Stockholms Handelskammare - Det saknas redan 91 000 bostĂ€der i Stockholms lĂ€n

Jag förstÄr! PÄ denna webbplats anvÀnder vi cookies för statistik och för att din upplevelse av webbplatsen ska bli sÄ bra som möjligt. För mer information om hur vi anvÀnder cookies pÄ vÄra webbplatser, vÀnligen se vÄr policy för cookies. Genom att fortsÀtta anvÀnda denna webbplats godkÀnner du vÄr policy för cookies.

Start / Nyheter BostĂ€der / Det saknas redan 91 000 bostĂ€der i Stockholms lĂ€n
BostÀder

Det saknas redan 91 000 bostĂ€der i Stockholms lĂ€n

Publicerad 10 oktober 2011 10:44 Uppdaterad 19 juni 2017 02:29
Bostadsmarknaden i Stockholm kÀnnetecknas av lÄgt byggande, köer och segregation. FrÄgan om en utfasning av hyresreglering vÀcker kÀnslor, skriver Stockholms handelskammares vd Maria Rankka. Detta Àr elefanten i rummet nÀr bostadspolitik debatteras, vi kan inte ignorera den.
Under första halvÄret 2011 vÀxte Stockholms lÀn med 20.000 invÄnare. Aldrig tidigare har sÄ mÄnga valt att flytta hit. OcksÄ de högsta prognoserna för hur mÄnga som kommer att bo i huvudstadsregionen hÄller pÄ att hamna i underkant.

Det har talats om att Stockholm kommer att vĂ€xa med ett helt Göteborg till 2030. Som det ser ut nu blir det ett helt Oslo. Eller Ă€nnu mer. Oavsett om det blir 500. 000, 600. 000 eller 700. 000 nya invĂ„nare sĂ„ stĂ€ller tillvĂ€xten stora krav pĂ„ möjligheterna att bo och arbeta i regionen. Fylls lĂ€net pĂ„ med motsvarande tvĂ„ fullsatta SL-bussar per dag, sĂ„ kommer det att behövas bostĂ€der.>

Enligt vĂ„ra berĂ€kningar har Stockholms lĂ€n i dag ett ackumulerat underskott pĂ„ 91.000 bostĂ€der, vilket Ă€r mer Ă€n hela bostadsbestĂ„ndet i Uppsala. Det riskerar ocksĂ„ att vĂ€xa dramatiskt under kommande Ă„r. RĂ€knar man med att det gĂ„r 0,6 lĂ€genheter per invĂ„nare kommer vi med nuvarande befolkningstillvĂ€xt att behöva bygga nĂ€rmare 25 000 bostĂ€der per Ă„r. 2010 byggdes det 6 400. Bara för att klara ökningen skulle byggtakten alltsĂ„ behöva fyrdubblas.

Men bostadsmarknaden i lÀnet kÀnnetecknas inte bara av lÄgt byggande, utan ocksÄ av lÄnga bostadsköer, inlÄsningseffekter, svartmarknader och segregation.

FrÄn Handelskammaren har vi under mycket lÄng tid föresprÄkat reformer som ökar flexibiliteten och fÄr i gÄng byggandet. I det korta perspektivet skulle tvÄ ÄtgÀrder fÄ bostadsmarknaden att fungera bÀttre:

SÀnk flyttskatterna: Dagens reavinstbeskattning, tillsammans med stÀmpelskatt, pantbrev, lagfart och mÀklararvoden, utgör för mÄnga en sÄ stor kostnad att de avstÄr frÄn att flytta. NÀr barnen flugit ut sitter man kvar i en större bostad Àn vad man behöver.

Mycket talar för att rörligheten pÄ bostadsmarknaden skulle öka betydligt om reavinstskatten sÀnktes frÄn dagens 22 procent. Det skulle Àven stimulera nyproduktionen. Parallellt skulle möjligheten att skjuta upp vinst­skatten successivt kunna fasas ut.

UnderlÀtta andrahandsuthyrning: OsÀker­heten om regelverket vid andrahandsuthyrning Àr stor. Det finns en utbredd rÀdsla för att ett andrahandskontrakt ska övergÄ i ett förstahandskontrakt och en stor osÀkerhet om vilka hyresnivÄer som vid en eventuell rÀttslig prövning kan anses vara skÀliga. MÄnga avstÄr dÀrför frÄn en andrahandsuthyrning.

En Skopundersökning, som vi genomförde vid Ärsskiftet, visar att mer flexibla hyresregler och skattebefrielse av andrahandsuthyrning skulle kunna skapa 43.000 bostadstillfÀllen i Stockholms lÀn.

De beslutade skattelÀttnaderna Àr bra. Men de borde vara mer lÄngtgÄende och de behöver ocksÄ paras med ett mer flexibelt regelverk. Dessa ÄtgÀrder ligger i hÀnderna pÄ vÄra riks­politiker. Men det finns naturligtvis ocksÄ lokala ÄtgÀrder som gör att marknaden kan fungera bÀttre pÄ kort sikt. Planprocesser kan bli snabbare, markanvisningar mer omfattande och öppenheten för byggande mer generös.

I det lÀngre perspektivet gÄr det dock inte att komma runt att tillgÄng och efterfrÄgan inte tillÄts verka pÄ bostadsmarknaden. Ingen annan svensk marknad av sÄdan betydelse Àr sÄ reglerad. Hyresregleringen Àr en dominerande förklaring till bristande rörlighet pÄ hyresmarknaden, men framför allt den avgörande förklaringen till ett otillrÀckligt bostadsbyggande.

FrÄgan om en utfasning av hyresreglering Àr politiskt kontroversiell och man kan ha respekt för att det Àr en frÄga som vÀcker starka kÀnslor. Men detta Àr elefanten i rummet nÀr bostadspolitiken debatteras och vi kan inte fortsÀtta att ignorera den.

Vi behöver en seriös diskussion om ordnade och genomtĂ€nkta reformstrategier för att ta oss ur ett system som inte fungerar. Annars riskerar hyresregleringen att stjĂ€lpa Stockholms utveckling. En början kan vara att studera avregleringen av hyresmarknaden i Norge. Oslo – som ocksĂ„ vĂ€xer snabbt – har i dag i grunden fri prissĂ€ttning pĂ„ bostĂ€der. Det Ă€r möjligt att fĂ„ en lĂ€genhet pĂ„ dagen och de vĂ„ldsamt negativa konsekvenser som mĂ„nga varnade för blev aldrig verklighet. Studerar man den norska marknaden kan man konstatera att avregleringen inneburit att man bĂ„de fĂ„tt en större rörlighet och ett ökat byggande. Norge har ocksĂ„ intressanta skattelösningar som gör att Ă€ven en privatperson har incitament att anpassa sin bostad sĂ„ att en del av den kan hyras ut.

Vi vill att Stockholm ska fortsÀtta att vÀxa. Bostadsmarknaden Àr i dag den viktigaste hÀmskon och behovet av reformer och politiskt ledarskap Àr betydande.


Maria Rankka, vd Stockholms Handelskammare
ARTIKELN PUBLICERADES PÅ DN DEBATT DEN 10 OKTOBER 2011