Stockholms Handelskammare - ”Utvisa inte vĂ„ra experter”

Jag förstÄr! PÄ denna webbplats anvÀnder vi cookies för statistik och för att din upplevelse av webbplatsen ska bli sÄ bra som möjligt. För mer information om hur vi anvÀnder cookies pÄ vÄra webbplatser, vÀnligen se vÄr policy för cookies. Genom att fortsÀtta anvÀnda denna webbplats godkÀnner du vÄr policy för cookies.

Start / Nyheter Företagsklimat / ”Utvisa inte vĂ„ra experter”
Företagsklimat

”Utvisa inte vĂ„ra experter”

Publicerad 6 mars 2017 09:04 Uppdaterad 19 juni 2017 02:28
Arbetskraftsinvandring kan lösa stora problem för svenska företag som har svÄrt att hitta rÀtt kompetens. Men de förslag som nu lagts fram riskerar att förvÀrra problemet med utvisningar och personliga tragedier för arbetskraftsinvandrare, skriver företrÀdare för organisationer och företag.

Arbetskraftsinvandringen bidrar varje Ă„r med 10 miljarder till svensk produktion. Behovet av fler arbetskraftsinvandrare Ă€r stort. ÄndĂ„ verkar Sveriges utgĂ„ngspunkt vara att begrĂ€nsa snarare Ă€n uppmuntra – och den största förloraren pĂ„ det Ă€r vi sjĂ€lva.

NÀstan parallellt med nÀringsminister Mikael Dambergs och LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldssons utspel om arbetskraftinvandring pÄ DN Debatt den 13/2 gick remisstiden ut för utredningen StÀrkt stÀllning för arbetskraftsinvandrare pÄ arbetsmarknaden. Dambergs och Thorwaldssons idéer om att ÄtergÄ till en gammal och för nÀringslivet destruktiv arbetsmarknadsprövning har kritiserats i Ätskilliga repliker.

Mest förvÄnande Àr kanske ÀndÄ att Damberg lÀgger fram förslag utan koppling vare sig till direktiv eller resultat av den utredning hans regering presenterat. Utom möjligen att bÄde utspel och utredning andas en underliggande negativ syn pÄ arbetskraftsinvandring och en misstro pÄ företags förmÄga att erbjuda bra arbetsvillkor.

En sak i utredningen – ett förslag att göra det möjligt för arbetsgivare att slippa bli bestraffade om de pĂ„ eget initiativ rĂ€ttar till misstag som gjorts – frĂ„ngĂ„r denna negativa grundsyn. DĂ€rutöver ser vi i betĂ€nkandet inte mycket av det vi i likhet med stora delar av det svenska nĂ€ringslivet med behov av kompetens och stora svĂ„righeter att rekrytera har efterfrĂ„gat för att lösa det akuta problemet med utvisningar av efter­traktad arbetskraft. Snarare Ă€r risken stor att vi, om förslagen antas, i Ă€nnu högre grad utsĂ€tter arbetskraftsinvandrare för personliga tragedier och försvĂ„rar för arbetsgivare som Ă€r beroende av deras kompetens för att vara fortsatt verksamma i Sverige.

Utredningen:

Saknar diskussion kring, eller förslag till förbÀttringar rörande, den skrivning i utlÀnningslagen som förhindrar att helhets- eller skÀlighetsbedömningar görs vid mindre avvikelser i villkoren (tillstÄnd ska Äterkallas vid avvikelse, snarare Àn kan eller fÄr).

FöreslÄr att fÀngelse i upp till ett Är införs som standard­straff för arbetsgivare som avviker frÄn villkoren.

FöreslÄr att tiderna dÄ arbetskraftsinvandrare ska ha pÄbörjat arbete efter att tillstÄnd givits, eller ha skaffat nytt arbete om anstÀllningen upphört, kortas ner till högst tre mÄnader.

Vi begÀr i stÀllet:

Möjliggör helhetsbedömningar utifrÄn arbetskraftsinvandrarens perspektiv. I Migrationsverkets efterkontroller leder minsta avvikelse frÄn kollektivavtal nÄgon gÄng under tillstÄndstiden till utvisning. Det kan handla om en försÀkring som varit omöjlig att teckna den första mÄnaden av tillstÄndstiden pÄ grund av att arbetstagaren inte hunnit fÄ ett personnummer.

Migrationsverket ska i sin bedömning lagen utgÄ ifrÄn vad som gÀller i kollektivavtal eller praxis i branschen eller yrket. Men kollektivavtal styr strikt bedömningen vilket skapar problem eftersom arbetsmarknaden regleras av tusentals kollektivavtal och en stor del av företagen inom till exempel it-branschen har andra avtalslösningar Àn kollektivavtal.

Vi anser att rÀttspraxis mÄste finnas tillgÀnglig för arbetsgivare och helhetsbedömningar krÀvs. I annat fall riskerar arbetskraftsinvandrare utvisas pÄ oklara grunder. TillstÄnd bör medges om arbetskraftsinvandraren utifrÄn en helhetsbedömning har lika bra eller bÀttre villkor Àn sina svenska kollegor. DÀrtill ska tillstÄnd inte dras tillbaka om enskilda av­vikelser inte pÄ nÄgot pÄtagligt sÀtt gör villkoren sÀmre Àn vad som i genomsnitt gÀller för branschen eller yrket.

BegrÀnsa straffpÄföljder till de fall dÀr uppsÄtet att kringgÄ lagstiftningen varit uppenbart. Eftersom det Àr i praktiken omöjligt att bestÀmma vad som i varje enskilt fall Àr att anse rÀtt villkor, Àr det orimligt att ha fÀngelse som standardpÄföljd vid avvikelse frÄn villkoren. Det sÀnder ut förödande signaler gentemot de arbetsgivare som Àr i starkt behov av arbetskraft inom bristomrÄden.

StraffpÄföljder ska vara tydligt begrÀnsade till de fall dÀr villkoren sammantagna kraftigt understiger dem som gÀller inom aktuell bransch, eller dÀr arbets­givare och arbetskraftsinvandrare, genom skenanstÀllning eller pÄ annat sÀtt, uppenbart söker kringgÄ reglerna.

Gör Migrationsverket till en servicemyndighet  pÄ riktigt. Om omsorgen av arbetskraftsinvandraren Àr verklig sÄ ska det vara ett sjÀlvklart krav pÄ Migrationsverket att ge fullödig service till arbetsgivare för att underlÀtta arbetskraftsinvandringen. Det finns en samlad nytta av att vi fÄr fler fÀrdigutbildade, skatte­betalande arbetskraftsinvandrare som bidrar med tillvÀxt och innovation till vÄrt land.

I november 2016 fattade en enig riksdag ett viktigt beslut: att ge nÀmnda utredning ett tillÀggsdirektiv för att undersöka i vilken omfattning arbetskrafts­invandrare nekas arbetstillstÄnd pÄ grund av omedvetna avvikelser frÄn arbetsgivare, att rÀttspraxis skulle gÄs igenom och att skyndsamma ÄtgÀrder krÀvdes för att motverka fler fall av utvisningar. DessvÀrre ignorerades riksdagens beslut av regeringen, och vi ser att utredningens förslag lÀgger ytterligare en vÄt filt över arbetskraftsinvandringen.

Samtidigt eskalerar problemen med utvisningar, vilket drabbar bÄde enskilda individer och Sverige som behöver arbetskraftsinvandrarna mer Àn de behöver oss. Ta hÀnsyn till vÄra tre krav: de Àr en förutsÀttning för att ett vÀl fungerande system för arbetskraftsinvandring ska bli verklighet!

Anne-Marie Fransson, förbundsdirektör IT&Telekomföretagen inom Almega

Maria Rankka, vd Stockholms Handelskammare

Anna-­Karin Hatt, vd Almega

GĂŒnther MĂ„rder, vd Företagarna

Sergio de Brito, vd Sogeti Sverige

Lars Kry, vd Sigma IT Consulting

Leendert Venema­, vd Cap­gemini Nordics

Henrik TjÀrnström, vd Kindred Group (före detta Unibet Group KIND SDB 0.00%)

Per Helin, grundare och vd Publit

Johan Johansson, vd 3

Per Johanson, vd Tieto

Glenn ­Arnesen, vd IFS Scandinavia

Carl-Johan ­Hamilton, vd Ants, ordförande IT&Telekomföretagens IT-kompetensrÄd

Ulrik Bengtsson, vd Betsson

Frederic Laziou, vd Tacton Systems

Katarina­ Berg, chief HR officer, ­Spotify

Alan Mamedi och Nami Zarringhalam, grundare­ Truecaller

Dinesh Nayar, vd och grundare Fyndiq 

Jacob de Geer, vd och medgrundare iZettle

Axel Kling, vd Snow Software 

Fredrik Wetter­hall, grundare och vd Optolexia

Oscar Hedlund, vd Comparo

Nils Bildt, ordförande ­Teleopti

Martin Jacobson, vd och grundare Supertext

Henrik Eskilsson, grundare och vd Tobii


Debattartikeln publicerades pÄ SvD NÀringsliv "Utvisa inte vÄra experter"

Photo credit: Foter.com