vi behöver bra underlag för att ta reda på hur det står till i Sverige.

Flera myndigheter är stora informationssäljare. Ibland med tjänster som företag kunde utföra. Folkpartiet säger nej till att förbjuda myndigheterna att konkurrera med företagen genom att själva sälja informationstjänster på marknaden. I ett e-brev förklarar dock FP att partiet stöder tanken i princip, men det finns några få undantag. De övriga går på Handelskammarens, Konkurrensverkets och den senaste förvaltningsutredningens linje: myndigheterna ska inte agera på marknaden.

Regeringen och riksdagen valde att utnyttja ett undantag för vissa datakällor i EU-reglerna. Det innebär att data från kultur- och utbildningsinstitutioner inte omfattas av reglerna. Partierna i undersökningen stöder alla att utvidga den svenska lagen så att den täcker fler datakällor. De stöder också tanken på att gå igenom de specialregler som gäller för enskilda register, det rör sig om ca 200 författningar. Dessa behöver moderniseras för att ge tillgång till data elektroniskt på ett sätt som skyddar den personliga integriteten.

Avslutningsvis stöder alla den grundläggande tanken att myndigheterna helt enkelt ska publicera vilka datakällor de har på en webbplats. Annars blir det svårt för företagen att skapa nya tjänster. E-delegationens, i och för sig välkomna, insats räcker inte till. Än så länge är den ideella samlingen på opengov.se bättre. USA, Storbritannien och andra länder ligger före Sverige. Så borde det inte vara.

Sammanfattningsvis finns det en stor samsyn kring i frågan, men vi vet inte vad oppositionen tycker. I riksdagen gav de inte helhjärtat stöd när lagen behandlades och Socialdemokraterna och Vänsterpartiet i Stockholms stad har varit skeptiska till företagens användning av offentlig information och data.

Handelskammaren ber att få återkomma efter valet.

Läs mer: chamber.se/psi

Fotnot: Enkäten skickades till riksdagspartierna och Piratpartiet som har plats i Europarlamentet som också behandlar EU-direktivet. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Piratpartiet har inte svarat.

Britterna före igen

2010-09-13 04:09:48

Nu har data för lokaltrafiken i London släppts för utvecklare att använda. Återigen visar britterna att de leder utvecklingen när det gäller återanvändningen av offentliga data. SL ligger efter. Det är kanske ok att inte hänga med en riktigt stor stad som London. Nu finns det öppna data för Skånetrafiken. En demowebbplats visar kollektivtrafiken i Malmö i realtid.

De ansvariga för kollektivtrafiken i Stockholm rullar ut spårvagnsräls, men låter den mjuka infrastrukturen hamna på efterkälken. Kan vi få ett vallöfte från någon om öppna data för återanvändning? Helst inte bara för SL.

Fortsätter det så här kan vi ju vara omsprungna av Göteborg vilken dag som helst.

Gärna medalj, men först rejält med data

2010-08-31 04:08:26

Ett fiffigt program ledde till medalj. Det är väl få som missunnar professor Hans Rosling den medalj han fick av regeringen i går. Biståndsminister Gunilla Carlsson motiverar den bland annat med att Rosling ”med stort engagemang och lysande pedagogik omvandlat statistik till kunskap”. Därom råder ingen tvivel. Titta på några av filmerna där Rosling håller föredrag. Kanske borde biståndsministern också fundera över vilken av myndighet hon skulle belöna.

Som Handelskammaren tidigare har noterat så är Rosling en varm vän av att återanvända offentliga data, till exempel statistik (se 15 minuter in i detta klipp). Rosling levandegör offentliga data och bidrar till att utveckla debatten. Det skulle man kunna göra inom fler områden om det blev lättare att återanvända myndigheternas data om t.ex. väder, trafik, ekonomi och geografi. Den förra regeringen misslyckades med att genomföra EU-reglerna som gäller för återanvändning av offentliga data. Sedan den 1 juli 2010 finns en lag på plats. Det räcker dock inte.

Vilken myndighet är bäst att på hjälpa dem som vill återanvända data som skattebetalarna redan har finansierats? Det är svårt att säga. De som hör av sig till Handelskammaren vittnar oftast om att det är svårt och dyrt att få ut data. Myndigheterna använder undantag som möjliggör att de bara behöver lämnar ut data på papper. Det finns positiva exempel. Bolagsverket har en tjänst där man kan få data i XML-format. På webbplatse opengov.se, ett privat initiativ, finns en lista med 80 datakällor var av 15 är fria att tillgå. E-delegationen som har i uppdrag att främja återanvändningen har skrapat ihop till 12 länkar.

När president Obama tog tag i frågan i USA var det hårdare tag mot myndigheterna. De fick 45 dagar på sig att publicera minst tre datakällor med värdefulla data som inte tidigare hade publicerats. Hur hanterades detta i Sverige? Jo, regeringen och riksdagen hänvisade till arkivförteckningar som myndigheterna ska upprätta. I dem finns datakällorna förhoppningsvis nedtecknade. Det finns dock inget krav på att dessa förteckningar ska publiceras.

Handelskammaren passar på att gratulera professor Rosling till medaljen. Samtidigt föreslår Handelskammaren att regeringen också uppmärksammar den myndighet som är snabbast och bäst visar vilka datakällor den har. Med Obamas metod borde vi få ihop minst 1100 datakällor då regeringen har nästan 400 myndigheter under sig.

SL kan göra mer än att skryta

2010-08-27 02:08:07

Affischerna är lite röriga, inget resenärerna lätt tar till sig i tunnelbanans rusningstrafik. Det handlar om SL. Just nu sitter ett antal affischer som beskriver deras insatser för oss resenärer.

Ett avsnitt handlar om information till resenärerna. SL säger att deras reseplanerare uppdateras hela tiden på webben och i mobilen. En ”utvecklad kartfunktion” finns tillgänglig.

Kartfunktionen ger ett rent och avskalat intryck. Förutom gatunamn och liknande är nämligen bara stationer, hållplatser och bryggor som visas. Jämför det med tjänster hitta.se kan visa väder, trafik och annat. Du kan till och med se tömningstider för Postens brevlådor. För Oslo och andra städer finns det information om kollektivtrafiken på Google Maps. Det finns inte för Stockholm.

I dag måste man teckna ett samarbetsavtal med SL om man vill använda deras data. Det finns exempel på tjänster. Det vore spännande om SL i stället släppte sina data fria. Med tillgång till tidtabeller, linjebeskrivningar, störningsinformation m.m. i format som är lätta att återanvända skulle ge andra möjlighet att skapa bra tjänster. Till och med bättre än SL:s egna. Det skulle också bli möjligt att anpassa tjänsterna för speciella behov som SL inte kan förutse.

Sedan den 1 juli gäller en ny lag för tillgången till offentliga data. Lagen gäller även sådana bolag som SL. Det vore bättre om SL föregick med gott exempel och ger oss sina data i stället för att skryta om sina webbtjänster på annonsplats.

Det finns för lite information på nätet

2010-08-18 09:08:40

Internet och informationsstress har det talats mycket om. Det finns för mycket information. Hur ska vi hinna sortera och ta del av allt? Men är det verkligen så? Är inte problemet är att det finns för lite information?

Vi behöver mer information om vilken information som finns. Då kan vi själva, andra eller datorerna på nätet själva sortera och välja ut det som är relevant. Detta är särskilt viktigt om man vill återanvända information från den offentliga sektorn. Vet man om vilken information, till exempel om trafik, väder eller fastigheter, som finns så blir det lättare att skapa nya tjänster. Sedan den 1 juli i år gäller en ny lag som ska underlätta för dem som vill gör det.

Allt fler länder publicerar information om vilka öppna datakällor som finns att tillgå. Nu har turen kommit till Sverige. Det är E-delegationen som har publicerat en lista med datakällor som ett led i deras arbete med att främja och samordna myndigheternas arbete med att förbättra förutsättningarna för vidareutnyttjande av information från den offentliga förvaltningen. Det är ett välkommet och viktigt uppdrag. Det finns många sätt att utveckla webbsidan på. Inspiration finns på webbsidan för det privata initiativet opengov.se som än så länge ser ut att vara bättre.

Handelskammaren undrar vilken myndighet som blir bäst på att tala om vilka datakällor de har.

Ny lag ger bättre väder?

2010-07-01 03:07:47

Sommarjobbet hittar du på jobbkartan.se. Hur mycket sommarväder det blir ser du på vackertvader.se. Gemensamt för webbtjänsterna är att de bygger på återanvändning av myndighetsdata. Jobbkartan kunde ha gjorts snabbare och enklare om dessa data hade funnits tillgängliga på ett bättre sätt. Underlaget för prognoserna på vackertvader.se måste hämtas från Norge för att SMHI:s priser är för höga. Handelskammaren har i flera år arbetet för att förändra den här situationen. Nu har vi nått resultat.

I dag träder en ny lag om vidareutnyttjande av information från den offentliga förvaltningen ikraft – på dagen fem år efter att Sverige skulle ha infört de EU-regler som ligger till grund för lagen. Syftet med lagen är att främja utvecklingen av en informationsmarknad genom att underlätta medborgares och företags användning data och information som redan har samlats in av myndigheter. Lagen innehåller bestämmelser som ska se till att myndigheterna inte kan begränsa konkurrensen på informationsmarknaden.

Några entreprenörer firar dagen med ett upprop till de generaldirektörer som sitter på värdefull information som kan återanvändas (Uppdaterat:) och riksdagsledamoten Henrik von Sydow (M) skriver till 18 myndigheter.

Handelskammaren har skrivit om att både kommuner och myndigheter nu får en viktig roll i att leva upp till lagens intentioner. En del myndigheter konkurrerar med privata företag. Den nya lagen innebär visserligen att samma priser och villkor måste gälla för andra som återanvänder information om myndigheten själv använder informationen i sin affärsverksamhet, men det finns en lucka i lagen.

En av regeringen tillsatt utredning om ökad till gång till offentlig information i elektroniskt format uppskattar att fem viktiga myndigheter skulle förlora mellan 400 och 700 miljoner kronor i intäkter per år till följd av en skyldighet att lämna ut elektroniska kopior. Det skulle främst bero på att myndigheternas uppdragsverksamhet skulle minska kraftigt om företag fick göra uttag av data och sedan i sin tur bearbeta och sälja dem – precis det som är tanken med den nya lagen.

Uppskattningar visar att det finns en risk för snedvridning av konkurrensen och undanträngningseffekter även på grund av myndigheternas uppdragsverksamhet. Detta är allvarligt då den nya lagen bara gäller myndigheternas affärsverksamhet.

Även om det är glädjande att lagen nu har börjat gälla så återstår det fortfarande en hel del arbete för att se till att myndigheterna lever upp till lagens intentioner och för att få en välfungerande informationsmarknad. Då behöver vi inte vända oss till Norge för att få bättre väderprognoser och för att få tillbaka den information som medborgare och företag redan har betalat med skatter och avgifter.

Följ Handelskammarens fortsatta arbete med tillgången till offentlig information: chamber.se/psi

Slutet på kärnkraftsfrågan?

2010-06-17 03:06:24

Dagens riksdagsomröstning i kärnkraftsfrågan har föregåtts av en spännande bevakning. Det har talats om ett historiskt beslut. De politiska analytikerna har spanat efter politiska vildar och utpressare som hukar bakom bänkarna i riksdagssalen och konspirerar mot beslutet. Nu vet vi hur det gick. Det blir möjligt att genomföra ett generationsskifte i svensk kärnkraft.

Klara och pålitliga besked från politikerna behövs för att energiföretagen ska kunna investera. Att riksdagens beslut ger en ny ram för svensk kärnkraft är naturligtvis välkommet. För verkligt förutsägbara villkor är det fortfarande önskvärt med en blocköverskridande överenskommelse. Så länge en sådan inte finns kvarstår osäkerheten kring svensk energipolitik, även om några av partierna har bestämt sig för en ny linje

Kärnkraften har diskuterats framför allt som en del i klimatdebatten. Där är också viktigt att påpeka att kärnkraften spelar en stor roll för svensk industris konkurrenskraft som bland annat beror på elpriserna. Gasbråken mellan Ryssland och Ukraina visade på EU:s energiberoenden och energiförsörjningsfrågorna.

Energipolitiken är en för samhället avgörande fråga. Det är naturligtvis otillfredsställande att den faller offer för partipolitiskt taktiserande, vildar och utpressare. Under decennier har väl innötta argument upprepats – från båda sidor. Ofta har det varit av samma personer.

För den fortsatta energi- och klimatpolitiken är det ett viktigt besked, men mycket återstår. Det vi behöver nu är att utnyttja möjligheterna till debatt, diskussion och beslut som vårt politiska system medger till att skapa en långsiktig energipolitik. Det är angeläget för näringslivet, klimatpolitiken och faktiskt för det politiska systemets legitimitet. Dagens beslut är kanske början på slutet av det politiska systemets oförmåga att hantera kärnkraftsfrågan. Frågan är om det kräv ytterligare ett generationsskifte bland politikerna innan vi når fram.

Mer öppenhet när riksdagen går på vår linje

2010-06-03 03:06:06

Efter närmare sju år får nu Sverige en lagstiftning för återanvändningen av offentlig information. Riksdagen röstade den 2 juni för en ny lag som ska främja utvecklingen av en informationsmarknad. Lagen syftar också till att se till att myndigheterna inte begränsar konkurrensen på marknaden med sitt eget agerande.

Handelskammaren har i ett antal år verkat för att de EU-regler som redan gäller ska tas på allvar av regering och riksdag. Den förra regeringens insatser kan bara få betyget underkänt. Om inte annat så stod det klart när EU-kommissionen inledde en rättsprocess mot Sverige för att inte ha infört reglerna i svensk lagstiftning. Hanteringen var till och med så dålig att den användes av en statlig utredning som ett avskräckande exempel på hur man inte ska hantera nya EU-direktiv.

Men på ett möte på Handelskammaren i december 2008 la regeringen om kursen och tillsatte en grupp som snabbt skulle lämna ett lagförslag. Gruppens förslag kom i somras och lagen börjar gälla från den 1 juli.

Andra länder ligger betydligt längre fram. Under Obama har USA förstärkt öppenheten kring offentliga data. Både den förra och den nya regeringen i Storbritannien har i handling visat att den tar frågorna på allvar. Men i den svenska riksdagsdebatten om den nya lagen framhöll inte regeringspartierna lagens förtjänster. Oppositionens invändning verkade mest vara en missuppfattning. Kanske är det bra att de svenska politikerna lämnar över frågan.

Handelskammaren har drivit frågan om ökad tillgång till offentlig information sedan 2007, genom att uppmärksamma kommissionen på bristerna i Sverige och lyfta fram möjligheterna med återanvändning av offentlig information. Även om vi till exempel hade önskat att fler datakällor hade öppnats - inte bara minimikravet från EU - så är detta ett stort steg framåt. Det finns många entreprenörer som har spännande idéer om nya tjänster. Nu är det upp till myndigheter och kommuner att se till att det i praktiken blir möjligt att ta reda på vilken information som finns och att snabbt få ut den - helst elektroniskt och till låga avgifter.

Efter Göran Persson - IT-politik i valrörelsen?

2010-04-09 01:04:26

— Det här gör dig faktiskt lite annorlunda, att du inte alls är inne i cyberrymden.
— Ja, det är väl ganska skönt det.

Det är dåvarande statsministern Göran Persson som svarar på journalisten Erik Fichtelius fråga i boken Aldrig ensam, alltid ensam. Samtalen med Göran Persson 1996—2006.

Först gissar man att det är kanske är 1996 eller tidigt 1998 som statsministern gör uttalandet om cyberrymden. Det kanske inte är så konstigt att den förra regeringen inte lämnat några djupa avtryck i IT-politiken — Perssons svar är från mars 2006. Man förstår att Persson kände sig ensam när han enbart var afk och IRL.**

Blir det någon bättring? Kommer IT-politiken att diskuteras i årets valrörelse?

Det finns angelägna frågor att diskutera. Utvecklingen av informationssamhället ger fortsatt upphov till frågor som bör diskuteras i politiken.

Frågan om bredband lever fortfarande efter tio år. Den nuvarande IT-ministern Åsa Torstensson (C) varnar för Socialdemokraternas IT-infrastrukturpolitik som enligt henne innebär ett förstatligande. Torstensson gjorde lovvärda insatser för en bättre EU-politik för tillgången till trådlösa tjänster i diskussionen om hur spektrum ska fördelas i Europa. En viktig bredbandsfråga. Förslaget från Centerpartiet om skatteavdrag för IT-tjänster är däremot kanske mest intressant av andra skäl än att det just handlar om IT.

Kommun- och finansmarknadsminister Mats Odell har satsat stort på e-förvaltningen, även om det är svårt att tro att han ska nå sitt mål med ”så enkelt som möjligt, för så många som möjligt” som han har lovat till i år.

Odell och Kristdemokraterna har ett intressant utspel om den information som våra myndigheter samlar in (väderdata, geografisk information, statistik m.m.) På Handelskammarens senaste seminarium om återanvändningen av offentlig information lovade Odell, som Gordon Brown i Storbritannien, att datakällor som inte är integritetskänsliga ska finnas fritt tillgängliga på en webbplats. Det vill säga om KD får gehör för det i en ny Alliansregering. Kanske är det inte omöjligt. Folkpartiet i Stockholms stad har genom Lotta Edholm aviserat att det ska bli lättare att använda stadens datakällor. Däremot är S och V i Stockholm mer skeptiska till att företagen ska få använda den offentliga informationen, medan MP inte stödde den linjen.

Flera frågor som har debatterats är resultat av informationsteknikens framfart, till exempel debatten om FRA-lagen och trafikdatalagring. Det har främst handlat om vad som händer med den personliga integriteten. Flera partier verkar nu fundera över dessa frågor på ett nytt sätt. Återstår att se om Piratpartiet lyckas ta upp diskussionen under valrörelsen. Vad som framför allt behövs är tydlighet. Integritetsfrågorna blandas med debatten om immaterialrätt. Det finns viktiga beröringspunkter, men allt för ofta blir debatten inte meningsfull.

Debatten om immaterialrätt och upphovsrätt har fortsatt i spåren av den olovliga fildelningen. Den debatten har skymt en viktig diskussion om att reformera upphovsrätten så att den blir modern, balanserad och främjar innovation i en informationsekonomi. Hittills har det dock mest handlat om att vidmakthålla den gamla ordningen, både från justitieminister Beatrice Ask och film- och musikbranschen som varit de mest högljudda näringslivsintressena. Fler än pirater och antipirater behövs i denna viktiga diskussion. Moderaten Henrik von Sydow gör i alla fall skäl för epitetet nya moderaterna när han diskuterar upphovsrättsreformer.

Inom informationssäkerhetspolitiken visar regeringen att arbetslinjen gäller, men mest för stadens flyttfirmor. Efter att ha permanentat Sveriges IT-incidentcentrums (Sitic) verksamhet vid Post- och telestyrelsen beslutar regeringen ett år senare att verksamheten ska flyttas till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Oppositionen (men även företrädare för regeringspartierna) bidrog till förvirringen om telekompaketet. Debatten om den viktiga lagstiftningen för den europeiska Internet- och telekommarknaden ingav inte förtroende för IT-politikerna. Oppositionen hotar att riva upp än det ena än det andra. Vad de rödgröna egentligen tycker om trafikdatalagringen vet väl inte ens de som har avlyssnat mobilsamtalen mellan Bodström, MP och V.

Erik Fichtelius skrev att Göran Persson i mars 2006 avslöjade en ”förvånansvärd okunskap om den nya världen” efter intervjufrågan om cyberrymden. Ja, något bättre har det väl blivit i IT-politiken, men mycket återstår att göra.

Bland Handelskammarens önskningar finns en bättre elektronisk förvaltning, ökad användning av av elektronisk upphandling och ökad tillgång till offentlig information. Debatten om personlig integritet måste fortsätta, liksom en seriös diskussion om en reformerad upphovsrätt. Informationssäkerhetspolitiken bör främja en ökad användning av IT i hela samhället. Inte vara en sandlåda där politikernas frånvaro eller godtycke leder till att myndigheterna skyddar sina revir snarare än säkra informationen.

Till sist vore det ju roligt om den sittande regeringen faktiskt såg till att det blir möjligt läsa och svara på remisser på nätet.

* Ordväxlingen den 7 mars 2006 återges på sidan 55-56 i Aldrig ensam, alltid ensam. Samtalen med Göran Persson 1996—2006 av Erik Fichtelius (Nordstedts 2007). Boken är baserad på intervjuerna som låg till grund för Sveriges televisions program Ordförande Persson.

** Förkortningen afk betyder ”inte vid tangentbordet” en. away from the keyboard. IRL står för en. In real life, ”i verkligheten”.

Offentliga data fixar Odells sushilunch

2010-03-23 04:03:39

Mats Odell letade efter ett lunchställe på sushikartan.se, en tjänst som enligt ministern var baserad på kartor från den statliga myndigheten Lantmäteriet som håller ordning på Sveriges geografiska data. Kartan visar adressen till och omdömen om sushirestauranger i Sverige. Samtidigt talade han sig varm för återanvändning av statens data när han i dag presenterade regeringens senaste alster – en proposition om förvaltningspolitiken. Det kanske inte låter så spännande, men den rymmer ett förslag till lagstiftning om hur medborgare och företag ska få använda offentlig information exempelvis på Internet.

Stockholms Handelskammare har i flera år drivit frågan om ökad återanvändning av offentlig information. Det handlar om information och data som myndigheter har samlat in för sina myndighetsuppgifter, men som kan återanvändas av andra i samhället för att skapa nya tjänster.

Handelskammaren skrev en rapport 2007 då det stod klart att det den förra regeringens genomförande av de EU-regler som gäller sedan 2003 var otillräckligt. Sedan dess har även EU-kommissionen visat att Handelskammarens slutsatser var riktiga och kommissionen inledde en process mot Sverige för brister i lagstiftningen.

Regeringen går på Handelskammarens linje i den nya propositionen när det gäller flera viktiga frågor om återanvändningen av offentliga data. Lagförslaget innebär att utvecklingen av en informationsmarknad ska främjas. Myndigheterna förbjuds att begränsa möjligheterna för andra att använda informationen som myndigheterna redan har samlat in.

Även om möjligheten för myndigheterna att ta rejält betalt för data finns kvar, framhåller regeringen att marginalkostnadspriser för data ska vara huvudregel. Det blir också tydligt att man kan begära att få ut rådata, alltså obearbetade data som myndigheterna själva inte förädlar till tjänster och tar betalt för.

Det finns självklart några invändningar. På flera punkter får vi vänta på skarpa förslag och ett och annat saknas fortfarande i regeringens politik.

Frågan om rätten att överklaga beslut (när ett företag nekas tillgång till data) är tillräcklig. Företagen agerar på en marknad där utvecklingen nu är mycket snabb. Det är en positiv signal att myndigheter inte ska konkurrera på informationsmarknaden, men ingen kraftfull tillsyn som ser till att det faktiskt blir så presenteras av regeringen. Vi får vänta på definitivt besked om det ska bli möjligt att begära att få information utlämnad i elektroniskt format. Får man den på papper blir det dyrare och svårare att göra exempelvis Internettjänster.

Sverige har under senare tid hamnat efter länder som Storbritannien och Norge som tydligt främjar återanvändning av offentlig information. De publicerar datakällor på Internet, stödjer återanvändare gentemot myndigheterna och förbättrar villkoren för återanvändning.

USA är redan världsledande, där accelererar nu president Obama-utvecklingen. Det betyder att amerikanska företag lär sig den senaste tekniken och affärsmodellerna. De kan lättare konkurrera med europeiska informationsföretag. Sverige, med mycket data av god kvalitet, borde också kunna få fram ledande företag inom området.

Vi får hoppas att statsrådet Odell hade nytta av sushikartan (tre sushiställen inom 200 meter från departementet) och att han åt en snabb och närande lunch. Efter lunchen kan Odell visa finansminister Borg och arbetsmarknadsminister Littorin ännu intressantare användning av offentliga data som finns på jobbkartan.se. Tjänsten är skapad av samma person som gjorde sushikartan och visar Arbetsförmedlingens annonser med lediga tjänster på en karta.

Handelskammaren hoppas att Odell sedan jobbar vidare med att ge medborgarna och företagen enklare tillgång offentliga data. Data som de redan har betalat för.

Upphovsrätt: Kulturskapare kliver ur askan

2010-03-11 04:03:31

Det är förstås glädjande att upphovsmän också är med i debatten om upphovsrätten. Hela 50 000 kulturskapare riskerar dock att hamna i elden när de kliver ur upphovsrättsdebattens aska. I en debattartikel formulerar kulturskaparnas företrädare luddiga krav på bredbandsoperatörerna.

Låt mig först vara tydlig: Upphovsrätten är en viktig och central institution i en fri marknadsekonomi. Den skapar möjlighet och incitament för en ekonomisk utveckling av fundamental karaktär. Den omfattande olovliga fildelningen av upphovsrättsskyddat material är ett misslyckande som skadar upphovsmännen och upphovsrättsinnehavarna.

I artikeln Stort stöd för upphovsrätt på nätet (SvD den 10 mars 2010) skriver företrädare för nätverket Kulturskaparna (som säger sig representera cirka 50 0000 författare, bildkonstnärer, musikskapare, skådespelare, artister, regissörer, musiker och journalister) om att det finns ett starkt stöd för upphovsrätten. Just dessa grupper har emellertid anledning att fundera över vart deras resonemang leder.

Kulturskaparna menar att bredbandsoperatörerna måste ta ett ansvar för att stävja den illegala fildelningen. Det är dock lite oklart hur detta ska gå till. Just bredbandsoperatörerna möjliggör ju de legala alternativen och vissa av dem bidrar själva med de tjänster som Kulturskaparna menar behövs.

Kulturskaparna talar om den illegala fildelningen som pågår i operatörernas nät och menar att operatörerna lägger ansvaret för problemen hos sina kunder. Det antyder att operatörerna, enligt författarna, borde ta ett större ansvar för sina kunders trafik och verksamhet. Det väcker frågan om det som kallas ”mere conduit” på EU-språk. I korthet kan man säga att det är en för hela EU överenskommen och sedan länge gällande princip som går ut på att Internetoperatörer inte kan hållas ansvariga för vad som vidareförmedlas i deras nät. Är det denna princip som skribenterna vill ändra på?

Låt mig nu vara ännu tydligare: Det är rättsväsendet, inte privata företag, som ska bekämpa brottslighet.

Om operatörerna skulle hållas ansvariga för innehållet i vidareförmedlingen skulle de bli tvungna att göra rättsliga bedömningar av sina kunders verksamhet och trafik för att inte dras in i kostsamma rättsprocesser.

Allt fler regler för nätanvändningen kan göra att inte bara operatörer utan även tjänsteskapare, konsumenter och andra – om inte hindras – i alla fall avskräcks från att använda möjligheterna med Internet. Det ger sämre förutsättningar för skapande och innovation på nätet.

Dessutom är det en beprövad teknik för maktutövning att sätta press på dem som framför eller vidareförmedlar ett budskap. Flera länder stoppar redan misshaglig journalistik, samhällskritik, ”anstötlig konst” eller vad det kan vara som för dagen stör makthavarna. Detta bör stämma dem till eftertanke som oroar sig för Internetanvändningens framtid. Det gäller nog särskilt författare, bildkonstnärer, journalister och andra kulturskapare.

Åter till upphovsrätten, den måste nog räddas undan sina ivrigaste försvarare. Det är de högljudda särintressena som gör att upphovsrättens legitimitet försvagas. Låt oss i stället diskutera en reformerad upphovsrätt som gagnar alla intressenter. Det behövs när Internet och digitaliseringen har förändrat förutsättningarna för alla – för alltid.

Läs också: Pirate Bay-domen ointressant, Upphovsrätt på skakig grund och Fildelning i Asks lilla gula

Regeringen gör rätt

2010-03-01 05:03:25

Det har kommit ett efterlängtat klargörande av regeringens politik för att ge medborgare och företag tillgång till den information de redan har betalat för.

Regeringen ger nu betydligt klarare signaler om hur den ser på den svenska informationsmarknaden. Så här skriver den i första paragrafen i ett lagförslag om återanvändning av offentlig information:

"Syftet med denna lag är att främja utvecklingen av en informationsmarknad genom att underlätta enskildas användning av handlingar som tillhandahålls av myndigheter på villkor som inte får användas för att begränsa konkurrensen."

Det finns flera positiva nyheter i regeringens förslag. Det blir tydligare att företagen ska få tillgång till information i obearbetad form (rådata). Även om det formellt blir möjligt för myndigheterna att fortsätta ta rejält betalt för vår information så är regeringen tydlig: det är marginalkostnadsprisättning som är huvudregeln.

Regeringen hänvisar också till den nya lagen som ska hindra osund konkurrens från myndigheter och kommuner på marknaden – den gäller även tillgången till offentlig information.

Det finns förstås en del övrigt att önska, förslag om en tillsynsmyndighet som kan se till att lagen efterlevs. Ett antal frågor ska utredas vidare av E-delegationen.

Sammantaget är lagförslaget ett viktigt steg på vägen för att ge företag och medborgare och företag möjligheten att själva använda den information som har finansierats av skattemedel.

Vill regeringen främja utvecklingen finns det mycket att göra. Konkurrensen hårdnar också. Storbritannien har släppt nästan 1400 datakällor på en webbplats. Under den första månaden publicerades ungefär en tillämpning baserad på datakällorna om dagen på den officiella webbplatsen.

Släpp även vår kultur fri

2010-02-25 03:02:51

Häromdagen talade kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth på Handelskammaren om kultur och affärer som en vinnande kombination. Ministern verkade engagerad och hon visade den ena exemplet på det andra av kultur- och affärslivet i harmoni. Det är förstås positivt att kulturministern lyfter fram affärsmöjligheterna med kultur.

Er korrespondent tog del av ministerns medhavda handlingsplan. Syftet med handlingsplanen är att förbättra förutsättningarna för kulturskapare och entreprenörer inom kulturella och kreativa näringar och bidra till ökad samverkan med näringslivet. Handlingsplanen åtföljdes också av 73 miljoner kronor när den lanserades förra året.

Som sig bör är det en behändig sammanställning av regeringens goda tankar och gärningar. Näringsministern och kulturministern skriver bland annat:

"Regeringen anser att detta behov av stöd liksom andra insatser för ökat entreprenörskap och företagande inom kulturella och kreativa näringar främst bör mötas inom ramen för befintliga tjänster och system som staten erbjuder redan idag."

Sedan följer en lista med åtgärder inom nio områden. Det är många som ska utreda, samverka, och nätverka. Regeringen själv ska dock inte göra så mycket. Därför vill Handelskammaren lägga till ett tionde åtgärdsområde: Informationsbaserad kultur.

Att ge medborgare och företag möjlighet att lätt och billigt återanvända statlig kulturell information skulle kunna skapa nya spännande tjänster och företag. Staten sitter på stora tillgångar i kulturinstitutioner som museer och arkiv. Ett problem med de EU-regler som styr återanvändningen av statens information (PSI-direktivet, Public Sector Information) är att informationen från forsknings- och kulturinstitutioner är undantagna (balettkårer nämns särskilt).

Regeringen bör lämna förslag som gör denna information tillgänglig för återanvändning. Primadonnor på tå protesterar redan från balettkårernas högkvarter och indignationen stiger ur orkesterdikena (orkestrar är också undantagna), men regeringen har faktiskt redan sagt sitt.

Det är hög tid att regeringen lever upp till det ställningstagande den gjorde när den skrev under OECD:s rekommendation om återanvändning av offentlig information. Det innebär att utöka informationen som ska bli möjlig att återanvända till t.ex. kulturområdet.

Alla väntar dock inte på regeringen, ett positivt exempel är Riksantikvarieämbetet som använder nya kanaler och gör sin information tillgänglig på nätet. I Stockholms stad verkar det också finnas initiativ.

Vi bjuder statsministern på middag

2010-01-22 04:01:52

De brittiska satsningarna på att ge tillgång till offentlig information går snabbt framåt. Tidigare i januari presenterade staden London sina planer, i dagarna har den brittiska regeringen lanserat en webbplats för offentlig information.

Vad händer i Sverige? Den förra och den nuvarande regeringen skötte frågan om tillgången till offentlig information (Public Sector Information) så illa att EU-kommissionen har inlett en rättsprocess mot Sverige. På lång sikt är detta bra – på Finansdepartementet arbetar man med en lag som ska genomföra de europeiska regler som gäller sedan sex år.

På kort sikt finns det utrymme för regeringen, myndigheter och kommuner att ta egna initiativ. Det är dessvärre sällsynt. I Stockholm har Folkparitet uttalat en politisk vilja, men frågan vad som görs nu när man faktiskt har makten i staden.

Stockholms Handelskammare skrev under hösten till ett antal departement och bad dem ge några enkla PSI-uppdrag till ett antal myndigheter att genomföra under 2010. Ett var att myndigheten själv skulle få föreslå åtgärder för att öka återanvändningen av dess information. Ett uppdrag som varken är svårt, dyrt eller ens kontroversiellt. Hittills har vi inte fått något svar från den ansvarige ministern Mats Odell som tyder på att någon myndighet någonsin fick ett uppdrag.

Det här duger inte längre. Sverige har goda möjligheter att vara ett ledande PSI-land. Regeringen har gömt sig bakom en rad utredningar och lagförslag men gjort lite i praktiken.

Vad väntar regeringen på? I Storbritannien diskuterade premiärminister Gordon Brown under en middag PSI-frågan med webbens uppfinnare Tim Berners-Lee. Resultatet kan beskådas på webbplatsen data.gov.uk som redan har fler datakällor än president Obamas motsvarande satsning data.gov.

Hans Rosling är kanske den mest kände förespråkaren för ökad tillgång till offentliga data i Sverige. Han är också internationellt efterfrågad för sina presentationer som är baserade på återanvändning av offentliga data som statistik.

Stockholms Handelskammare bjuder Fredrik Reinfeldt och Hans Rosling på middag om de diskuterar kreativa, kraftfulla och konkreta åtgärder för att ge svenska medborgare och företag tillgång till den information som vi redan har betalat för.

Uppdaterat: Computer Sweden skriver om "rådadatamiddag".

Läs mer:
London tar täten
Nyårslöfte från den offentliga sektorn?

London tar täten

2010-01-11 04:01:24

Borgmästaren i London, Boris Johnson, presenterade den 7 januari en webbplats där vem som helst kan ta del av stadens data och återanvända dem. Syftet är enligt borgmästare Johnson både att förbättra Londons kommunala demokrati och att underlätta för programutvecklingsföretagen.

På webbplatsen Datastore kan man läsa statistik om ambulansutryckningar coh bygglov. När webbplatsen öppnar på allvar i slutet av januari ska det finnas 200 datakällor.

Borgmästaren tycks ha förstått vikten av tillgången till offentlig information. Sverige och Stockholm hamnar allt längre bak i utvecklingen när London går före och Norge t.ex. gör det lättare att få tillgång till både väderdata och geografisk information.

Sverige som IT-land och Stockholm som huvudstad och centrum för IT-branschen borde kunna skapa goda förutsättningar för återanvändning av offentlig information. Utvecklingen tycks gå långsamt i väntan på att minister Mats Odell ska presentera sitt lagförslag om tillgången till offentlig information.

Stockholms Handelskammare tycker gott att Stockholms stad kan gå före – mycket kan göras med de regler som gäller redan i dag.

Nyårslöfte från den offentliga sektorn?

2009-12-23 03:12:45

Att ge medborgare och företag tillgång till de data de har varit tvungna att lämna in, betalat skattemedel för att samla ihop eller på annat sätt anförtrott den offentliga sektorn med är en viktig politisk åtgärd som ger positiva ekonomiska och sociala effekter.

Kombinationen av elektroniska data, informationsteknik, Internet, GPS och andra tekniker skapar en snabb och dynamisk utveckling. Återanvändning av offentliga data (ofta kallat Public Sector Information, PSI) skulle kunna skapa nya tjänster och nya företag.

I november skrev Handelskammaren till flera departement och föreslog bl.a. att de skulle ge sina myndigheter i uppdrag att se över hur de skulle kunna öka återanvändningen av data. Svaret kom nyligen. Finansdepartementets statssekreterare Dan Ericsson välkomnar näringslivets engagemang i frågan och berättar om det fortsatta arbetet. Det är dock oklart om myndigheterna egentligen fick några uppdrag.

Varför är detta viktigt? De ekonomiska möjligheterna är stora. Även om undersökningarna ibland är svårtolkade pekar alla på att PSI:s ekonomiska potential är långt ifrån uppfylld.

Värdet av de offentliga investeringarna i produktion av information i EU uppgick år 2000 till 81 miljarder kronor. Det skapade ett värde på informationsmarknaden som uppgick till 1139 miljarder kronor, dvs. ett 14 gånger högre värde. Motsvarande utväxling i USA var 39 gånger.

Vad är skillnaden? USA har länge haft en öppen tillgång till offentlig information. Det har förstärkts under president Obama som bland annat har öppnat en webbplats (med översiktlig information om vilka data som finns att hämta) och ställt nya krav på myndigheterna. I Europa framstår Norge som ett ledande land på området och ger bättre tillgång till både kart- och väderdata än i Sverige.

De tjänster som skapas ger stor nytta för de som använder dem. I en brittisk rapport skrevs det år 2006 att den offentliga informationen var värd 400 miljoner pund (något som kunde fördubblas med bättre regler). Återanvändningen tillförde samhället ett värde om ytterligare ca 48 procent (190 miljoner pund).

Vad händer då i Sverige? Överlag har det varit ett positivt år. Efter bl.a. att Handelskammaren och EU-kommissionens uppmärksammat att Sverige ligger efter har den nuvarande regeringen höjt tempot. De EU-regler som gäller PSI skulle vara införda i Sverige för snart fem år sedan. Nu är de på väg. Finansdepartementet har remitterat ett lagförslag. Mycket kan dock myndigheter och kommuner göra själva utan att vänta på regering och riksdag.

Det kan bli ett spännande 2010 om aktörerna gör det till ett nyårslöfte att öka tillgången till offentliga data.

Finansdepartementet på plats

2009-11-18 04:11:34

Eftersom Finansdepartementet underlät att ta med företag när lagförslaget om återanvändningen av offentlig information remitterades ordnade Handelskammaren ett eget remissmöte. Det hedrade dock departementet att den ansvarige tjänstemannan på plats och på ett föredömligt sätt redogjorde för lagförslaget.

Det blev en givande diskussion där företagarnas praktiska erfarenheter bröts mot de föreslagna paragraferna.

Ovilja att lämna ut information, oklar prissättning samt luddiga gränser mellan myndighetsuppgifter och affärsverksamhet vara några erfarenheter som togs upp. Lagen ansågs var en minimiansats, en mer offensiv politik efterlystes. Ordentlig tillsyn av myndigheternas agerande, konfliktlösning och ökad tydlighet i reglerna för prissättning är några av behoven.

Det fanns också välkomnande röster från företagarna Den förslagna lagen innebär ett viktigt steg framåt. En lagreglering ger frågan mer tyngd.

Handelskammaren hoppas att Finansdepartement hade nytta av mötet och vinnlägger sig om att i fortsättningen underlätta för de som återanvänder information att få sin röst hörd i arbetet. Det borde till exempel införas ett system för remisshantering på Internet.

Läs mer: Finansdepartementet försvårar debatten

Hamnar EU på Handelskammarens linje?

2009-11-17 11:11:09

När EU:s framtida IT-politik hade diskuterats i Visby 9–10 november så presenterade det svenska ordförandeskapet sina slutsatser av mötet. När det gäller återanvändningen av myndigheternas information var slutsatserna i linje med Handelskammarens synpunkter.

Frågan om återanvändning av offentlig information tas upp i två punkter (10 och 11).

EU:s medlemsstater och institutioner uppmanas att göra mer information tillgänglig för att främja entreprenörskap, forskning och öppenhet.

Tillgången till och själva återanvändningen ska öka. I slutsatserna skriver man också att de områden som omfattas av direktivet (som reglerar återanvändningen) ska utökas.
Detta är välkomna nyheter. Handelskammaren hoppas att Sverige fortsätter driva frågan. En ny chans finns i veckan då e-förvaltningen i EU diskuteras i Malmö.

Avstängningsfrågan en milstolpe

2009-11-06 02:11:06

Efter vad som verkar ha varit en klassisk nattmangling har nu en kompromiss om telekompaketet presenterats. Det är välkommet. Paketets regler gäller en stor och viktig marknad. Ett snabbt, effektivt och likartat genomförande av direktiven i medlemsstaterna kan ge en god grund för investeringar i telekomsektorn och en positiv IT-utveckling.

Den svenska regeringen har förtjänstfullt drivit frågan om flexiblare användning av spektrum för nya tjänster när tv-sändningarna blivit digitala och tar mindre plats i etern. Beslutet om paketet innebär också att andra länder får möjlighet att funktionellt separera de nät som en dominerande aktör äger från tjänsterna, något som redan gäller i Sverige.

Även om turerna kring frågan om när någon får stängas av från Internet har varligt märkliga – ur flera perspektiv – så får man nog se det som en milstolpe i Internets utveckling. Detta oavsett var man står i själva sakfrågan. Om några år kanske tanken att man på kort varsel får sin Internetuppkoppling avstängd eller nedsatt kommer att framstå som märklig.

I dag kan man inte utan vidare stänga av elkunder som inte betalar sin räkning. Det sker efter en process i flera steg som slutar med att socialnämnden i kommunen förvarnas om en förstående bortkoppling. Det får inte heller ske om ”en avstängning av el riskerar leda till en ej obetydlig personskada eller en omfattande sakskada”.

Med det som kallas ”the Internet of things” har vi väl snart så många uppkopplade saker, kanske också medicinsk utrustning, i våra hem att det blir oförutsägbart eller direkt farligt att stänga uppkopplingen. Frågor som dessa förtjänar en mer sansad diskussion bland användare, operatörer, innehållsleverantörer och lagstiftare än vad debatten om telekompaketet stundtals uppvisade.

Trycket ökar: Ge oss våra data Odell!

2009-10-27 02:10:32

Computer Sweden gör en insats och skriver om hur myndigheterna ställer till det för entreprenörer som vill återanvända offentliga data. Det är bra att svenska medier börjar skriva om den här frågan. I UK har The Guardian sedan 2006 bevakat frågan om PSI (Public Sector Information). Tyvärr finns det fler exempel än det som nämns i Computer Sweden.

I Handelskammarens e-förvaltningsrapport framkom det att elva av de tjugo myndigheter som säger sig ha data som ska vara tillgängliga inte ens verkar följa de regler som regeringen har bestämt ska gälla för myndigheterna.

Det är inte heller särskilt betungande regler, myndigheterna ska publicera vilka data som finns att ta del av samt vilka priser och villkor som gäller. Frågan är inte oviktig – en fjärdedel av myndigheterna uppger att de har lämnat ut information till fler än 100 organisationer.

Faktum är att de svenska reglerna för tillgången till offentlig information har dömts ut av EU-kommissionen som hotar att dra Sverige inför rätta för att inte ha infört de EU-regler som faktiskt redan gäller.

Trycket ökar nu på kommun- och finansmarknadsminister Mats Odell att börja agera offensivt i stället för bara försöka komma undan EU-domstolen.

Läs: Bjuder Odell med armbågen? om det nya förslaget till PSI-lag.

Läs också: Finansdepartementet försvårar debatten om att Regeringskansliet nästan bara skickar PSI-lagförslaget till myndigheter och kommuner och inte dem som ska återanvända informationen.

Följ Handelskammarens arbete med PSI: chamber.se/psi

Här bloggas det om artikeln i Computer Sweden: 1, 2

Förslaget som e-delegationen glömde att lämna

2009-10-20 09:10:30

E-förvaltnings-delegationen har presenterat sin rapport Strategi för myndigheternas arbete med e-förvaltning (SOU 2009:86). Den innehåller en rad konkreta förslag, de första på lång tid inom e-förvaltningsområdet. Alltså är rapporten välkommen.

Handelskammaren har ju tidigare uttryckt att Mats Odells mål för e-förvaltningen ”så enkelt som möjligt för så många som möjligt” är lite väl enkelt. Delegationen utvecklar målet, dock utan att formellt föreslå det till regeringen. De vill att e-förvaltningen ska stödja ”samhällets samlade utvecklingsförmåga och innovationskraft”. Det är bra och borde ha varit ett konkret förslag från delegationen.

Det svenska EU-ordförandeskapet håller ett ministermöte i Malmö senare i höst. Där är ”e-förvaltning för den inre marknaden” ett tema. Detta tillsammans med ett utvidgat mål för den svenska e-förvaltningspolitiken ger hopp om att e-förvaltning blir något mer än en rationalisering av myndigheternas interna arbete som dessutom råkar göra det lättare för företag och medborgare.

En stor del av rapporten ägnas åt e-identifiering. Handelskammarens e-förvaltningsrapport visade att arbetet i princip har stått still sedan förra året. Kanske blir det mer liv i frågan med delegationens förslag.

Stockholms stad lovar runt

2009-10-14 08:10:28

Stockholms stad tar i ordentligt när budgeten för 2010 presenteras. Här ska det bli e-tjänster för alla:

”Stockholm ska vara Sveriges och Europas främsta kommun vad gäller e-förvaltning. Det finns flera viktiga reformer att genomföra för att uppnå detta. Arbetet med stadens e-förvaltning behöver intensifieras både utifrån ett medborgarperspektiv och utifrån ett näringslivsperspektiv. Stadens arbete med e-upphandling måste utvecklas ytterligare.”

Handelskammaren tvekar naturligtvis inte en sekund med att välkomna sådana ambitioner. Det är också bra att staden erkänner att det finns en del att göra. I Handelskammarens e-förvaltningsundersökning borde ju staden ha varit på första plats, men kom trea. Med de höga målen som staden ställer upp så ska det bli spännade att se var Stockholm hamnar när Handelskammaren gör om undersökningen 2010.

Det är förstås positivt med ett näringslivsperspektiv i e-förvaltningen. Budgettexterna innehåller dock inget som tyder på att staden tar frågan om tillgång till offentliga data – alltså inte färdigförpackade e-tjänster – på allvar.

Stockholms stad har stora dataresurser som flera medborgare, entreprenörer och företag skulle kunna förädla till nya tjänster och företag. Det borde vara en del av näringslivsperspektivet – det är förstås ett krav för att bli Europas förtagsvänligaste e-stad.

Finansdepartementet försvårar debatten

2009-10-08 10:10:26

Nu har det hänt igen. Departementen försvårar en bred debatt om ett nytt förslag. Senast var det Globaliseringsrådets rapport (se tidigare kommentar). Nu gäller det ett förslag om ökad tillgång till offentlig information som inte remitteras på det sätt som det borde. Näringslivet har nästan helt ignorerats.

Det gäller Vidareutnyttjande av handlingar – genomförande av PSI-direktivet (Ds 2009:04). Handelskammaren hör till den utvalda skaran på listan. Av 92 remissinstanser är det åtta som inte är myndigheter eller kommuner. Just det – åtta (8). Det är några intresseorganisationer och ett företag med inte helt fristående ställning, även om de gärna talar om det på det sättet, Sveriges television AB.

Bygger Finansdepartementet upp en mur mot omvärlden av gamla budgetluntor? Förslaget handlar visserligen mest om hur reglerna för tillgången till offentlig information i myndigheter och kommuner ska se ut. Det är dock företag och nya entreprenörer som kommer att få leva med reglerna när de begär ut information.

I Sverige finns en livskraftig informationsindustri och det kan bli mer. Men då måste Finansdepartementet våga remittera sina förslag till dem som verkligen berörs, även om de finns utanför den offentliga sektorn.

Märkligt nog är samma statssekreterare som har hand om förslaget som har bedyrat sin vilja att skapa det remisshanteringssystem på Internet som Handelskammaren har begärt. Det går helt enkelt inte ihop.

Läs mer på remisser.se.

För den som vill svara remissen så är sista svarsdatum den 4 december 2009.

Bjuder Odell med armbågen?

2009-10-01 04:10:51

Handelskammaren initierade den process som hotar att ta Sverige till EU-domstolen. Nu försöker minister Odell rädda skinnet med ett lagförslag om tillgången till offentlig information.

Finansdepartementet publicerade härom dagen en liten skrift med den föga omskakande titeln Vidareutnyttjande av handlingar – genomförande av PSI-direktivet (Ds 2009:04). Få har uppmärksammat detta, men det är en IT-politisk fråga av vikt som behandlas i skriften.

Tjänster som jobbkartan.se (lediga jobb från Arbetsförmedlingen) och vackertväder.se (baserad på norska väderdata) bygger på tillgången till och vidareutnyttjandet av offentlig information.

Handelskammaren uppmanade EU-kommissionen att granska Sveriges arbete med PSI-direktivet. Det visade sig finnas brister i de regler som ska gälla för vidareutnyttjandet av myndigheternas information. Det gäller t.ex. rätten att överklaga beslut och att kommunernas data också ska vara tillgängliga.

Handelskammaren välkomnar förstås lagförslaget, även om det kvarstår detaljer som måste redas ut. Förslaget verkar också minimalistiskt. Finansdepartement uppfyller direktivets lägsta krav, men har igen offensiv politik. Bara en lagen räcker inte heller. Det måste till ett praktiskt arbete för att få myndigheterna att ändra inställningen och ge företag och medborgare god service när man vill ta del av offentliga data. Annars bjuder Finansdepartement informationsentreprenörerna med armbågen.

Varför är detta en viktig politisk fråga? Jo, det är riksdagen och regeringen som har möjligheterna att förändra politiken och göra informationen tillgänglig.

Lantmäteriverket, Statistiska centralbyrån, Sjöfartsverket och SMHI konkurrerar med företag på sina marknader. Kan ett företag bara få sin information från dem hamnar det i en beroendeställning hos en konkurrent – myndigheten själv. Det måste regering och riksdag se till att stoppa. Myndigheterna kan också ha andra fördelar som en lättare och billigare tillgång till informationen.

Positivt är att svenska myndigheter har information av hög kvalitet som kan förädlas. Genomförs PSI-direktivet på rätt sätt skapar det företag och tillväxt. Ett bra och billigt råd till finansminister Borg i kristider: släpp loss den offentliga informationen! Medborgare och entreprenörer bygger bättre e-tjänster än myndigheterna.

Mer om tillgången till offentlig information: chamber.se/psi

Globalt besvikna på regeringen

2009-09-30 04:09:43

”Regeringen vill undvika en diskussion om Sveriges framtid” heter det i en debattartikel i Dagens Nyheter (30 september 2009). En namnkunnig skara beklagar sig över att regeringen har dragit ut på tiden med att remittera Globaliseringsrådets rapport Bortom krisen – om ett framgångsrikt Sverige i den nya globala ekonomin (Ds 2009:21). Inte nog med det – både listan med remissinstanser och svarstiden är kort.

Att remittera förslag är centralt i svensk förvaltning. Handelskammaren har tidigare pekat på att det här är ett område där Sverige ligger efter andra länder. I vår rapport om e-förvaltning, som presenterades tidigare i september, framkom det att av de förvaltningar som regelbundet skickar ut remisser sår är det hela 37 procent som inte kan hantera det elektroniskt – och då är kraven på ”hantera elektroniskt” lågt ställda.

Handelskammaren driver frågan om att inrätta ett gemensamt system för att hantera remisser elektroniskt. Om de offentliga organisationerna publicerade remisser, remissinstanser, remissvar skulle den få bättre svar av företag, myndigheter, organisationer och medborgare. Regeringens, myndigheternas och kommunernas beslut skulle bygga på bättre underlag.

Letar man på regeringens webbplats hittar man faktiskt ett formulär för att svara på Globaliseringsrådets rapport, även om formuläret i skrivande stund inte verkar riktigt färdigt – ingressen saknas. Andra departement publicerar vissa remissvar.

Frågan är om de privata initiativen kommer att hinna före Odell och Regeringskansliet med ett välutvecklat remissystem? Följ arbetet på Handelskammarens arbete på remisser.se.

Handelskammaren bistår naturligtvis gärna med länken till Globaliserinsgrådets rapport med en uppmaning att svara på den.

Uppföljning 1 oktober 2009: DN tar upp frågan i sin huvudledare: ” Men de tyckande instanserna är få och remisstiden är kort. Alldeles uppenbart vill statsministern och finansministern inte ha någon diskussion om ämnet, det vill säga Sverige och globaliseringen.”

Bankförbud på Internet

2009-09-23 03:09:41

Post- och telestyrelsen (PTS) har från sitt höga säte vid Stureplan utfärdat en underrättelse om att .SE som administrerar domännamn för Sverige ska förhindra att ordet ”bank” används i domännamn.

Tilltaget har inte på något sätt stärkt PTS aktier i Internetvärlden. Det finns en rad mer eller mindre lustiga problem som att folk och platser heter något med ”bank” i namnet, eller att flera banker inte har ordet bank i sitt namn. Nedan tar jag dock upp några andra invändningar.

Att återinföra en slags förhandsprövning av domännamn är ett avsteg från den friare domännamnstilldelningen som var ett av syftena med den process som ledde fram till att riksdagen stiftade lagen (2006:24) om nationella toppdomäner för Sverige på Internet. Nu när lagen för första gången används av PTS så går det emot en av de centrala tankarna som låg bakom lagen.

Säkerhetsproblemen kring banker på nätet bör tas på allvar. Det har funnits uppmärksammade fall med svenska banker. De aktuella myndigheterna bör nog sätta sig ner och fundera på hur man på lämpligaste sätt hanterar de problem som de facto finns kring Internetbankerna – i den mån bankerna själva inte klarar det. Andra har närmare beskrivit hur problemen med registrering av ”felstavade” domännamn, falska webbplatser och phishing förhåller sig till PTS förslag.

Vi har nu cirka femton års erfarenhet av Internetbanker. I PTS underrättelse framkommer det att det inte har varit några specifika problem som PTS förslag skulle lösa. Då framstår det som en onödig och opropertionerlig åtgärd som dessutom ska genomföras av fel organisationer.

Varken PTS eller .SE har den kunskap om bankverksamhet eller tillsyn av sådan som krävs. Det vore därför lämpligare om Finansinspektionen eller Bolagsverket (som har hand om bankregistret) tog sitt tillsynsansvar när det gäller webbplatser som utger sig för att vara banker.

Detta är också en principiellt viktigt fråga. I praktiken lägger de närmast ansvariga myndigheterna ut ansvaret på ytterligare en myndighet – PTS. PTS i sin tur lägger ut ansvaret på en privat aktör.

Förslag som går ut på att låta mellanhänder få ansvaret för uppgifter som normalt en myndighet skulle utföra, med den rättssäkerhet och kompetens som man skulle kunna förvänta sig, har blivit vanligare. Det gäller särskilt inom Internetområdet. Detta är en orimlig utveckling som Handelskammaren motsätter sig.

Uppföljning 28 september 2009: PTS ändrar sig.

Vilka twittrar i den offentliga sektorn?

2009-09-20 04:09:24

De som inte ids ta sig till Malmö kan besöka stadens emissarier i Second Life, men det är få myndigheter och kommuner använder sig av sociala medier eller twittrar, visar Handelskammarens undersökning som presenteras nästa vecka.

Även om hur många kanaler en myndighet eller kommun använder kanske inte är det mest rättvisande sättet att bedöma en organisations e-förvaltning, ger det ändå en fingervisning. En god gissning hade ju varit att företags- och medborgarnära myndigheter, som kanske Försäkringskassan, Skatteverket eller CSN, skulle ligga längst fram. Det är dock Finansinspektionen och Energimyndigheten är i topp bland myndigheterna. De slås dock av både Sollentuna och Stockholm som får flest poäng bland kommunerna för kommunikationskanaler i vår e-förvaltningsundersökning.

Riksantikvarieämbetet ligger långt framme med flera kanaler. De vårdar t.ex. gamla kommunikationsmetoder som runor i Flickrströmmen Ancient Monuments. Med forntiden mot framtiden känns faktiskt fräschare än Banverkets propagandaavdelning i Borlänge som 2006 släppte den snusförnuftiga Resan mot framtiden – den nya filmen om Banverkets verksamhet. Någon som minns den gamla? Fjorton myndigheter och kommuner gör film. Du kan också se Koll på cashen från cineasterna på Kronofogdemyndigheten. Mer thrillerbetonat material finns hos MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) med titlar som Terrorattack och Elavbrott.

En del förvaltningar verkar skriva på andras bloggar. Socialstyrelsen bloggar i alla fall om sin nya webbplats. Sociala medier eller mikrobloggar (som t.ex. twitter) det används av 13 procent respektive 7 procent.

Vilka twittrar då i den offentliga sektorn? SCB:s twitterkanal följs av 42 personer, medan MSB:s krisinformation följs av över 1800 personer. De andra som har svarat att de använder mikrobloggar är Arbetsmiljöverket, Sollentuna och Uppsala.

Hela undersökningen, Stockholms Handelskammarens e-förvaltningsundersökning, presenteras på torsdag. Då får du veta vilken myndighet respektive kommun som totalt sett är bäst på e-förvaltning. Och vilka som borde skämmas.

Mer information om e-förvaltningsindex här. Även bloggare är välkomna på pressträffen.

Vår gåva till Odell

2009-06-16 03:06:54

Sverige talar sig varmt för öppenhet på EU-nivån. Det behöver inte betyda att vi får veta så mycket mer om t.ex. Acta-avtalet. På hemmaplan finns det fortfarande mycket att göra, även om det blir allt vanligare med att t.ex. remisser faktiskt publiceras på Internet. Senast kom förslaget till ny skollag, där säger regeringen att remissvaren också ska publiceras. Vi får dock gissa vilka de 40 remissinstanserna är – det publiceras inte.

En ljusning är att Handelskammarens vd Peter Egardt i dag fick ett klart besked om att frågan om e-remisser ska drivas hårt av Finansdepartementet. Nog så viktigt.

Med ett system för e-remisser skulle delaktigheten öka och regeringens beslut skulle fattas med bättre underlag. Så är det redan i EU och flera andra länder.

Arbetet med att göra regeringens remisser tillgängliga för alla som är intresserade går vidare. Handelskammaren driver kampanjwebben remisser.se.

Vid dagens möte med Dan Ericson, statssekreterare till kommun- och finansmarknadsminister Mats Odell, stod det klart att det finns politiskt stöd för att driva frågan framåt. Dan Ericson ska ta upp frågan med sina kolleger på de andra departementen.

Även om vi inte fick några utfästelser om när det kan tänkas blir färdigt så var detta ett positivt steg. E-förvaltningspolitiken gäller även regeringens egen myndighet. Det är välkommet.

Peter Egardt lovade att lämna över adressen remisser.se till Mats Odell när ett elektroniskt remissystem finns på plats. Vi har förstås krav på hur ett bra system ska vara utformat. När Odell hälsar välkommen till sin stora e-förvaltningskonferens i november vore det ju på sin plats att svensk öppenhet har hunnit ikapp EU-kommissionens, Danmarks och Estlands satsningar.

I väntan på att få lämna vår gåva till Odell så hoppas Handelskammaren att Regeringskansliet gör det allra enklaste – att systematiskt publicera remisserna på sin egen webbplats. I dag görs det bara undantagsvis.

Beslutet är så litet, så billigt och så enkelt att det går att ordna före semestrarna.

Slutklistrat i Regeringskansliet?

2009-05-28 01:05:48

Regerings-kansliet har uppdaterat råden för hur man bör svara på remisser. På regeringens webbplats kan man läsa den lilla broschyren. Svara på remiss – hur och varför (Pm 2003:02). Vad uppdateringen består i är oklart. Helt klart är dock att det inte har rört sig framåt i frågan om att använda Internet för att underlätta remisshanteringen.

Handelskammaren driver webbplatsen remisser.se för att förmå Regeringskansliet förbättra remisshanteringen på Internet. Det framstår som lite märkligt att Regeringskansliet ger ut en promemoria i stället för att samla den information och själva remisserna på en webbplats.

Regeringskansliet har tydligen insett fördelarna med elektronisk hantering men tänker mest på sig självt. Under rubriken Se till att departementet får texten i elektronisk form skriver kansliet så här:
”Ett remissvar bör lämnas både på papper och per e-post. Detta för att departementet säkert och smidigt ska kunna kopiera och återanvända texterna.”

Säkert? Ja nu riskerar man ju i alla fall inte att skära sig på saxen eller bli yr av pappersklistret.

Det vore trevligt om omtänksamheten även utsträckte sig till remissinstanserna som ska hantera både pappersversioner och elektroniska version av svaren. Remisshantering på Internet skulle göra det ”säkert och smidigt” för alla inblandade.

Läs också: Odells offensiva arbete bidde ett möte

Odells offensiva arbete bidde ett möte

2009-05-18 09:05:06

Stockholms Handelskammare bedriver en kampanj för att regeringen ska lägga ut sina remisser på Internet. Det klarar man i Danmark, i EU-arbetet och på många andra ställen.

Kommun- och finansmarknadsminister Odell säger sig bedriva ett offensivt arbete med utvecklig av den svenska e-förvaltningen. Det är bra. Han har faktiskt fått en del gjort. (Utvecklingen beskrivs i vår e-förvaltningsundersökning.) Remisserna spelar en viktig roll i beslutsprocessen, även hos myndigheter och kommuner. Att samla dessa remisser på ett ställe är inte orimligt krav på en e-förvaltning i världsklass.

Efter ett halvår har Handelskammaren fått Mats Odells syn på vårt förslag om ett remisshanteringssystem på Internet. Att lägga ut remisserna på nätet är, enligt Odell:

"ett omfattande arbete som involverar alla departement och kräver ett strategiskt förarbete där en rad juridiska och praktiska frågor måste analyseras.”

Detta Sir Humphrey-svar betyder ungefär: ”Oj, det har gått ett halvår och vi måste svara på brevet. IT-avdelningen har sagt att det här är jobbigt. Dessutom kan det ju hända att systemet används och vi får en massa remissvar som vi måste hantera.”

Handelskammaren väljer dock att tolka till Odells fördel.

Brevet signalerar att frågan nu kommer att tas upp inom e-förvaltningspolitiken och inte bara ses om en intern angelägenhet för Regeringskansliet som myndighet.

Statssekretargruppen för e-förvaltning ska diskutera e-remisserna. Vi får hoppas att de snabbt enar sig om att införa ett system. Under tiden skulle vi i alla fall bli glada om remisserna publicerades på regeringens webbplats. Några departement gör det redan i dag.

Läs också: I Kulturutredningens spår: slut på hemlighetsmakeriet?
Läser mer på remisser.se

Upphovsrätt på skakig grund

2009-04-24 04:04:25

Sextiotals-tonerna har börjat ljuda i den politiska debatten. Hör man det vädjande ”Will you still need me? Will you still feed me? When I'm sixty four” eller det mer missmodiga ”I hope I die before I get old.”? Oavsett vilket så slår man nog an fel ton i den välbehövliga debatt om upphovsrätten som startat.

Immateriella rättigheter bidrar till investeringar och tillväxt. Upphovsrätt och de ekonomiska förutsättningarna för informationssamhällets ekonomi är viktiga politiska frågor. Därför välkomnar Handelskammaren en debatt om upphovsrätten. Alla parter i den debatten är betjänta av att den baseras på vederhäftiga underlag och statistik. Här finns fortfarande mycket att göra.

Det aktuella förslaget från EU-kommissionen var föremål för en remissomgång i höstas. Förslagets syfte sägs vara att förbättra den sociala situationen för utövande konstnärer. Andra menar att syftet är att skydda musiken från 1960-talet.

Även om de utövande konstnärernas situation skulle kunna vara så ömmande som görs gällande i förslaget, så har andra intressen inte behandlats tillräckligt utförligt, skrev Handelskammaren i sitt remissvar. Sådana intressen och avvägningar kan gälla ekonomisk tillväxt och samhällsekonomisk nytta av andra sätt att använda verken (när skyddstiden löpt ut). Detta är något som drastiskt har förändrats med utvecklingen av modern teknik. Andra har lyft fram konsekvenserna för kulturarvet.

En annan brist i förslaget är den ofullständiga beskrivningen av marknaden som fokuserade på förändringar i cd-försäljningen. Kommissionen tar inte hänsyn till de nya affärsmodeller (jfr t.ex. med debatten om nischmarknader och ”the long tail”) och de nya försäljningskanaler för musik (t.ex. genom mobiltelefontillverkare) som nu finns.

Att förlita sig på statistik är i den här frågan vanskligt. Den statliga promemorian Musik och film på Internet – hot eller möjlighet (Ds 2007:29). beskriver att det är svårt att visa entydiga samband mellan olovlig fildelning och minskad cd-försäljning. Utredaren konstaterar att det inte går att dra några slutsatser av den statistisk som cirkulerar. (Handelskammaren har ingen närmare uppfattning om också upplysningarna i kommissionens förslag om de utövande konstnärernas sociala situation är otillförlitliga, till exempel antyds det – något överraskande – att medellivslängden skulle vara högre i gruppen ”europeiska utövande konstnärer” än för andra medborgare i EU.)

Än så länge sorterar frågan under Beatrice Ask på Justitiedepartementet som har tagit till sig av kritiken mot förslaget. Ska hon fortsatt hantera frågan får vi hoppas att närings- och tillväxtpolitiska aspekter av upphovsrätten på allvar börjar diskuteras.

Mer om förslaget: DN.
Textcitaten är ur When I'm Sixty-Four (1967) av The Beatles och ur My Generation av The Who (1965).

Pirate Bay-domen är ointressant

2009-04-17 11:04:12

Det blev fällande domar i Pirate Bay-målet. Stohejet kring målet döljer de större och intressantare frågorna. När den amerikanske Internetpersonligheten Vint Cerf, ofta kallad Internets far, besökte Handelskammaren sammanfattade han problemet:

– Webbanvändning bygger på att man kopierar filer från en plats till en annan och upphovsrätten bygger på att man har rätt att bestämma över vem som får göra kopior – så finns det grundläggande konflikt i hela strukturen.

Vi måste hitta nya ekonomiska modeller för att ersätta rättighetsinnehavarna som fungerar på Internet. Det är den viktiga frågan som döljs bakom röken och dammet kring Pirate Bay-rättegången.

Först och främst: Fildelning som teknik är viktig och användbar. Åtgärder inom området måste utformas försiktigt och noggrant så att möjligheterna att utnyttja modern teknik för laglig verksamhet inte inskränks. Upphovsrätten är en viktig och central institution i en fri marknadsekonomi. Den skapar möjlighet och incitament för en ekonomisk utveckling av fundamental karaktär. Den omfattande olovliga fildelningen av upphovsrättsskyddat material är ett misslyckande som skadar upphovsrättsinnehavarna.

Upphovsrätten måste värnas med långsiktighet och realistiska förutsättningar. Det betyder att vi måste fundera över hur den bäst utformas för att svara mot den teknik- och ekonomiutveckling som informationstekniken innebär.

Under den diskreta rubriken Översyn av vissa frågor om upphovsrätt (dir. 2008:37) har regeringen givit en utredare i uppdrag att föreslå förändringar i upphovsrätten. Direktivet innehåller förvisso intressanta möjligheter till förändring av upphovsrätten, men de verkliga utmaningarna lyser med sin frånvaro.

Regeringen hänvisar slentrianmässigt till att upphovsrätten styrs av internationella konventioner, avtal och EU. Visst, utredaren ska ta hänsyn till den utveckling som har skett och presentera balanserade förslag. Regeringen bidrar dock inte med någon utvecklad syn på vad utvecklingen innebär, ej heller får utredaren ett tydligt uppdrag att undersöka vad utvecklingen består i och vad den betyder för den fortsatta synen på syftet med upphovsrätten och möjligheten att förverkliga den.

Regeringen framstår som kraftlös, viljelös och hopplöst efter i den starka utveckling som pågår.

En regering med ett genuint intresse av framtida ekonomisk utveckling hade givit ett annat uppdrag. Hur kan vi dra nytta av den nya tekniken? Hur anpassar vi vår egen lagstiftning och de internationella reglerna för att stimulera skapande och ge ersättning till upphovsmännen med de nya förutsättningarna?

Flytta blicken från cd-fodralen och dvd-boxarna. Upphovsrätten är en näringspolitisk fråga som kräver fantasi i kombination med handlingskraft. Informationssamhällets ekonomi behöver politiskt ledarskap. Ingen är betjänt av piratpopulism eller att det för stunden mest högljudda särintresset bestämmer dagordningen.

Läs också Fildelning i Asks lilla gula

Mer i media om målet mot The Pirate Bay: SvD 1 2 3 4, DN 1 2 3, SydSv 1 2 3 4, AB, Exp 1 2 3, Resume, VA, Dagbladet, VG.

Internetcensur redan beslutad

2009-03-30 01:03:03

De senaste dagarna har etablerade medier uppmärk-sammat förslaget att införa Internetcensur i Sverige genom att blockera spelwebbplatser. Förslaget får rejält med kritik.

Finansminister Anders Borg stack upp ett finger i luften och var snabb med att tona ner förslaget om censur i december. Ska han komma undan så lätt?

Regeringen, förmodligen med finansminister Borg som föredragande, beslutade om utredarens uppdrag. Där framgår det klart att utredaren särskilt ska undersöka möjligheterna till att censurera innehåll på Internet:

”Utredaren skall bl.a. … kartlägga möjligheten och lämpligheten av att förbjuda banker och andra att förmedla pengar som betalning för spel utan tillstånd samt huruvida Internet- eller telefonleverantörer kan blockera IP-adresser och telefonnummer som används för illegalt spel, med beaktande av tillämpligt EG- och WTO-regelverk …”

Därför är det i första hand regeringen som ska kritiseras för att det över huvud taget framförs förslag om att införa censur på Internet i Sverige. Utredaren fullgör uppdraget och lämnar följande förslag:

”Förbudet att främja ett utom landet anordnat lotteri eller ett inom landet anordnat lotteri som saknar tillstånd, förtydligas med en bestämmelse om att kommunikationsföretag inte får förmedla kommunikation från sina kunder till domännamn och IP-adresser för speltjänster.”

Utredaren kunde ha avstått från att lämna ett sådant förslag, särskilt då en tidigare redan utredare kommit till att det var oproportionerligt. Därför bör även utredaren få sin beskärda del av kritiken.

En av utredningens få förtjänster i fråga blockeringsförslaget är att läsaren får en bild av de metoder och tekniker som i dag tillämpas av stater som redan har infört Internetcensur. Det är nyttig kunskap för att värja sig mot liknande förslag i framtiden.

Under tiden är det en käck stämning på Svenska spel där VD Meta Persdotter utbrister:
– Vi tycker att det är positivt med blockeringar. Det finns ju länder som framgångsrikt jobbar med det, till exempel Italien.

Får vi lägga till Burma eller Kuba? Erbjuder Svenska spel Kinaschack på nätet?

Handelskammarens VD Peter Egardt kommenterar förslaget.
Läs Handelskammarens remissvar.

Var energisamtalens sammanbrott meningen?

2009-03-04 10:03:23

Energi-samtalen mellan regeringen och oppositionen hamnade i skuggan av kron-prinsessans förlovning. Svenska folket noterade väl knappt att samtalen avslutades i slutet av förra veckan. Kanske passade medieskuggan deltagarna lite för väl?

– Vi har gjort bedömningen, från vår sida, att det inte är meningsfullt att fortsätta diskussionerna, sa näringsminister Maud Olofsson. Hon och regeringssidan menade att de inte kunde få besked i kärnkraftsfrågan. Oppositionen menade att det regeringen hade menat från början inte var ärligt menat. Meningarna om vad som hände går isär. Men det kanske är meningen.

Energifrågan kan ju tyckas var ämnad för de som analyserar det politiska spelet och taktiken. Tyckarna spekulerar i vad den uteblivna energiuppgörelsen spelar för roll för partisamarbeten på båda sidor blockgränsen, för valet, för regeringsbildningen. För snart sagt allt förutom det som det var meningen att det skulle handla om – en långsiktig energipolitik.

Energifrågan spelar en stor roll för svensk konkurrenskraft, särskilt i tider av ekonomisk nergång. Därför är Handelskammarens mening klar: de som inte seriöst vill medverka till en långsiktig, blocköverskridande uppgörelse om energipolitiken tar på sig ett stort ansvar. Oavsett blocktillhörighet.

Det menar vi på riktigt, riktigt allvar.

I Kulturutredningens spår: slut på hemlighetsmakeriet?

2009-02-20 01:02:05

Kultureta-blissemanget har bråda dagar. En eventuellt tilltagande kriminalitet på konst-högskolorna diskuteras av snart sagt alla och en ny stor utredning på kulturområdet har presenterats.

Utredningen, som trots att den presenteras under den måttligt inspirerande rubriken Grundanalys, förnyelseprogram och kulturpolitikens arkitektur (SOU 2009:16), har redan fått stor uppmärksamhet.

Handelskammaren vill ta tillfället i akt att uppmärksamma den välgärning kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth presenterade i sin debattartikel om den fortsatta behandlingen av utredningens förslag i Svenska Dagbladet den 20 februari 2009.

Ministern hoppas på en bred och intensiv diskussion under lång tid framöver. I linje med vad Handelskammaren argumenterar för på remisser.se så vågar hon också lägga ut listan med remissinstanser på regeringens webbplats.

Vi hoppas på fortsatt stöd från kulturministern i arbetet med att öppna upp regeringens hantering av remisser på Internet. Det skulle ge regeringen bättre underlag när de utformar politiken, även om det naturligtvis är försent att föreslå en bättre titel på betänkandet.

Glömda delar i regeringens energi-överenskommelse

2009-02-09 10:02:29

I uppståndelsen kring den historiska kursförändringen i kärnkraftsfrågan är det lätt att glömma bort andra delar av den överenskommelse som regeringen presenterade i förra veckan.

Handelskammarförbundet har tidigare understrukit vikten av att öka antalet energislag för att trygga Sveriges energiförsörjning. I linje med detta tar regeringen upp försörjningsfrågan i energiöverenskommelsen.

Regeringen öppnar för att naturgas, inom systemet med handel för utsläppsrätter, kan utvecklas kommersiellt, främst inom industri och kraftvärme. Regeringen skriver "Infrastruktur för naturgas kan därmed utvecklas på kommersiella villkor och på ett sätt som understödjer en successiv introduktion av biogas."

I Handelskammarförbundets energirapport från 2007 togs naturgas upp. Så här skrev förbundet: "Det finns också goda möjligheter att använda naturgas som en övergångslösning för att öka utbudet av energislag, öka effektiviteten i befintlig kraftvärmeproduktion och underlätta övergången till biogas." Förutsättningarna för biogas i Stockholmsregionen diskuterades också på ett möte på Stockholms Handelskammare för snart ett år sedan. Erfarenheter från andra delar av landet har visat att infrastruktur för naturgas har varit positivt för biogasutvecklingen.

I dag kan vi konstatera att regeringen är på rätt spår och följer Handelskammarförbundets råd.

Islossning i kärnkraftsfrågan

2009-02-05 10:02:00

Handelskammaren har länge efterlyst en bred uppgörelse om den framtida energipolitiken. I dag togs ett stort kliv framåt. Regeringspartierna har enat sig i kärnkraftsfrågan. För verkligt förutsägbara villkor för företagen är det fortfarande önskvärt med en blocköverskridande överenskommelse.

Med regeringens förslag tillåts nybyggnad av kärnkraft på de befintliga platserna. Flera frågor inom området ska utredas.

Kärnkraftsfrågan har successivt klättrat på dagordningen de senaste åren. Den stora drivkraften är klimatfrågorna. Viktiga frågor som inte har diskuterats i samma utsträckning är svensk industris konkurrenskraft som bland annat beror på elpriserna. Regeringen lyfter också fram försörjningsfrågan. EU:s energibehov och energiberoende har hamnat i fokus när medlemsstater drabbades av gasbråket mellan Ryssland och Ukraina. På senare tid har partiutspelen duggat tätt. Kärnkraftsfrågan i Sverige har kort sagt varit övermogen.

Klara och pålitliga besked från politikerna behövs för att energiföretagen ska kunna investera. Kärnkraften kan ge stabil försörjning och förutsättningar för svensk industri, där viktiga branscher är elintensiva. Överenskommelsen säger dock inget om den särskilda skatten på kärnkraften – effektskatten, inte heller något om klimatmöjligheterna med svensk export av elenergi för att ersätta kolenergi på kontinenten.

Energipolitiken går framåt, men det finns anledning till vaksamhet på detaljerna i utformingen.

Helomvändning av regeringen

2008-12-15 10:12:31

Regeringen lägger om politiken för att göra offentlig information kommersiell. I huvudsak är initiativet bra och tempot högt.

Givetvis skyller Mats Odells statssekretare Dan Ericsson på den förra regeringen när han lanserar en ny lag som ska säkerställa att Sverige äntligen genomför det s.k. PSI-direktivet (Public Sector Information) i svensk rätt. Men är han och Odell utan skuld?

PSI-direktivet reglerar återanvändningen av offentlig information i affärssyften. Information som myndigheterna har samlat in för sina uppgifter ska kunna återanvändas av medborgare och företag för nya tjänster baserade på digitala kartor, väderinformation, finansiell information med mera. Miljarder på informationsmarknaden står på spel. Svenska företag skulle kunna utnyttja sina metoder och affärsmodeller i andra länder.

Den förra regeringen låtsades som om det regnande när EU beslutade igenom regler som skulle göra det lättare att få ut informationen till låga avgifter. Offentlighetsprincipen gäller redan, sa man. Trots att det fanns rapporter som visade att Sverige skulle behöva vidta större åtgärder förblev den förra regeringen passiv.

När Stockholms Handelskammare skrev till kommissionen och påpekade att genomförandet i Sverige var så dåligt att det borde gå till EG-domstolen fortsatte Mats Odell den passiva politiken och hänvisade till utredningar – ingen som hade PSI som huvudfråga. En ganska tandlös förordning presenterades tidigare i år. Det blidkade inte kommissionen som påbörjade processen att ta Sverige till domstol. Kritiken var hård: Sverige fick underkänt på 7 av direktivets 11 artiklar av betydelse.

Därför välkomnar nu Handelskammaren att regeringen har bestämt sig för att ta frågan på allvar. Statssekreterare Ericsson berättade om den nya lagen på det nationella PSI-mötet som hölls på Handelskammaren den 11 december.

Förslaget ska vara klart till den 30 juni 2009. Några viktiga frågor lämnas dock utanför uppdraget.

Det behövs en tillsynsmyndighet som ser till att myndigheterna följer lagen. Det är också viktigt med en oberoende institution för att överklaga PSI-beslut. Näringslivet måste också få en chans att vara med att påverka utvecklingen inom PSI-området. Om vi kan lita på att detta verkligen innebär att regeringen tar PSI-frågan på allvar så finns det stora möjligheter att åtgärda även dessa frågor. Det behövs för att visa att det här inte är ytterligare en undanmanöver för att slippa EG-domstolen.

Fildelning i Asks lilla gula

2008-10-10 10:10:36

"Upphovsrätt och annan immaterialrätt är avgörande i en kunskaps-ekonomi. Det påverkar våra förutsättningar att lyckas i globaliseringen – det är viktig kunskap för gymnasieelever."

Handelskammaren har tidigare i remissvar m.m. instämt i att upphovsrättsintrången på Internet är ett stort problem och lämnat förslag på hur man kan komma till rätta med situationen, t.ex. genom att informera om upphovsrättens roll i en modern ekonomi. Därför är Justitiedepartements gula broschyr Att kunna leva på sitt skapande välkommen. Broschyren beskriver upphovsrätten och informerar om vad som gäller för t.ex. kopiering för privat bruk och publicering på Internet. Den vänder sig främst till gymnasieungdomar.

En del av broschyren, med den rättframma rubriken Rätt eller fel?, är tänkt att ligga till grund för diskussioner med klasskamrater, lärare och föräldrar. Avsnittet beskriver några situationer som eleverna kan ställas inför. För att inte det ska finnas utrymme för alltför filosofiska diskussioner så finns ett facit på samma sida som avsnittet Straff och skadestånd.

Nu är inget av detta fel. Det hade dock varit önskvärt att broschyren också gav ett underlag för att diskutera upphovsrätten och dess betydelse för samhället i stort. Upphovsrätt och annan immaterialrätt är avgörande i en kunskapsekonomi. Det påverkar våra förutsättningar att lyckas i globaliseringen – det är viktig kunskap för gymnasieelever. Tyvärr finns inte ens hänvisningar till annat material som skulle kunna fylla den funktionen. Det ger en känsla av att Justitiedepartementet har agerat kortsiktigt i en spännande och viktig debatt om förutsättningarna för en modern ekonomi.

Hur har departement tänkt sig att man ska sprida broschyren? Jo, vi uppmanas att beställa flera tryckta exemplar regeringens på webbplats. Ingen reklam för lovlig fildelning alltså.

Skobyte gav högre inflation

2008-09-09 05:09:07

När SCB bytte skor sköt inflationen i väg. Nu handlar det inte om personalens val av fotbeklädnad, utan om priserna på de tusentalet skomodeller som används för beräkning av konsumentprisindex (KPI). SCB:s mätning av inflationen blev alltså fel. Så fel att Riksbankens räntebeslut kanske var ogrundat. Analytikerna, husägarna och andra angriper nu SCB.

Det finns flera läxor att lära av den här historien. En handlar om informationssäkerhet. Felet berodde på att SCB bytte program vid årsskiftet. Då justerar man modellerna för bl.a. skopriser. Det var här det gick snett. Från början ett litet fel. I april började SCB ana oråd och trodde att det var fel på deras modeller och metoder. Felet blev större. I september upptäcktes det att det var programmet som hade orsakat felberäkningarna.

I Handelskammarens undersökning om elektronisk förvaltning i statliga myndigheter framkom det att SCB inte regelbundet genomför risk- och sårbarhetsanalyser i sitt informationssäkerhetsarbete. Informationssäkerhet betyder inte bara att systemen ska fungera, informationen måste också gå att lita på. Det gäller naturligtvis i myndigheter i allmänhet och SCB i synnerhet.

Sifferfolket på SCB verkar ha reagerat på onormala resultat, men inte misstänkt att programmen låg bakom det. Frågan inställer sig om SCB:s rutiner kring informationssäkerhetsarbetet var tillräckliga. Ett fel i IT-systemet påverkade viktig statistik i åtta månader och kan ha fått stora konsekvenser för beslut om samhällsekonomin. En tydlig illustration av informationens betydelse och beroendet av IT-systemen i en modern ekonomi. Dags för dubbelknut på SCB:s skodon?

Läs Stockholms Handelskammares rapport om myndigheters e-förvaltning

E-fakturorna vinner mark

2008-08-22 10:08:35

Mats Odell meddelar att 99 procent av myndigheterna kunde skicka elektroniska fakturor och 98 procent kunde ta emot dem per den 1 juli 2008, som var den tidsgräns som regeringen satt för myndigheterna att klara av att hantera e-fakturor. De återstående myndigheterna väntas bli färdiga inom kort.

Odell hoppas att företagen ska börja använda möjligheterna till e-fakturor och att Ekonomistyrningsverket ska följa utvecklingen. Så långt är allt väl och Stockholms Handelskammare ber att få gratulera statsrådet till framgången med e-fakturorna.

Det är dock för tidigt att säga att den statliga förvaltningen är på väg att uppfylla regeringens mål om att den svenska förvaltningen ska vara ledande år 2010.

Handelskammaren har undersökt hur det står till med e-förvaltningen i några intressanta statliga myndigheter.

E-fakturor i alla ära, men endast fyra av 38 myndigheter i vår undersökning angav att de hade system för elektronisk upphandling. Nåväl, mer än dubbelt så många, tio myndigheter, har i alla fall en fastställd plan för utvecklingen av sin e-förvaltning. Hela 22 myndigheters svar antyder att de inte följer gällande säkerhetsföreskrifter.

Det viktig i nyheten om e-fakturorna är att om regeringen bestämmer sig så kan det faktiskt leda till resultat. Vi får hoppas att arbetet med e-fakturor följs upp av ytterligare satsningar på e-förvaltningen.

Upptakt för energipolitik

2008-04-21 01:04:10

Regeringen har nu dragit samma slutsats som Handelskammar-förbundet gjorde för lite drygt ett år sedan – det behövs nya tag i energipolitiken. Det beskrevs i Handelskamrarnas rapport Hög tid för ny energipolitik som lämnades till näringsminister Maud Olofsson.

Handelskamrarna pekar i rapporten på behovet av långsiktiga och blocköverskridande uppgörelser om en energipolitik för näringslivet. Därför är det nu glädjande att näringsminister Olofsson och miljöminister Carlgren följer Handelskamrarnas råd och inbjuder till samtal om den framtida klimat- och energipolitiken. Under våren är det tänkt att överläggningar med olika branscher och intresseorganisationer ska följa.

Det är också bra att energipolitiken särskilt nämns. Energi och klimat hänger samman med varandra. Under den senaste tiden har klimatfrågorna varit i fokus.

Behovet av en ansvarsfull energipolitik för näringslivet och klimatet har inte minskat. Långsiktiga spelregler för energimarknaden är viktigt också för klimatpolitiken. De styrmedel m.m. som nu diskuteras måste prövas noga så att de inte ger oönskade effekter på energiområdet eller inom andra områden.

Återstår att se vad regeringen har för egna förslag att erbjuda i de kommande överläggningarna. Handelskamrarnas tolv utgångspunkter för energipolitiken är fortfarande aktuella.

Det som ska presenteras vid upptakten med ministrarna och EU:s energikommissionär den 21 april är förslagen i Europeiska kommissionens klimat- och energipaket och Klimatberedningens slutrapport. Inget nytt under solcellerna där.

läs handelskammarens rapport Hög tid för en ny energipolitik

Delete för Renfors fildelningsförslag

2008-03-18 01:03:27

Regeringen går på samma linje som Handelskammaren när den beslutar att inte gå vidare med förslaget från utredare Cecilia Renfors, om att de som olovligt fildelar skulle kunna stängas av från Internet. Det är bra. Resultatet av förre justitieministern Thomas Bodströms hastigt påkomna utredningsuppdrag hade få förtjänster

Justitieminister Beatrice Ask skriver tillsammans med sin kollega kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth om regeringens syn på olovlig fildelning. De försvarar upphovsrättens plats i ett informationssamhälle och upphovsmännens rätt på Internet men avvisar Renfors förslag eftersom det skulle vara alltför ingripande i ett samhälle där många behöver ha tillgång till Internet.

Upphovsmännens rättigheter ska i stället, enligt Ask och Adelsohn Liljeroth, stärkas genom att de ska kunna ta reda på vem som hade en IP-adress som använts vid ett upphovsrättsintrång.

Handelskammaren var försiktigt positiv till det förslaget, när det remitterades under hösten. Utlämnande av information får i det förslaget bara ske när en domstol har beslutat om detta. Det är en bättre ordning än att Internetoperatörerna ska avgöra vad som är lagligt, vilket var konsekvensen av Renfors förslag.

Handelskammaren understryker att fildelning som teknik är viktig och användbar. Det innebär att försiktighet bör iakttas vid eventuella åtgärder inom området så att möjligheterna att utnyttja modern teknik för laglig verksamhet inte inskränks.

Företagarna och medborgarna syns inte till i Odells plan

2008-02-15 11:02:05

Regeringen och Mats Odell har presenterat sin plan för e-förvaltningen – ett välkommet och bra initiativ. Användarna, det vill säga företagare och medborgare, syns dock knappt till. E-förvaltning handlar i slutändan om att, med hjälp av IT, förenkla kontakterna mellan den offentliga sektorn, medborgare och företagare. En plan som inte har användarna i fokus riskerar att trassla in sig i teknikaliteter.

I planen får vi lära oss en hel del om problemen med att styra IT-användningen i offentlig sektor – från korrekt hantering av programlicenser till sektorssamordning. Det verkar som regeringen har insett att den har en hel del att göra innan e-förvaltningen är här på allvar. Positivt är i alla fall att flera departement är med och tar ansvar.

En hel del är nytt och intressant. Annat är ompaketering av saker som regeringen hade varit tvungen att göra ändå, t.ex. att införa redan beslutade EU-direktiv i Sverige. Regelförenkling, som ju regeringen redan har utlovat, är i och för sig önskvärt, men har inte direkt med e-förvaltning att göra.

Det sägs dock allt för lite om de förväntade resultaten för användarna av tjänsterna. Avsnittet om förvaltningens kontakter med medborgare och företag är det som får minst utrymme i handlingsplanen. Under avsnittet om ökad tillgänglighet framgår det att de prioriterade frågorna för 2008 är att utnämna sektorsvis ansvariga samverkansansvariga myndigheter, arbeta med regelförenkling och skapa en nationell vårdportal.

Handlingsplanen ett steg framåt på ett komplicerat område. Utan en klar bild av resultaten för användarna finns det en risk att projektet blir inåtvänt och går vilse i ett stort "back-office". Kanske är statsrådet Odells mål "så enkelt som möjligt för så många som möjligt" lite väl enkelt formulerat.