Stockholms Handelskammare - Siffrorna bekräftar att Sverige misslyckas med att locka högutbildade

Jag förstår! På denna webbplats använder vi cookies för statistik och för att din upplevelse av webbplatsen ska bli så bra som möjligt. För mer information om hur vi använder cookies på våra webbplatser, vänligen se vår policy för cookies. Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du vår policy för cookies.

Start / Nyheter Företagsklimat / Siffrorna bekräftar att Sverige misslyckas med att locka högutbildade
Företagsklimat

Siffrorna bekräftar att Sverige misslyckas med att locka högutbildade

Publicerad 10 januari 2018 10:03 Uppdaterad 10 januari 2018 10:02
Kompetensbrist och rekryteringssvårigheter är ett växande problem för företag. Enligt en undersökning från ManpowerGroup uppger 36 procent av arbetsgivarna i Sverige att de har svårt att rekrytera medarbetare. Statistik från Tillväxtverket visar att sju av tio företag i Sverige vill växa, men hindras av kompetensbrist. Världsbanken konstaterar att rekryteringssvårigheter är det största problemet för svenska företag. I Stockholms län är arbetskraftsbristen extra påtaglig och har nått de högsta nivåerna på tio år. Det visar Stockholms Handelskammares senaste konjunkturbarometer, Stockholmsbarometern.

Behovet av högkvalificerad arbetskraft är akut och ingenting talar för att det kommer att minska. Enligt prognoser av Cedefop (Europeiska centrumet för utveckling av yrkesutbildning) väntas fram till 2025 antalet lågkvalificerade jobb i Sverige minska med 133 000 och medelkvalificerade med 339 000 samtidigt som antalet högkvalificerade jobb kommer att öka med 760 000.

Svenska högskolor utbildar inte tillräckligt många, med tillräcklig kunskap, tillräckligt snabbt. Därför behöver Sverige bli ett mer attraktivt land för internationell talang.

Nya siffror som Stockholms Handelskammare tagit fram utifrån OECD-data visar att förhållandevis få utländska experter har sökt sig hit under de senaste fem åren.

Andra lyckas betydligt bättre. Länder som Luxemburg, Schweiz, Kanada, Irland och USA rankas alla högre än Sverige i talangattraktion i förhållande till ländernas befolkning. Givet att Sverige i förhållande till vår befolkning har väldigt många, både nya och gamla internationella och innovativa företag skulle vi kunna hamna i topp. Vi återfinns dock först på åttonde plats i jämförelse med tretton andra jämförbara länder. Det duger inte. Politiken måste ta ett större ansvar för att stärka Sverige som destination för topptalanger.

Under de senaste fem åren har 2,9 miljoner högutbildade personer flyttat och bosatt sig i något av de 14 undersökta länderna. Av de nästan 50 000 högutbildade som sökt sig till Sverige de senaste fem åren kommer merparten från Europa. Vi lyckas även relativt bra med att attrahera talanger från Mellanöstern men ligger långt efter länder som USA, Kanada, Australien och Nya Zeeland i attraktion av högbildade från Kina och Indien.

Om Sverige hade haft samma attraktionskraft som Kanada, skulle ytterligare 53 700 personer ha sökt sig hit. Hade vår globala attraktionskraft varit i nivå med Luxemburgs skulle vi ha lockat ytterligare drygt 186 000 högutbildade personer.

Här kan vi inspireras av de länder som lyckas bättre. Det som förenar länder som Australien, Schweiz och Nya Zeeland är bland annat lägre skatter på arbete, friare arbetsmarknader och bättre fungerande bostadsmarknader. De höga skatterna är en faktor som minskar Sveriges attraktionskraft. Den skriande bostadsbristen i huvudstadsregionen likaså. Dessa strukturella hinder måste undanröjas och modiga reformer krävs för att stärka vårt erbjudande. Dessutom måste vårt varumärke stärkas eftersom vårt rykte på senare tid har skadats till följd av de orimliga kompetensutvisningarna. På grund av mindre avvikelser har vi kastat ut arbetskraft som svenska företag behöver. I december 2017 kom två efterlängtade och vägledande domar från Migrationsöverdomstolen som med största sannolikhet kommer att sätta stopp för dessa utvisningar. Nu mer än någonsin behöver Sverige satsa offensivt för att lyckas bättre i den globala talangjakten:

  • F√∂renkla byr√•kratin: De l√•nga v√§ntetiderna f√∂r arbetstillst√•nd skapar os√§kerhet och kan leda till att internationella rekryteringar uteblir. Beslutsprocesserna och kriterierna m√•ste bli mer f√∂ruts√§gbara. Regelverket f√∂r arbetskraftsinvandring ska vara effektivt, √§ndam√•lsenligt och r√§ttss√§kert. G√∂r det enkelt att f√• personnummer.
  • Inf√∂r talangvisum: Talangvisum kan utf√§rdas till personer med examen p√• master- eller doktorsniv√• fr√•n n√•got av de 200 h√∂gst rankade universiteten i v√§rlden. Visumet ska ge m√∂jlighet att s√∂ka arbete i Sverige under ett √•r. √Ąven ett visum f√∂r investerare och entrepren√∂rer b√∂r inf√∂ras.
  • Utse en talangambassad√∂r och etablera ett talangcentrum: Uppdraget f√∂r talangambassad√∂ren b√∂r vara att tillsammans med Utrikesdepartementet och andra relevanta akt√∂rer st√§rka marknadsf√∂ringen av Sverige som arbetsdestination. Det beh√∂vs √§ven en fysisk plats d√§r talanger kan f√• information och hj√§lp i visumfr√•gor, skattefr√•gor och med andra administrativa √§renden. Vi skulle vinna p√• att b√§ttre v√§lkomna och erbjuda service f√∂r de talanger som valt att arbeta i Sverige.
  • Utveckla systemet med expertskatt. Medan experter som rekryteras till Sverige fr√•n utlandet erbjuds 25 procents l√§ttnad p√• inkomstskatt och arbetsgivaravgifter i maximalt tre √•r, har ett antal av v√•ra konkurrentl√§nder gener√∂sare regler. M√∂jligheten med expertskatten m√•ste f√∂rl√§ngas fr√•n tre √•r till √•tminstone fem √•r.

Sverige borde ha som uttalad ambition att världsledande på att locka internationella talanger, en åttonde plats duger inte. Det är hög tid att regeringen tar kompetensbristen på allvar och vidtar de åtgärder som krävs för att stärka Sverige som talangdestination.

Maria Rankka, VD, Stockholms Handelskammare

Charlotte Olsson, Näringspolitisk expert, Stockholms Handelskammare


Debattartikeln publicerades p√• DN ‚ÄĚSiffrorna bekr√§ftar att Sverige inte lyckas locka h√∂gutbildade‚ÄĚ