Malin Dacke - Stockholms Handelskammare Kommentaren

Karriären börjar i skolan

2010-09-09 01:09:37

Grattis Gabriella Holm och Carsten Greiff (YRMiS) till dagens artikel på SvD Brännpunkt! 60 stylister i Örebro, varje år, det låter ungefär lika begåvat som att se programledarrollen och artistvärlden som den enda kanalen för att stå på scenen. Det finns en annan scen, nämligen företagsledarrollen - där man står på scenen varje dag framför sina anställda, sina kunder och sina partners. Den scenrollen är också förknippad med en stor portion ansvar.

Ungdomarna gör idag precis som de alltid har gjort. Man väljer gymnasieskola och linje efter hur vännerna väljer och hur föräldrarna valt före oss. Men för att komma åt ungdomsarbetslösheten och få en balans mellan näringslivets skriande behov av kompetent personal och ungdomarnas val av studier behövs kunskap om näringslivet redan i skolan. Det finns uttalade mål om entreprenörskap i skolplanen.

Handelskammaren jobbar aktivt med att föra in förebilder från näringslivet i skolan genom projektet Trampolinen. Målet är att visa yrkesroller och branscher i det lokala näringslivet och minska andelen elever som byter studieinriktning redan under gymnasiet. Det skall vara lätt att välja rätt.

Ungdomar gör som de alltid har gjort. Men de är inte dumma. Får de veta att det finns spännande yrken med goda framtidsutsikter så söker de sig till utbildningar som tar dem mot jobb, istället för mot ungdomsarbetslöshet.

Offentliga sektorn härnäst?

2009-02-05 02:02:06

Jag får en känsla av att ”September fifteen” inom finansvärlden är ett nytt ”nine eleven”. Lehman Brothers konkurs var starten på den ekonomiska kris vi nu befinner oss mitt i. Finanskrisen började i USA så det är där ekonomin måste vända först.

På årets Disting i Uppsala, Stockholms Handelskammares största möte med över 200 deltagare var temat Företagens finansiering. Mats Odell poängterade Sverige måste få igång konsumtionen om vi ska komma ur krisen. Åtgärder måste riktas mot problemets kärna, att få kreditmarknaderna att fungera. Därför hade Odell tidigare samma dag presenterat statens program för kapitaltillskott till bankerna. Detta för att bankerna skall börja låna ut pengar till företagen igen.

Men regeringen har gjort mer än så. Anna Hallberg, vice VD på ALMI säger att regeringen varit väldigt lyhörd för deras önskemål. Hon har sett en kraftig ökning i efterfrågan på ALMI-finansiering sedan den 16 september då bankerna drog åt handbromsen. ALMI fick i december 2 fräscha miljarder för att kunna öka sin utlåning till mindre företag som inte får lån hos banken. Dessutom höjs maxbeloppet för mikrolån från 100.000 kr till 250.000 kr. Om Anna fick önska sig något så är det att få hjälpa även större företag med finansiering. Det får hon inte idag.

Och mer ändå. Ett tydligt exempel på en åtgärd som så väl privatpersoner som företagare vinner på är ROT-avdraget. Jag som privatperson kan renovera mitt kök och dra av halva arbetskraftskostnaden upp till 50 000 kr. Och Snickaren AB som kommer får betydligt fler uppdrag just för att kostnaden för konsumenten sjunker.

Men det har hänt mer. Skatten sjönk så en lite större del av min lön betalas in på mitt konto, och en lite mindre del på Skattmasens dito.

Mats Odell fick frågan om regeringen kan tänka sig skattelättnad för pengar som återinvesteras i andra bolag och härrör sig från försäljning av tidigare bolag. Odell svarade ganska rappt ja, men när frågan gällde när i tid detta kunde förväntas drog Mats på munnen och sa att det får ni se. Handelskammaren hoppas att vi räknar dagar snarare än månader.

Bland spekulationerna om budskapet i dagens tidigare presskonferens fanns också ett paket till den offentliga sektorn, då vi riskerar stora varsel inom kommun och landsting. I en lågkonjunktur där många varsel läggs i det privata näringslivet vill ingen se motsvarande varsel också inom offentlig sektor. Frågan är om detta är nästa paket som regeringen presenterar?

Banverket vill inte

2008-11-27 11:11:50

Vad betyder ett fullsatt stillastående tåg för SJ? För Banverket? Ingenting, verkar det som.

Jag tog tåget, som avgick punktligt klockan 8.20 från Knivsta och skulle vara framme i Stockholm klockan 08.50. Klockan 9.30 satt jag fortfarande ombord. Efter Karlberg saktade tåget in på grund av kö och strax innan Norra Bantorget tog det stopp. Problem med en växel var anledningen och felet skulle åtgärdas. Samtidigt rullade tåg efter tåg felfritt förbi oss. Flera gulgrå Arlanda Express, men även ett flertal från Uppsala passerade på spåret bredvid.

Dilemmat var att vi stod på ett spår som hade problem med en växel, övriga spår fungerade. Personalen ombord försökte lösa problemet och föreslog även att vi skulle backa tillbaka till Karlberg för att där växla till ett annat spår. Det var då Banverket sa nej. De ville inte. Den övriga trafiken löper ju hyfsat bra trots att Kung Bore häromdagen drabbade huvudstaden med snö och kyla.

Pulsen steg i vagnen. Mina medresenärer meddelade arbetskollegor, kunder och vänner att de satt fast, utan prognos för när de skulle dyka upp. Damen mitt emot tog ett tidigt tåg för att hinna ställa i ordning inför det föredrag hon skulle hålla drygt en timme efter planerad ankomst. En annan medpassagerare tog det med ro och hann beställa ett nytt VISA-kort då det andra gått sönder. En tredje ringde en kollega och skällde nästan ut honom på grund av tågförseningen, även om felet självklart inte var hans.

Tiden gick. Klockan 9.37 hade Banverkets killar hittat problemet. Det låg is och snö i växeln. Var vi förvånade? Knappast. Det var när jag surfade in på SJs hemsida som jag blev förvånad. Där kunde jag läsa att tåget kommit in kl. 9.53, en timme och två minuter sent. Men vi satt ju fortfarande under Banhusbron, 500 m från stationen!

Vi resenärer kräver en ändring. Vi upplever problem med tågen flera gånger i veckan. Följden är inställda eller uppskjutna möten, mycket irritation och affärer som inte blir av.

Sverige behöver Citybanan här och nu. Samtidigt måste SJ och Banverket samarbeta för att alla tåg ska komma fram i tid. Och tågen ska kunna rulla i alla väder, alla årstider.

Jag steg äntligen av tåget klockan 10.16. Då hade jag missat ett möte och blivit 25 minuter sen till min kurs. Tyvärr är jag som pendlare fast i detta. Jag var ju tvungen att ta tåget tillbaka på eftermiddagen.

Men jag ville inte. Inte tåget.

Berörs du eller ditt företag också av tågförseningarna? Missa inte nästa Handelskammarlunch.

Fler sökande till Big Brother än till ingenjörs-utbildningarna

2008-11-19 09:11:04

Ja. Det är sant. Det var fler sökande 2006 till dokusåpan Big Brother, ni vet, där personerna filmas dygnet runt, i sovrummet och på efterfesten, än till samtliga ingenjörsutbildningar i Sverige. Den utbildning som hade flest sökande på universitetet i Luleå, den anrika gruv- och industristaden var teaterlinjen. 500 sökande till 16 platser. Vad blev påföljden? Jo, bergsingenjörsutbildningen med noll sökande las ner. Lärare och lektorer inom naturvetenskap på universitet och högskolor landet runt sparkas på grund av bristande elevunderlag. Vem skall betala biljetten till teaterbesöken i framtiden?

Det krävs en attitydförändring här och nu. Vad gör Lars 27 år och börsanalytiker på Wall Street på jobbet egentligen? Hur fungerar en magnetröntgenkamera med vilken vi kan se cellförändringar i kroppen på min väns cancersjuke son? Vilka olika discipliner och arbetsmöjligheter finns kopplat till cellforskning? ”Rörmokare tjänar snuskigt mycket pengar” sa redan Tjorven i Vi på Saltkråkan på 70-talet. Det är lika sant idag. Hur blir man rörmokare?

Företagen måste visa upp sig i skolan och eleverna måste få veta vilken verklighet som väntar på dem där ute. Skolans uppgift är att förbereda eleven för sitt kommande yrkesliv och att ta ansvar för den värld vi lånat av dem.

Idag är det mediaprogrammet som drar flest sökande av alla gymnasieprogram. Trenden är densamma i hela landet. Visst behövs det grävande journalistik, debattprogram och underhållning både i tv och på teater. Men det för att rapportera från den verkliga världen och som tillflyktsort – inte istället för.

Det finns stora möjligheter att få stå på scen, både offentligt och i den slutna kretsen när företagsledningen eller produktutvecklingsteamet sammanträder i företaget. Då är arbetet dessutom kopplat till en stor portion ansvar. Det är en utmaning. Det är din och min uppgift att visa hur roligt det är att jobba. Då kan svenska företag vara konkurrenskraftiga även i framtiden. Tag ditt ansvar! Visa för ungdomen i din närhet att du har roligt på jobbet.

Varför finns inga svenska företag i Bryssel?

2008-05-13 09:05:56

Det sägs att Sverige backade in i EU. Det sägs också att nej till euron var en revansch för dem som inte ville att Sverige alls skulle gå med i EU. Och detta bekräftas av alla instanser i Bryssel, från Parlamentet och Kommissionen till privata lobbyföretag och näringslivets intresseorganisationer. Svenska företag är inte närvarande i Bryssel och följer inte utvecklingen på plats, trots att alla andra finns här.

Den kritiken mötte den delegation av företagare som tillsammans med Handelskammaren nyligen besökte Bryssel för att lära sig mer om EU-apparaten och hur EU påverkar företagare i Sverige.

Något måste göras för att Sveriges företagare ska bli mer engagerade i EU. Det är trots allt här som många av de avgörande besluten för näringslivet fattas. Ett exempel är den fria rörligheten för varor och tjänster. Ett annat är miljö- och energifrågorna. Båda frågorna påverkar i högsta grad det enskilda svenska företaget.

Mycket kan också bli bättre inom EU– det finns till exempel ingen anledning att lagstifta om detaljer som hur luften på en arbetsplats ska vara. Det sköts bäst av experter på nationell nivå.

Men oavsett om det gäller att bevaka frågor som påverkar företaget eller trycka på för att EU ska göra rätt saker så är det viktigt att vara på plats och att ta en mer aktiv roll.

Det var 11 entusiastiska företagare som åkte iväg till Bryssel och hem kom 11 entusiastiska EU-ambassadörer som antagit utmaningen att missionera om vikten av EU och uppmuntra fler företagare att direkt kontakta den instans i Bryssel som behandlar den fråga som är viktigast för företaget just nu.