DEBATT I DAGENS SAMHÄLLE NR 39/08
FINANSIERING. Varför inte göra som i Norge?
Där finansieras de mest efterlängtade vägarna med avgifter, eller bompeng som de säger. Den är inte, likt trängselskatten, utformad för att förhindra bilåkning utan för att få in så mycket pengar som möjligt.

Då får avgiften inte vara så hög att folk låter bli att använda vägen. Det förutsätter dock att staten står för en del av kostnaden. I Norge betalar staten vanligtvis hälften. På så sätt får man två vägar till priset av en.

Rent praktiskt löses det med en elektronisk avgiftsstation, precis som för trängselskatten. Förutsättningen är naturligtvis att det går att låna pengar för att bygga vägen. När den är betald – efter 15, 20 eller 30 år – tas avgiftsstationen bort.

Det fiffiga med bompengssystemet är att det för varje projekt bildas ett ”bompengselskap” som ägs av kommunerna som berörs. Det tar in avgifterna, förvaltar dem och betalar vägbyggaren.

Ett sådant bolag bildas förstås bara för projekt som verkligen behövs och där det blir tillräckligt mycket trafik för att det ska generera intäkter. Staten får inte bara fler vägar för samma pengar, den undviker också felinvesteringar.

När minister Åsa Torstensson (c) presenterade infrastrukturpropositionen skröt hon med vilka stora satsningar som görs, särskilt i storstäderna. I själva verket räcker de extra pengarna knappt som kompensation för kostnadsökningar för drift och underhåll.

Bara i Stockholms län fattas det 140 miljarder kronor. Det är årtionden av underlåtenhetssynder som nu måste byggas i kapp för att inte Stockholmsregionen ska kollapsa. Ingen regering kommer att klara av att satsa de pengar som verkligen behövs.    

Samtidigt har bland andra Nutek visat att effekterna av bristen på infrastruktur egentligen kostar skattebetalarna mer än att bygga de vägar och spår som behövs. Behovet av kreativa lösningar för att ta sig ur statens moment 22 är stort.

I infrastrukturpropositionen pratas det visserligen om brukarfinansierade vägar, men samtidigt rycker regeringen undan benen för sådana lösningar genom att säga nej till lånefinansiering.

Varsågod, regeringen! Här får ni lösningen på ett annars olösligt problem. Allt finns beskrivet i en ny analysrapport som arbetats fram av företrädare för näringsliv och kommuner norr om Stockholm och som presenteras av Handelskammaren i dag, torsdag.

Peter Egardt
Vd, Stockholms Handelskammare
Svante Hagman
Ordförande, Stockholms ­Bygg­mästareförening
Torbjörn ­Rosdahl
Ordförande (m), kommun­styrelsen, Sollentuna