Stockholms Handelskammare - Öppna data sparar 6 miljarder Ă„rligen till det offentliga

PÄ denna webbplats anvÀnder vi cookies för statistikinsamling, för att din upplevelse av webbplatsen ska bli sÄ bra som möjligt samt anpassa vÄra tjÀnster och marknadsföring. För mer information om hur vi anvÀnder cookies pÄ vÄra webbplatser, vÀnligen se vÄr policy för cookies. Genom att fortsÀtta anvÀnda denna webbplats godkÀnner du vÄr policy för cookies.

Start / Nyheter Utbildning & Innovation / Öppna data sparar 6 miljarder Ă„rligen till det offentliga
Utbildning & Innovation

Öppna data sparar 6 miljarder Ă„rligen till det offentliga

Publicerad 16 december 2016 09:18 Uppdaterad 19 juni 2017 14:28
Data Àr rÄvaran i den digitala ekonomin. Offentliga myndigheter har under lÄng tid samlat in och registrerat kartdata som i dag Àr inlÄsta genom att de Àr avgiftsbelagda. Det Àr nu dags att öppna upp dessa data sÄ att företag kan skapa affÀrsmöjligheter och offentlig sektor kan effektiviseras. I dag publiceras Sveriges första forskningsrapport om de samhÀllsekonomiska effekterna av att öppna upp dessa data. Studien visar att en sÄdan reform i Sverige Àr samhÀllsekonomiskt lönsam. De potentiella effektiviseringsvinsterna Àr i miljardklassen.

Sverige ska bli bÀst i vÀrlden pÄ digitalisering men tappar i de internationella jÀmförelserna. En faktor som pÄverkar vÄr placering negativt Àr att vi i Sverige Àr mycket senfÀrdiga med att öppna upp offentliga data. Civilminister Ardalan Shekarabi skrev i DN debatt den 1 december bland annat att öppna data behövs för att snabba pÄ digitaliseringen inom offentlig sektor. VÄra grannlÀnder har redan öppna kartdata i stat och kommun och det Àr pÄ tiden att Sverige följer efter.

Vi vill se en övergĂ„ng till öppna geodata i offentlig sektor – för att det Ă€r lönsamt. Vi menar ocksĂ„ att det Ă€r den viktigaste insatsen för att kraftfullt kunna digitalisera och effektivisera samhĂ€llsbyggnadsprocesserna.

Att myndigheters data blir öppna data innebÀr att vem som helst kan anvÀnda, ÄteranvÀnda och distribuera data utan kostnad eller andra förbehÄll. Med avgiftsfria och lÀttanvÀnda kartdata kan plan- och byggprocessen digitaliseras och dÀrmed öka bostadsbyggandet.

Bostadsbristen Àr det största hindret för fortsatt tillvÀxt i Stockholmsregionen, och pÄ andra hÄll i landet. För mÄnga företag Àr kompetensförsörjningen i ett kritiskt lÀge, och den frÀmsta orsaken Àr svÄrigheten att finna bostad Ät nya medarbetare. Sverige Àr helt beroende av att vi fÄr digitala planeringsprocesser för att snabba pÄ byggandet och pÄ sÄ sÀtt sÀkra bostadstillfÀllen.

Forskningsstudien frÄn Handelshögskolan i Stockholm, SamhÀllsekonomisk effekt av öppna geodata, visar att det finns tre starka samhÀllsekonomiska skÀl till en övergÄng till öppna geodata i offentlig sektor.

1. ÖvergĂ„ng till öppna geodata ger minst 200 miljoner i vinst

UtgÄngspunkten i studiens berÀkning Àr att statliga myndigheter och kommuner slutar ta betalt för geografisk information och kartor, samt att aktörer som handlÀggare av Àrenden, byggherrar, entreprenörer, miljöutredare med flera, enkelt fÄr fri tillgÄng till dessa grundlÀggande data av hög kvalitet. Med mycket försiktiga antaganden ger öppna geodata samhÀllsekonomiska vinster om cirka 200 miljoner kronor. Det gÄr dÀrför att med stor sÀkerhet sÀga att det vore en vinst för samhÀllet om geodata tillgÀngliggjordes som öppna data.

2. Effektiviseringsvinster i miljardklassen

Med öppna geodata skapas möjligheter för nya tillÀmpningar och en lÄng rad effektiviseringsmöjligheter inom till exempel ÀrendehandlÀggning, offentlig upphandling, samhÀllsbyggnad, i transportsektorn och miljöarbetet.

Inom offentlig upphandling dĂ€r geodata ofta anvĂ€nds, finns miljardvinster att hĂ€mta. Öppna geodata skulle innebĂ€ra bĂ€ttre berĂ€kningsunderlag, vilket ger högre konkurrens och lĂ€gre priser i upphandlingarna. En procent lĂ€gre anbudspriser med öppna geodata skulle innebĂ€ra en besparing om drygt 6 miljarder kronor Ă„rligen i den offentliga sektorn.

Den entreprenör som har ett uppdrag inom till exempel snöröjning har ett övertag genom att de vet hur lÄng tid det tar, framkomlighet med mera. Finns dÀremot data tillgÀngligt för alla potentiella leverantörer fÄr man bÀttre förutsÀttningar för lÀgre anbud.

Inom samhÀllsbyggandet skulle tillgÄng pÄ data om planbestÀmmelser, restriktioner, kommunikationer och ledningsdragningar leda till effektiviseringar. TillgÄng pÄ öppna data skulle ocksÄ mer generellt kunna underlÀtta bygglovsprocesser, bÄde för den sökande och för kommunerna.

3. Viktiga data för innovation

I den datadrivna ekonomin skapas nya innovationer nÀr mer data blir lÀttillgÀngliga. LantmÀteriet har redan öppnat upp en del av sina geodata. AnvÀndningen har bÄde har ökat och breddats. Antalet anvÀndare har ökat mer Àn fyra gÄnger och anvÀndningen av topografiska webbkartans API har femdubblats.

LantmÀteriet har i en rapport till regeringen om effekten av öppna geodata visat pÄ flera mycket intressanta innovationer. I de lÀnder som redan infört öppna geodata finns mÄnga nya innovationer som underlÀttat livet för medborgare och skapat nya affÀrsmöjligheter för företag.

I Danmark har företaget Septima hjÀlpt försÀkringsbolag att berÀkna risker för vattenskador i kÀllare vid skyfall baserat pÄ öppna kartdata och fastighetsdata. Danmark har haft öppna geodata sedan 1 januari 2013.

Studien visar att kostnaderna för att slĂ€ppa geodata som öppna data Ă€r begrĂ€nsade. Även dagens intĂ€kter för dataförsĂ€ljning Ă€r försumbara för i stort sett alla statliga myndigheter och kommuner. Ett undantag Ă€r LantmĂ€teriet som har betydande intĂ€kter av dataförsĂ€ljning. För att LantmĂ€teriet ska kunna öppna upp alla sina geodata och kartor behövs en ny finansieringsmodell för myndighetens verksamhet.

SamhÀllet skulle tjÀna pÄ att man tillgÀngliggjorde data som öppna data och i stÀllet finansierade myndighetsverksamhet pÄ annat sÀtt Àn genom dataförsÀljning. NÀringsliv och medborgare ska inte behöva betala för data som tagits fram inom statlig verksamhet.

Flera lÀnder har redan ökat tillgÄngen till geodata, medan Sveriges öppna data slÀpar efter. Civilminister Ardalan Shekarabi och bostads- och digitaliseringsminister Peter Eriksson, mÄste nu reformera hanteringen av geodata i Sverige och göra dem tillgÀngliga för medborgare och företag. Det Àr lönsamt och bidrar till att lösa flera samhÀllsproblem. Har regeringen vilja och handlingskraft kan det ocksÄ gÄ fort. Vi har inte rÄd att vÀnta. SlÀpp data loss!


Susanne Nellemann Ek, vd, ULI Geoforum

Fredrik Sand, nÀringspolitisk expert, Stockholms Handelskammare


Debattartikeln publicerades i DN "Fri tillgÄng till offentliga kartdata kan spara miljarder"

Photo credit: Sebastian Sikora via Foter.com / CC BY