Stockholms Handelskammare - LÄt May rÀdda TTIP-avtalet

Jag förstÄr! PÄ denna webbplats anvÀnder vi cookies för statistik och för att din upplevelse av webbplatsen ska bli sÄ bra som möjligt. För mer information om hur vi anvÀnder cookies pÄ vÄra webbplatser, vÀnligen se vÄr policy för cookies. Genom att fortsÀtta anvÀnda denna webbplats godkÀnner du vÄr policy för cookies.

Start / Nyheter Internationell handel / LÄt May rÀdda TTIP-avtalet
Internationell handel

LÄt May rÀdda TTIP-avtalet

Publicerad 9 maj 2017 09:19 Uppdaterad 19 juni 2017 02:28
Med en förestÄende brexit och Donald Trumps handelspolitiska agenda stÄr vÀrlden inför den allvarligaste förÀndringen av villkoren för den globala handeln pÄ över en generation. DÀrför bör det transatlantiska handelsavtalet inkludera ocksÄ Storbritannien, skriver Maria Rankka och Andreas Hatzigeorgiou.

Brexit innebÀr att EU:s inre marknad bryts upp och blir mindre, med risk för nya handelshinder i Europa, och Trumps politik kan skapa störningar i den globala handeln genom upprivna avtal och allmÀn osÀkerhet.

För ett sÄ handelsorienterat land som Sverige innebÀr dessa förÀndringar en enorm utmaning. Det Àr hög tid att Äteruppliva förhandlingarna om ett transatlantiskt ekonomiskt partnerskapsavtal mellan Europa och USA, det sÄ kallade TTIP-avtalet. Men för att lyckas mÄste det till krafttag och nytÀnkande. DÀrför bör TTIP förvandlas till ett trilateralt avtal mellan EU, USA och Storbritannien.

Vi befinner oss just nu i en högkonjunktur och svensk ekonomi berÀknas kunna vÀxa med omkring 2,5 procent detta Är. Huvudstadsregionen Àr draglok för jobb och investeringar. Vi ser ocksÄ en tilltagande tillvÀxt pÄ mÄnga hÄll i vÀrldsekonomin. I eurozonen ljusnar lÀget och amerikansk ekonomi visar fortsatt styrka.

NulÀgesbilden Àr dock pÄ mÄnga sÀtt missvisande. TillvÀxten Àr inte lika imponerande om den kalibreras utifrÄn den vÀxande befolkningen. Produktivitetsutvecklingen har inte varit lysande och den svenska arbetsmarknaden Àr tudelad. Mot den bakgrunden Àr det ytterst allvarligt att nödvÀndiga reformer för att stÀrka villkoren för nÀringslivet att vÀxa och utvecklas lyser med sin frÄnvaro.

Den extremt expansiva penningpolitiken har dopat vÀrldsekonomin och kamouflerat politikens misslyckanden. Men nÀr penningpolitiken sakteligen normaliseras kommer behovet av reformer att öka.

FörbÀttrade villkor för entreprenörer, företag och handel globalt Àr helt nödvÀndigt för att klara av utmaningarna. Specifikt mÄste det till bÀttre villkor för svenska företag att göra affÀrer med vÄra tvÄ viktigaste transatlantiska exportmarknader, USA och Storbritannien. Tillsammans stÄr dessa tvÄ lÀnder för nÀstan en sjÀttedel av den svenska varuexporten.

Det transatlantiska frihandels- och investeringsavtalet TTIP har förhandlats mellan EU och USA sedan 2013. De potentiella vinsterna Àr betydande, sÀrskilt för Sverige. VÄr BNP berÀknas kunna öka med uppemot 19 miljarder kronor. Det beror pÄ att handeln alltjÀmt begrÀnsas av hinder och krÄngel.

Fortfarande i dag mÄste svenska konsumenter betala tull pÄ en rad varor frÄn USA. Detta gör bilar uppemot 10 procent dyrare, cyklar 15 procent dyrare, klÀder 12 procent dyrare och skor 17 procent dyrare. Och pÄ grund av regelkrÄngel Àr det i praktiken omöjligt att exportera svenska Àpplen till USA. Efter brexit kan motsvarande hinder och krÄngel Àven omfatta Storbritannien.

Trots vissa framgÄngar i TTIP-förhandlingarna rÄder nu stiltje. Det finns tre förklaringar till varför utsikterna för ett ambitiöst och heltÀckande TTIP, nÄgot Sverige Àr starkt beroende av, har försÀmrats i kölvattnet av brexit-omröstningen och valet av Donald Trump till president.

Britterna har tillsammans med Sverige och ett fÄtal andra medlemsstater varit de frÀmsta föresprÄkarna av TTIP. Utan Storbritannien i EU minskar stödet för ett ambitiöst och heltÀckande TTIP. Den handelspolitiska jÀmvikten kommer att tippa över till vÄr nackdel.

Storbritannien har utgjort en magnet för amerikanskt intresse för TTIP. Ett EU utan Storbritannien Àr mindre attraktivt för USA att förhandla med. Detta stod klart nÀr britternas premiÀrminister, Theresa May, nyligen bjöds in till Vita huset som första utlÀndska ledare att fÄ trÀffa den nya presidenten.

Eftersom TTIP Àr utformat som ett partnerskap mellan EU och USA innebÀr brexit att Storbritannien inte kommer att omfattas av avtalet i dess nuvarande utformning, om och nÀr det blir verklighet. DÀrmed blir TTIP per definition mindre vÀrt och delar av vinsterna av TTIP kan dÀrför riskera att utebli. Storbritannien kommer förutom att behöva förhandla med EU om ett frihandelsavtal Àven sluta ett avtal med USA.

En lösning för att ta itu med dessa problem och förverkliga tanken pÄ ett ambitiöst och heltÀckande transatlantiskt ekonomiskt partnerskapsavtal Àr att förnya och förÀndra TTIP. Ett förnyat frihandels- och investeringsavtal behöver bygga vidare pÄ TTIP, dÀr Storbritannien som EU-medlem deltagit i förhandlingarna, men öppna upp för att Àven inkludera icke-EU-medlemmen Storbritannien.

Givetvis finns ingen brist pÄ hinder som kan fÀlla en sÄdan lösning. Illvilja frÄn EU:s sida gentemot Storbritannien under skilsmÀssoprocessen och en ovilja frÄn britternas sida att bÀra de rÀttmÀtiga kostnaderna för att lÀmna unionen kan stÀlla till problem. Vissa skulle kanske hÀnvisa till juridiska och tekniska svÄrigheter. Men dessa gÄr och bör övervinnas eftersom de potentiella vinsterna Àr betydande. Storbritannien skulle förmodligen vara öppet för en sÄdan lösning eftersom man nu formellt inte tillÄts förhandla egna frihandelsavtal.

Genom ett nytt och trilateralt TTIP kan EU sluta ett avtal med sina tvÄ viktigaste transatlantiska handelsfrÀnder samtidigt som drivkraften för USA med Trump i spetsen att förhandla med Europa upprÀtthÄlls. Svenska folket har allt att vinna pÄ detta.

 

Maria Rankka, vd, Stockholms Handelskammare
Andreas Hatzigeorgiou, chefsekonom, Stockholms Handelskammare och forskare vid Ratio


Debattartikeln publicerades pÄ Di Handelskammaren: LÄt May rÀda TTIP-avtalet