Stockholms Handelskammare - Skiljeförfarande sÀkrar att lagar följs

Jag förstÄr! PÄ denna webbplats anvÀnder vi cookies för statistik och för att din upplevelse av webbplatsen ska bli sÄ bra som möjligt. För mer information om hur vi anvÀnder cookies pÄ vÄra webbplatser, vÀnligen se vÄr policy för cookies. Genom att fortsÀtta anvÀnda denna webbplats godkÀnner du vÄr policy för cookies.

Start / Nyheter Internationell handel / Skiljeförfarande sÀkrar att lagar följs
Internationell handel

Skiljeförfarande sÀkrar att lagar följs

Publicerad 27 november 2014 11:44 Uppdaterad 19 juni 2017 02:29
Avtal utan mekanismer som kan verkstÀlla det parterna kommit överens om blir tomma ord, sÀger Maria Rankka och Annette Magnusson i replik pÄ SvD:s BrÀnnpunkt om handelsavtalet TTIP.
Magnus Nilsson skriver pĂ„ BrĂ€nnpunkt 21/11 att ”syftet” med ISDS (Investor State Dispute Settlement) Ă€r att ”företag kan stĂ€mma stater för ovĂ€ntade förluster som uppkommit pĂ„ grund av förĂ€ndrade lagar eller förutsĂ€ttningar”. Det Ă€r ett inte bara konstigt utan helt enkelt felaktigt pĂ„stĂ„ende.

Internationellt skiljeförfarande har anvĂ€nts framgĂ„ngsrikt av stater och privata parter för internationella konflikter i flera hundra Ă„r. Det Ă€r en internationell framgĂ„ngssaga av stora mĂ„tt – men i tysthet. För vem skriver fredens historia?

Internationellt skiljeförfarande har hjÀlpt lÀnder att undvika krig, och det har varit en viktig pusselbit för att stÀrka handel över grÀnserna. LedstjÀrnan har varit gemensamma rÀttsregler i ett neutralt forum. FN har tagit fram modellagar och regler, och ocksÄ VÀrldsbanken har i snart 50 Är Àgnat stort fokus Ät frÄgan om ett neutralt forum för tvister avseende internationella investeringar.

Skiljeavtal ingÄs dagligen mellan parter frÄn lÀnder med vÀl utvecklade rÀttssystem. Det parterna söker Àr ett neutralt forum. Parter som vÀljer att anvÀnda skiljeförfarande, och de Àr mÄnga, gör det ocksÄ för att de söker specialistkompetens hos dem som skall avgöra tvisten, och för att det pÄ det stora hela Àr ett snabbare, effektivare och mindre kostsamt sÀtt att lösa tvister Àn allmÀn domstol. Dessutom Àr resultatet, en skiljedom, verkstÀllbar i mer Àn 150 lÀnder över hela vÀrlden. Motsvarande effektivitet för en dom frÄn allmÀn domstol, inom EU, USA eller nÄgon annanstans i vÀrlden, saknas helt och hÄllet.

Skiljeförfarande styrs av lagar och regler. Svensk lag om skiljeförfarande innehÄller tydliga bestÀmmelser hur förfarandet mÄste gÄ till för att det skall uppfylla krav pÄ rÀttssÀkerhet och opartiskhet, och situationen Àr densamma i alla moderna rÀttssystem.

Syftet med en skiljeklausul, oavsett i vilket sammanhang den har avtalats om av parterna, Ă€r inte ”att stĂ€mma”. Syftet Ă€r att skydda de rĂ€ttigheter och skyldigheter parterna har enligt avtalet. Avtal utan mekanismer som kan verkstĂ€lla det parterna kommit överens om blir tomma ord. Det Ă€r dĂ€rför det mĂ„ste finnas ett slutligt sĂ€tt att avgöra tvister enligt avtalet. För att dra en parallell med allmĂ€nna domstolssystemet; ”syftet” Ă€r inte att döma nĂ„gon till fĂ€ngelse. Syftet Ă€r att se till att landets lagar respekteras.

Magnus Nilsson pekar pĂ„ risken i att ”förlita sig pĂ„ andrahandskĂ€llor” vilket försvĂ„rar analysen av TTIP och ”spĂ€r pĂ„ risken för missinformation och ryktesspridning” kring avtalet. Vi hĂ„ller med. Just dĂ€rför tycker vi det Ă€r synd att han inte har funnit det vĂ€rt att lyfta luren till oss pĂ„ Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut, ett globalt skiljedomsinstitut och vĂ€rldens nĂ€st största institution för hantering av ISDS-tvister, för att fĂ„ förstahandsinformation och fakta kring internationellt skiljeförfarande och ISDS. DĂ„ hade han kunnat undvika att sjĂ€lv bli just en andrahandskĂ€lla som spĂ€r pĂ„ mytbildningen.

MARIA RANKKA
vd, Stockholms Handelskammare

ANNETTE MAGNUSSON
generalsekreterare, Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut