Stockholms Handelskammare - OPS nödvÀndigt för Stockholm

PÄ denna webbplats anvÀnder vi cookies för statistikinsamling, för att din upplevelse av webbplatsen ska bli sÄ bra som möjligt samt anpassa vÄra tjÀnster och marknadsföring. För mer information om hur vi anvÀnder cookies pÄ vÄra webbplatser, vÀnligen se vÄr policy för cookies. Genom att fortsÀtta anvÀnda denna webbplats godkÀnner du vÄr policy för cookies.

Start / Nyheter Företagsklimat / OPS nödvÀndigt för Stockholm
Företagsklimat

OPS nödvÀndigt för Stockholm

Publicerad 4 september 2012 15:53 Uppdaterad 19 juni 2017 14:29
Debatt I Europa och runt om i vĂ€rlden har OPS, offentlig privat samverkan blivit allt vanligare för att möjliggöra och genomföra stora och för samhĂ€llet viktiga investeringar. Men i Sverige har det varit trögt i portgĂ„ngen hittills. ”Privata aktörer mĂ„ste bli bĂ€ttre pĂ„ att beskriva hur modellen fungerar och pĂ„ vilket sĂ€tt den kan addera mervĂ€rde för medborgarna”, menar Johan Karlström, vd och koncernchef Skanska, Maria Rankka, vd Stockholms handelskammare och Christer Jansson, vd FastighetsĂ€garna Stockholm.
Stockholmsegionen vÀxer och har förutsÀttningar att bli en av Europas mest attraktiva storstadsregioner. För att vi ska klara de utmaningar som detta innebÀr behöver vi se mer av samverkan mellan nÀringslivet, staten, landstinget och regionens kommuner. PÄ ett omrÄde Àr detta sÀrskilt tydligt: investeringarna i utbyggd kollektivtrafik och annan infrastruktur. DÀrför Àr det mycket bra att nu ocksÄ statsministern lyfter behovet av att öka sÄdana satsningar. I det paket som nu aviseras för stockholmsregionen bör möjligheterna att anvÀnda utvecklade lösningar för alternativ finansiering ingÄ.  

Under nÀstan tvÄ decennier har det förts diskussioner i Sverige om att pröva den form av samverkan som kallas OPS, offentlig privat samverkan. Det Àr en upphandlingsform som rÀtt anvÀnd har flera fördelar: 
Med OPS tar det offentliga en lÀgre ekonomisk risk, entreprenören tar hela ansvaret för förseningar och oförutsedda underhÄllskostnader. Brukaravgifter kan betala hela investeringen, skattebetalarna behöver inte belastas.

OPS skapar förutsÀttningar för att frÀmja nytÀnkande och innovationer. Investeringar finansierade med OPS ger oftast mer kostnadseffektiva lösningar. 
Ett OPS-projekt sÀtter fokus pÄ att varje part ska göra det som den Àr bÀst pÄ och ger ocksÄ incitament för ett lÄngsiktigt tÀnkande dÄ den aktör som Ätar sig att sköta drift och underhÄll Àr angelÀgen om att finna effektiva och hÄllbara lösningar redan frÄn byggstart.

Fördelarna har uppmÀrksammats internationellt och runt om i vÀrlden kan vi se hur man tillÀmpar olika former av OPS-modeller för att finansiera angelÀgna samhÀllsprojekt. Under 2011 avslutades OPS-affÀrer i tio  EU-lÀnder, det största antalet, nÀrmare 30 stycken, i Storbritannien. NÄgra exempel under senare Är Àr höghastighetstÄg i Frankrike, motorvÀgar i Italien och Tyskland, fotbollstadion i Nice och fÀngelser i Belgien. I Sverige har det gÄtt lÄngsammare. Det frÀmsta OPS-projektet i Sverige Àr Nya Karolinska i Solna, ett av Europas största och grönaste sjukhus. Projektet Àr ett exempel pÄ en svensk modell dÀr offentliga och privata aktörer genom samverkan kan skapa lÄngsiktigt större nytta för medborgarna Àn traditionella lösningar.
Förklaringen till att Sverige varit lÄngsammare i den utveckling vi ser i stora delar av vÀrlden Àr mÄnga. Politikerna har haft ett nÄgot kameralt sÀtt att se pÄ lÄngsiktiga investeringar. Samtidigt mÄste privata aktörer bli bÀttre pÄ att beskriva hur modellen fungerar och pÄ vilket sÀtt den kan addera mervÀrde för medborgarna. 

Vi Àr övertygade om att OPS-lösningar Àr nödvÀndiga parallellt med traditionell upphandling om Stockholm ska klara sina framtida utmaningar vad det gÀller infrastrukturen. Men det finns inte bara en modell för OPS. TvÀrtom bör varje projekt skrÀddarsys utifrÄn de aktuella förutsÀttningarna, nÀr det gÀller formerna för finansiering, byggande och framtida drift och underhÄll. Det stÀller krav pÄ att alla vi som i dag Àr verksamma nÀr det gÀller Stockholms utveckling Àr kreativa och samverkar.  

Ett sÀtt att börja Àr att se över alla regionala infrastrukturprojekt för kollektivtrafik och vÀgar som det finns planer pÄ men dÀr det saknas finansiering. Vilka av dessa skulle kunna genomföras som OPS? Ett sÄdant projekt Àr den sÄ kallade Saltsjötunneln dÀr en ny tunnelbanelinje frÄn KungstrÀdgÄrden till Nacka under sjÀlva Saltsjön sammanlÀggs med en vÀgtunnel mellan Nacka och Ropsten. PreliminÀra berÀkningar visar att projektet skulle kunna finansieras med brukaravgifter vilket innebÀr att skattebetalarna inte behöver ta nÄgon ekonomisk risk och att bilavgifterna dessutom kommer att subventionera bygget av tunnelbanedelen. 
Vi tror det Ă€r viktigt att Stockholm har modet att prova nya vĂ€gar – att som Sveriges tillvĂ€xtmotor vĂ„ga tĂ€nka annorlunda. Det Ă€r hög tid att bryta Ă„rtionden av traditionell rollfördelning i samhĂ€llsbyggandet och att skapa nya och innovativa former för samarbete som tar oss lĂ€ngre och skapar mervĂ€rde för medborgarna.

JOHAN KARLSTRÖM, MARIA RANKKA, CHRISTER JANSSON
DENNA DEBATTARTIKEL VAR INFÖRD DEN 22 AUGUSTI I DAGENS INDUSTRI, SAMT I BYGGINDUSTRIN DEN 4 SEPTEMBER 2012