Stockholms Handelskammare - ”Utvisa inte våra experter”

Jag förstår! På denna webbplats använder vi cookies för statistik och för att din upplevelse av webbplatsen ska bli så bra som möjligt. För mer information om hur vi använder cookies på våra webbplatser, vänligen se vår policy för cookies. Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du vår policy för cookies.

Start / Nyheter Företagsklimat / ”Utvisa inte våra experter”
Företagsklimat

”Utvisa inte våra experter”

Publicerad 6 mars 2017 09:04 Uppdaterad 6 mars 2017 09:04
Arbetskraftsinvandring kan lösa stora problem för svenska företag som har svårt att hitta rätt kompetens. Men de förslag som nu lagts fram riskerar att förvärra problemet med utvisningar och personliga tragedier för arbetskraftsinvandrare, skriver företrädare för organisationer och företag.

Arbetskraftsinvandringen bidrar varje år med 10 miljarder till svensk produktion. Behovet av fler arbetskraftsinvandrare är stort. Ändå verkar Sveriges utgångspunkt vara att begränsa snarare än uppmuntra – och den största förloraren på det är vi själva.

Nästan parallellt med näringsminister Mikael Dambergs och LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldssons utspel om arbetskraftinvandring på DN Debatt den 13/2 gick remisstiden ut för utredningen Stärkt ställning för arbetskraftsinvandrare på arbetsmarknaden. Dambergs och Thorwaldssons idéer om att återgå till en gammal och för näringslivet destruktiv arbetsmarknadsprövning har kritiserats i åtskilliga repliker.

Mest förvånande är kanske ändå att Damberg lägger fram förslag utan koppling vare sig till direktiv eller resultat av den utredning hans regering presenterat. Utom möjligen att både utspel och utredning andas en underliggande negativ syn på arbetskraftsinvandring och en misstro på företags förmåga att erbjuda bra arbetsvillkor.

En sak i utredningen – ett förslag att göra det möjligt för arbetsgivare att slippa bli bestraffade om de på eget initiativ rättar till misstag som gjorts – frångår denna negativa grundsyn. Därutöver ser vi i betänkandet inte mycket av det vi i likhet med stora delar av det svenska näringslivet med behov av kompetens och stora svårigheter att rekrytera har efterfrågat för att lösa det akuta problemet med utvisningar av efter­traktad arbetskraft. Snarare är risken stor att vi, om förslagen antas, i ännu högre grad utsätter arbetskraftsinvandrare för personliga tragedier och försvårar för arbetsgivare som är beroende av deras kompetens för att vara fortsatt verksamma i Sverige.

Utredningen:

Saknar diskussion kring, eller förslag till förbättringar rörande, den skrivning i utlänningslagen som förhindrar att helhets- eller skälighetsbedömningar görs vid mindre avvikelser i villkoren (tillstånd ska återkallas vid avvikelse, snarare än kan eller får).

Föreslår att fängelse i upp till ett år införs som standard­straff för arbetsgivare som avviker från villkoren.

Föreslår att tiderna då arbetskraftsinvandrare ska ha påbörjat arbete efter att tillstånd givits, eller ha skaffat nytt arbete om anställningen upphört, kortas ner till högst tre månader.

Vi begär i stället:

Möjliggör helhetsbedömningar utifrån arbetskraftsinvandrarens perspektiv. I Migrationsverkets efterkontroller leder minsta avvikelse från kollektivavtal någon gång under tillståndstiden till utvisning. Det kan handla om en försäkring som varit omöjlig att teckna den första månaden av tillståndstiden på grund av att arbetstagaren inte hunnit få ett personnummer.

Migrationsverket ska i sin bedömning lagen utgå ifrån vad som gäller i kollektivavtal eller praxis i branschen eller yrket. Men kollektivavtal styr strikt bedömningen vilket skapar problem eftersom arbetsmarknaden regleras av tusentals kollektivavtal och en stor del av företagen inom till exempel it-branschen har andra avtalslösningar än kollektivavtal.

Vi anser att rättspraxis måste finnas tillgänglig för arbetsgivare och helhetsbedömningar krävs. I annat fall riskerar arbetskraftsinvandrare utvisas på oklara grunder. Tillstånd bör medges om arbetskraftsinvandraren utifrån en helhetsbedömning har lika bra eller bättre villkor än sina svenska kollegor. Därtill ska tillstånd inte dras tillbaka om enskilda av­vikelser inte på något påtagligt sätt gör villkoren sämre än vad som i genomsnitt gäller för branschen eller yrket.

Begränsa straffpåföljder till de fall där uppsåtet att kringgå lagstiftningen varit uppenbart. Eftersom det är i praktiken omöjligt att bestämma vad som i varje enskilt fall är att anse rätt villkor, är det orimligt att ha fängelse som standardpåföljd vid avvikelse från villkoren. Det sänder ut förödande signaler gentemot de arbetsgivare som är i starkt behov av arbetskraft inom bristområden.

Straffpåföljder ska vara tydligt begränsade till de fall där villkoren sammantagna kraftigt understiger dem som gäller inom aktuell bransch, eller där arbets­givare och arbetskraftsinvandrare, genom skenanställning eller på annat sätt, uppenbart söker kringgå reglerna.

Gör Migrationsverket till en servicemyndighet  på riktigt. Om omsorgen av arbetskraftsinvandraren är verklig så ska det vara ett självklart krav på Migrationsverket att ge fullödig service till arbetsgivare för att underlätta arbetskraftsinvandringen. Det finns en samlad nytta av att vi får fler färdigutbildade, skatte­betalande arbetskraftsinvandrare som bidrar med tillväxt och innovation till vårt land.

I november 2016 fattade en enig riksdag ett viktigt beslut: att ge nämnda utredning ett tilläggsdirektiv för att undersöka i vilken omfattning arbetskrafts­invandrare nekas arbetstillstånd på grund av omedvetna avvikelser från arbetsgivare, att rättspraxis skulle gås igenom och att skyndsamma åtgärder krävdes för att motverka fler fall av utvisningar. Dessvärre ignorerades riksdagens beslut av regeringen, och vi ser att utredningens förslag lägger ytterligare en våt filt över arbetskraftsinvandringen.

Samtidigt eskalerar problemen med utvisningar, vilket drabbar både enskilda individer och Sverige som behöver arbetskraftsinvandrarna mer än de behöver oss. Ta hänsyn till våra tre krav: de är en förutsättning för att ett väl fungerande system för arbetskraftsinvandring ska bli verklighet!

Anne-Marie Fransson, förbundsdirektör IT&Telekomföretagen inom Almega

Maria Rankka, vd Stockholms Handelskammare

Anna-­Karin Hatt, vd Almega

Günther Mårder, vd Företagarna

Sergio de Brito, vd Sogeti Sverige

Lars Kry, vd Sigma IT Consulting

Leendert Venema­, vd Cap­gemini Nordics

Henrik Tjärnström, vd Kindred Group (före detta Unibet Group KIND SDB 0.00%)

Per Helin, grundare och vd Publit

Johan Johansson, vd 3

Per Johanson, vd Tieto

Glenn ­Arnesen, vd IFS Scandinavia

Carl-Johan ­Hamilton, vd Ants, ordförande IT&Telekomföretagens IT-kompetensråd

Ulrik Bengtsson, vd Betsson

Frederic Laziou, vd Tacton Systems

Katarina­ Berg, chief HR officer, ­Spotify

Alan Mamedi och Nami Zarringhalam, grundare­ Truecaller

Dinesh Nayar, vd och grundare Fyndiq 

Jacob de Geer, vd och medgrundare iZettle

Axel Kling, vd Snow Software 

Fredrik Wetter­hall, grundare och vd Optolexia

Oscar Hedlund, vd Comparo

Nils Bildt, ordförande ­Teleopti

Martin Jacobson, vd och grundare Supertext

Henrik Eskilsson, grundare och vd Tobii


Debattartikeln publicerades på SvD Näringsliv "Utvisa inte våra experter"

Photo credit: Foter.com