Ska vi komma till rätta med problemen måste vi släppa in fler aktörer. Och vi kan inte enbart fokusera på kostnader – intäkter är minst lika viktigt. Varje dag utan att vi kommer till rätta med bristerna innebär uteblivna intäkter på grund minskad konkurrenskraft, sämre möjligheter att rekrytera rätt personal och att få ut produkter på marknaden.

Mot bakgrund av det är förslaget i utredningen om möjlighet till privat finansiering av infrastruktur, som nyligen presenterades, ett litet steg i rätt riktning. Privat finansiering av infrastruktur är inte nytt. Det har prövats både på Öresundsbron och Arlandabanan, två extremt viktiga infrastrukturprojekt för Sverige som blev av tack vare privat finansiering.

Tyvärr handlar debatten alltför ofta bara om upplåningsvillkor eller i bästa fall livscykelkostnader. Minst lika viktigt är att näringslivet kan hitta nyttor och intäktsmöjligheter utanför statens budget och att se till att viktiga investeringar inte skjuts på framtiden.

Vi företräder företag i stråket mellan Stockholm och Oslo. Vi verkar i två av Europas snabbast växande städer och i Sveriges kanske befolkningsrikaste korridor med nästan 3,5 miljoner människor. Vi ser hur näringslivet i Oslo och Stockholm är sammanlänkat och vi ser tillväxtmöjligheterna som skulle skapas om vi fick fungerande förbindelser.

I dag reser 1,4 miljoner människor mellan Arlanda och Gardermoen varje år. För många längs stråket går det fortare att ta bilen än tåget. Avståndet mellan Stockholm och Oslo är jämförbart med Stockholm och Göteborg. Då är det inte rimligt att det tar två timmar längre att åka tåg till Oslo än till Göteborg från Stockholm. Dessutom bor det betydligt fler människor i stråket.

En stor del av infrastrukturen finns redan. De länkar som saknas kan färdigställas för cirka 50 miljarder kronor. Och tidigare utredningar har pekat ut att sträckan Oslo–Stockholm har unika förutsättningar.

Att den har potential att inte bara vara samhällsekonomiskt lönsam utan kanske till och med företagsekonomisk lönsam. Har vi råd att inte undersöka det? Låt byggföretag, fastighetsaktörer, tågoperatörer och investerare tillsammans titta på vad som är möjligt. Då kan vi på allvar åstadkomma mer än vi gör i dag.

Maria Rankka, vd, Stockholms Handelskammare
Lars-KÃ¥re Legernes, managing director, Oslo Chamber of Commerce
Jenny Emerén, vd, Handelskammaren Mälardalen
Frida Johansson, vd, Handelskammaren Värmland

Debattartikeln Fyra handelskamrar: Pröva nya sätt att betala banan till Oslo publicerades i DiDigital.