Stockholms Handelskammare - ”SkĂ€rpt amorteringskrav skadar Stockholm mest”

Jag förstÄr! PÄ denna webbplats anvÀnder vi cookies för statistik och för att din upplevelse av webbplatsen ska bli sÄ bra som möjligt. För mer information om hur vi anvÀnder cookies pÄ vÄra webbplatser, vÀnligen se vÄr policy för cookies. Genom att fortsÀtta anvÀnda denna webbplats godkÀnner du vÄr policy för cookies.

Start / Nyheter BostĂ€der / ”SkĂ€rpt amorteringskrav skadar Stockholm mest”
BostÀder

”SkĂ€rpt amorteringskrav skadar Stockholm mest”

Publicerad 3 oktober 2017 11:02 Uppdaterad 3 oktober 2017 11:02
Regeringen mÄste skrota Finansinspektionens förslag. Att nu skÀrpa amorteringskravet riskerar att göra mer skada Àn nytta, skriver Maria Rankka och Andreas Hatzigeorgiou, Stockholms Handelskammare.

Förslaget om ett skÀrpt amorteringskrav Àr just nu under behandling. Det riskerar att förvÀrra bostadskrisen, vidga klyftan mellan stad och land samt slÄ in en kil mellan generationer som kommer att ta Ärtionden att överbrygga. Trots allt detta finns en överhÀngande risk för att förslaget blir verklighet.

SÄ sent som förra Äret fick Sverige ett krav pÄ hushÄll att amortera. Nu vill Finansinspektionen skÀrpa detta krav genom att tvinga hushÄll som anses ha för lÄga inkomster i förhÄllande till sina bostadslÄn och bostadens vÀrde att amortera 50 procent mer Àn i dag.

De hushÄll som drabbas blir de vars lÄn Àr 4,5 gÄnger större Àn hushÄllets bruttoinkomst. Om lÄnet överstiger denna grÀns kommer hushÄllet enligt förslaget behöva amortera minst tre procent av lÄnet Ärligen.

Det Àr tydligt att förslaget skulle göra det mycket svÄrt för mÄnga hushÄll, sÀrskilt i storstÀderna, att klara av sÄ tuffa krav. Detta gÀller Àven hushÄll med relativt sett höga inkomster.

Ett exempel kan tas med ett hushÄll bestÄende av tvÄ vuxna dÀr den ena personen Àr polis och den andre Àr tandlÀkare. Vi utgÄr frÄn att bÄda tjÀnar ungefÀr enligt medellönen för deras yrken i Stockholm och att de vill köpa ett smÄhus för det ungefÀrliga snittpriset för ett smÄhus i Stockholm, vilket Àr cirka 6,8 miljoner kronor.

PÄ grund av bolÄnetaket mÄste de betala 15 procent, drygt en miljon kronor, i insats. Resterande summa, cirka 5,8 miljoner kronor, lÄnar de frÄn banken. De kommer dÀrmed drabbas av det skÀrpta amorteringskravet. Deras amorteringskrav blir ungefÀr 14 500 kronor varje mÄnad eller cirka 175 000 kronor per Är. Det motsvarar drygt 58 000 kronor mer i amortering per Är jÀmfört med i dag eller nÀrmare fem tusen kronor mer per mÄnad.

PrisuppgÄngen pÄ bostÀder i Sverige har varit mycket pÄtaglig de senaste Ären. Bara under den senaste femÄrsperioden har bostadspriserna i Stockholm ökat med omkring 10 procent per Är i genomsnitt. Den ökande skuldsÀttningen utgör ett potentiellt hot mot stabiliteten i Sveriges ekonomi. Mot denna bakgrund har det varit vÀlmotiverat med ÄtgÀrder som minskar de lÄngsiktiga riskerna med de stigande skulderna.

Men att nu skÀrpa amorteringskravet riskerar att göra mer skada Àn nytta. Vi anser att regeringen mÄste skrota Finansinspektionens förslag av minst tre anledningar:

1. Det skulle försÀmra en redan dÄligt fungerande bostadsmarknad.

Eftersom förslaget riktar in sig pÄ nya lÄn kommer det att förvÀrra de redan allvarliga inlÄsningseffekterna pÄ svensk bostadsmarknad. Bostadsmarknaden i landets storstÀder lider sÀrskilt av en alltför begrÀnsad rörlighet. Det vore olyckligt om rörligheten pÄ bostadsmarknaden försvagades ytterligare.

Av mindre och snabbt vÀxande företag i Stockholms lÀn uppger hÀlften att bostadsbristen Àr ett allvarligt hinder för tillvÀxt. NÀrmare var femte företag anger att de misslyckats rekrytera personal pÄ grund av bristen pÄ bostÀder. DÄ arbetskraftsbristen Àr den vÀrsta pÄ tio Är kommer förslaget om ett skÀrpt amorteringskrav i sÀllsynt dÄligt lÀge.

2. Det skulle öka klyftan mellan stad och land samt mellan generationer.

För de mÀnniskor som inte hunnit eller kunnat ta steget in pÄ bostadsmarknaden innan de senaste Ärens regleringar blev verklighet möter betydligt högre hinder in pÄ bostadsmarknaden. Tidigare regleringar har varit motiverade men det finns en grÀns för hur mÄnga nya pÄbud som kan införas utan att systemet börjar uppfattas som djupt orÀttvist. För den stora andelen svenskar som inte redan befinner sig pÄ bostadsmarknadens insida skulle ett skÀrpt amorteringskrav grusa möjligheterna att flytta till exempelvis Stockholm.

Hyresmarknaden fungerar inte heller och det krÀvs numera omkring 20 Är i bostadskön för en hyreslÀgenhet i mÄnga delar av Stockholm. Regeringens höjning av skatten pÄ sparande i investeringssparkontot gör det dessutom svÄrare att spara till insatsen. Ett skÀrpt amorteringskrav kan dÀrför innebÀra att porten stÀngs till Stockholm, Europas snabbast vÀxande huvudstadsregion, och försvÄra för unga och andra att flytta dit jobben och de vÀxande företagen finns.

Liknande klyftor mellan generationer samt mellan stad och land var drivande faktorer bakom brexit samt valet av Trump. Vi mÄste undvika regleringar som göder populism.

3. Det skulle spÀ pÄ riskerna i en tid av redan stor osÀkerhet.

Ett historiskt lÄgt byggande har bidragit till prisuppgÄngen pÄ bostÀder och det lÄga rÀntelÀget har eldat pÄ hushÄllens skuldsÀttning. Nu befinner vi oss i ett lÀge dÀr flera regleringar under en förhÄllandevis kort period införts. Dessa har sannolikt haft en avmattande effekt men det Àr oklart i vilken utstrÀckning bostadsmarknaden och hushÄllens agerande pÄverkats. Samtidigt tycks rÀntebotten vara nÄdd och i kombination med en högre inflation kan rÀntan komma att stiga framöver.

Dessutom har produktionen av bostÀder ökat kraftigt pÄ senare tid och nu Àr byggtakten den högsta sedan miljonprogrammets dagar. Allt detta skapar en betydande osÀkerhet och ett skÀrpt amorteringskrav skulle öka den ytterligare.

Förslaget om ett skÀrpt amorteringskrav bidrar inte till att förbÀttra bostadsmarknaden eller att frÀmja byggandet, snarare tvÀrtom. Förslaget Àr sammankopplat med betydande risker och ökad komplexitet som kan medföra stora samhÀllsekonomiska kostnader. Detta i kombination med fÀrska signaler om att förslaget kontraproduktivt tycks elda pÄ prisuppgÄngen borde ge regeringen tillrÀckligt med fog för att stoppa planerna om ett skÀrpt amorteringskrav i nulÀget.

Maria Rankka

vd Stockholms Handelskammare

Andreas Hatzigeorgiou

chefekonom Stockholms Handelskammare och forskare vid Ratio


Kontaktperson

Andreas Hatzigeorgiou VD 08-55510042