Nyligen presenterade Stockholms Handelskammare en rapport om internationaliseringen av utbildning. Den visar tydligt hur utbildning och undervisning är en växande bransch, som är på väg att bli global.

Svensk utbildning har trots en del kritik och sjunkande resultat för svenska elever i internationella mätningar många faktorer som talar för att vi skulle kunna delta mer aktivt i denna utveckling. Förskolepedagogik, vuxenutbildning och kulturskolor är några områden där Sverige håller hög internationell klass. Vi har även en lång tradition av distansutbildningar, sedan Hermods Korrespondens dagar.

Utbildningsbranschen måste därför i högre grad ses som en möjlig exportsektor av svenska utlandsmyndigheter och prioriteras högre i deras främjandearbete.

Det finns redan några framgångsrika exempel på svensk utbildningsexport. För ett par veckor sedan slöt Kunskapsskolan ett avtal med en indisk myndighet som innebär att man kommer att expandera ytterligare utöver de fem skolor som redan i dag drivs i Indien. Företaget har nu fler elever utanför än inom Sverige som följer dess pedagogiska modell.

Behandlingen från den svenska regeringen är dock, minst sagt, ambivalent. Å ena sidan bjuder regeringen med företag som Kunskapsskolan på delegationsresor som ska främja exporten, å andra sidan kritiseras företaget på hemmaplan för att de bedriver sin verksamhet och exporterar.

De förslag som ligger om vinstbegränsningar för välfärdsföretag riskerar att sabotera utvecklingen. Att Välfärdsutredningens förslag blir verklighet är det stora hotet på hemmamarknaden för de svenska utbildningsföretagen. Att de får långsiktiga spelregler i Sverige är helt grundläggande för kvaliteten i svensk utbildning och för fortsatta förutsättningar för svensk export.

Fredrik Torehammar
Näringspolitisk expert, Stockholms Handelskammare

Debattartikeln publicerades på Lärarnas tidning Hjälp skolföretagen att exportera mer