Stockholms Handelskammare - NytÀnkande krÀvs nÀr överskottsmÄlet tas bort

Jag förstÄr! PÄ denna webbplats anvÀnder vi cookies för statistik och för att din upplevelse av webbplatsen ska bli sÄ bra som möjligt. För mer information om hur vi anvÀnder cookies pÄ vÄra webbplatser, vÀnligen se vÄr policy för cookies. Genom att fortsÀtta anvÀnda denna webbplats godkÀnner du vÄr policy för cookies.

Start / Nyheter Skattetrycket / NytÀnkande krÀvs nÀr överskottsmÄlet tas bort
Skattetrycket

NytÀnkande krÀvs nÀr överskottsmÄlet tas bort

Publicerad 4 mars 2015 10:47 Uppdaterad 19 juni 2017 02:28
Regeringens besked om att utreda överskottsmÄlet Àr vÀlkommet. DÀremot mÄste mer av nytÀnkande till för att regeringen ska landa rÀtt i sin översyn av överskottsmÄlet. Reglerna för statens sparande behöver moderniseras och vÀssas utan att finanspolitiken blir slapphÀnt.

Det vore oklokt att stirra sig blind pÄ att sÀnka kravet pÄ statens finansiella sparande. Att byta ut ett stelt mÄl mot ett annat löser inte grundproblemet att vad som Àr en rimlig nivÄ pÄ statens sparande beror pÄ en rad faktorer. Ett balansmÄl Àr förvisso rÀtt i dag, men om de offentliga finanserna över tid urgröps kan ett högre krav pÄ statens finansiella sparande Äter vara motiverat.

DÀrför mÄste reglerna för statens sparande moderniseras och vÀssas utan att riskera slÀpphÀnt finanspolitik.

ÖverskottsmĂ„let har fyllt ett viktigt syfte och bidragit till att Sverige i dag tillhör de lĂ€nder i Europa med starkast offentliga finanser. Samtidigt begrĂ€nsar överskottsmĂ„let i sin nuvarande form den ekonomiska politiken nĂ€r Sverige egentligen skulle ha rĂ„d att stimulera ekonomin.

Sverige skulle tjÀna pÄ att framtidsinvestera. Det rÄder brist pÄ bostÀder och det finns ett skriande behov av bÀttre infrastruktur och kommunikationer, sÀrskilt i storstadsregionerna. Resurser som skulle frigöras med ett nytt mÄl för statens sparande mÄste fÄ gÄ till produktiva investeringar. Regeringen bör avhÄlla sig frÄn att bygga ut de system som inte Àr till gagn för Sveriges lÄngsiktiga tillvÀxt.

Huvudsyftet med en översyn av överskottsmÄlet mÄste vara att befÀsta överskottsmÄlets funktion som garant mot ansvarslös finanspolitik samtidigt som budgetramverket görs mer flexibelt. Detta krÀver nytÀnkande och dÀrför mÄste regeringen i direktiven för sin aviserade utredning öppna upp för ett mer nyanserat förhÄllningssÀtt till överskottsmÄlet.

Genom att bygga in en dynamisk mekanism i budgetramverket kan överskottsmÄlet garantera sunda offentliga finanser utan att för den delen fjÀttra den ekonomiska politiken i tider dÄ ekonomin behöver stimuleras.

Automatiska skyddsspÀrrar som byggs in i systemet skulle tillÄta för mer flexibel finanspolitik som anpassas efter tillstÄndet i de offentliga finanserna. I praktiken innebÀr det att sparkravet sÀnks nÀr ladorna Àr fulla men att kravet pÄ att bunkra upp ökar om bufferten sinat, exempelvis genom att statsskulden börjat nÀrma sig stabilitetspaktens kritiska nivÄ om 60 procent av BNP.

Stockholmsregionen tillhör en av Europas snabbast vÀxande storstadsregioner. En förutsÀttning för att tillvarata regionens möjlighet som tillvÀxtmotor för hela Sverige Àr att det investeras i bland annat bÀttre tunnelbana och övrig kollektivtrafik. VÀgförbindelserna mÄste bli bÀttre liksom förutsÀttningarna för flyget. 

Finanspolitiken mÄste kunna möta de utmaningar som Sverige stÄr inför. Det Àr dock avgörande att reglerna för statens finansiella sparande reformeras pÄ ett sÀtt som bÄde sÀkrar sunda offentliga finanser samt möjliggör för en mer effektiv finanspolitik. Detta skulle gynna bÄde jobb och Sveriges konkurrenskraft.


Andreas Hatzigeorgiou
fil. dr. nationalekonomi, chefekonom vid Stockholms Handelskammare och forskare vid Ratio
 

Debattartikeln publicerades i Dagens SamhÀlle den 4 mars 2015.
Ta del av den hÀr.