Stockholms Handelskammare - ”Vi mĂ„ste krympa klyftan mellan landsbygd och stad”

Jag förstÄr! PÄ denna webbplats anvÀnder vi cookies för statistik och för att din upplevelse av webbplatsen ska bli sÄ bra som möjligt. För mer information om hur vi anvÀnder cookies pÄ vÄra webbplatser, vÀnligen se vÄr policy för cookies. Genom att fortsÀtta anvÀnda denna webbplats godkÀnner du vÄr policy för cookies.

Start / Nyheter Urbanisering / ”Vi mĂ„ste krympa klyftan mellan landsbygd och stad”
Urbanisering

”Vi mĂ„ste krympa klyftan mellan landsbygd och stad”

Publicerad 25 juli 2017 11:15 Uppdaterad 15 augusti 2017 02:39
Populism Àr i hög grad ett symtom pÄ ökad splittring mellan stad och landsbygd. Nu behövs en offensiv plan för att överbrygga den ökande klyftan, skriver Maria Rankka, vd, och Andreas Hatzigeorgiou, chefekonom, vid Stockholms handelskammare.

Urbaniseringen Àr en av vÄr tids stora förÀndringskrafter. En bra bit över hÀlften av jordens befolkning bor numera i stÀder och siffran stiger. Utan framgÄngsrika stÀder skulle vÀrlden se vÀldigt annorlunda ut. Urbaniseringen leder till ökat vÀlstÄnd och mer innovation. SÄ lite som 600 metropoler stÄr för hela 60 procent av vÀrldsekonomin. I allt vÀsentligt Àr det positivt, men det finns ocksÄ stora utmaningar. Vi ser hur den nya ekonomiska geografin leder till att skillnaderna mellan stad och land ökar. Om vi inte börjar hantera utmaningarna hÀr hemma riskerar Sverige att splittras pÄ ett sÀtt som inte gynnar nÄgon.

De politiska jordbÀvningar som vi fÄtt uppleva pÄ senare tid, frÀmst i form av Brexit och valet av Donald Trump, Àr i hög utstrÀckning ett utslag av ett ökande avstÄnd mellan övertygelser, perspektiv och prioriteringar hos landsbygdens och smÄstÀdernas invÄnare Ä ena sidan, och de framgÄngsrika storstÀdernas Ä den andra.

I den brittiska folkomröstningen ville invĂ„narna i stĂ€der sĂ„som London och Manchester att Storbritannien fortsatt skulle vara en del av EU. Övriga landet röstade för att begĂ€ra ut skilsmĂ€ssa. 

Samma mönster blev tydligt i det amerikanska presidentvalet. I flera storstĂ€der röstade en rekordhög andel pĂ„ Hillary Clinton. I kontrast vann Donald Trump överlĂ€gset flest antal orter. Å andra sidan var de befolkningsrika urbana omrĂ„den som röstade för Clinton överlĂ€gset starkare ekonomiskt. Det handlar bĂ„de om en ny ekonomisk och ny politisk geografi.

Den geografiska faktorn bakom sÄvÀl Brexit som Trumps presidentseger Àr ocksÄ sammankopplad med andra faktorer, sÄsom utbildning. Men det har i princip alltid funnits en skillnad i utbildningsnivÄ mellan stad och land. Den ökade skillnaden i ekonomisk styrka mellan stad och land tycks vara en viktigare förklaringsfaktor i dag.

Sverige Ă€r inget undantag. FĂ€rsk statistik visar att inte minst huvudstadsregionens ekonomiska roll har stĂ€rkts pĂ„tagligt. Stockholms bruttoregionalprodukt – vĂ€rdet av alla varor och tjĂ€nster som produceras i huvudstadslĂ€net – ökade med 4,5 procent i volym Ă„r 2014. Det Ă€r betydligt över snittet för riket och nĂ€rmast i nivĂ„ med snabbvĂ€xande utvecklingslĂ€nder. Det betyder att Stockholms lĂ€n ensamt bidrog till drygt hĂ€ften av hela Sveriges ekonomiska tillvĂ€xt. Givetvis Ă€r det bra för bĂ„de Stockholms och Sveriges ekonomi, men spĂ€nningar kan trots det uppstĂ„.

Forskningen pekar pÄ att storstÀdernas tilltagande roll som motorer för jobb och tillvÀxt beror pÄ betydelsen av tÀthet i den moderna och globala ekonomin. Ett högspecialiserat nÀringsliv Àr beroende av miljöer som erbjuder en hög koncentration av talangfulla mÀnniskor och dynamiska tjÀnsteföretag. DÀrför vore det fel att möta den nya tidens splittring mellan stad och land med förlegade verktyg, sÄsom att straffbeskatta framgÄngsrika storstadsregioner eller flytta runt statliga myndigheters huvudkontor.

För medborgarna Àr det betydligt viktigare att myndigheterna tillhandahÄller god och fungerande service över hela landet Àn exakt var huvudkontoret ligger. Det Àr i princip de större stÀderna som Àr lÀmpliga lokaliseringsorter för myndigheternas huvudkontor givet dessas behov av specialistkompetens och högförÀdlade tjÀnster. 

Vad som behövs Àr politiska förslag som beaktar det ömsesidiga förhÄllandet mellan stad och land samt förstÀrker hela landets möjlighet att dra nytta av framgÄngen i vÀxande regioner, utan att hÀmma tillvÀxten. Det stÀller krav pÄ genomgripande reformer. De ÄtgÀrder vi föreslÄr finns inom tre viktiga omrÄden:

1. FörbĂ€ttra förbindelserna. Investeringar i effektiv infrastruktur Ă€r avgörande för att göra Sverige tĂ€tare och mer framgĂ„ngsrikt. Med bĂ€ttre förbindelser gĂ„r det att bo och arbeta i större delar av landet. Det mĂ„ste till mer investeringar i all slags infrastruktur. Den rambudget för infrastrukturomrĂ„det som riksdagen slagit fast Ă€r inte tillrĂ€cklig. Sverige borde förmodligen investera uppemot 1 000 miljarder i infrastruktur kommande planperiod, i stĂ€llet för de 622 som Riksdagen fattat beslut om. DĂ„ kan bĂ„de investeringar som ökar pendlingsmöjligheterna inom storstadsomrĂ„dena och investeringar som bidrar till att hĂ„lla ihop landet genomföras. Dessutom Ă€r det direkt landsbygdsfientligt att föreslĂ„ en flygskatt som hotar ett antal regionala flygplatser i landet.  

2. Lös bostadskrisen. Den stora bristen pÄ bostÀder utgör ett slags osynlig ringmur runt Stockholm och den Àr sÀrskilt besvÀrlig att ta sig över för mÀnniskor frÄn andra delar av landet. Handelskammaren har pÄvisat att vart femte företag i Stockholm har misslyckats med rekryteringar pÄ grund av bostadskrisen. Att de blocköverskridande bostadssamtalen havererade förra vÄren var ett misslyckande för politiken. Förhandlingarna om en bred reformagenda för bostadsmarknaden mÄste upptas, med fokus pÄ en modern hyresreglering, ökad rörlighet, förÀndrat rÀnteavdrag, ett stopp av expansionen av naturreservaten som driver upp markpriserna och förenklade byggregler. Strandskyddsreglerna, för att ta ett exempel, fÄr om möjligt Ànnu mer absurda konsekvenser i de norra landsÀndarna Àn i Stockholm. HÀr skulle stad och land kunna kroka arm och driva pÄ för förÀndring. Dessutom mÄste det till en politik som gör det möjligt för unga mÀnniskor att flytta till de platser dÀr de lÀtt kan fÄ jobb.

Dagens situation med allt högre krav pÄ eget kapital vid bostadsköp drabbar sÀrskilt ungdomar. I Norge finns exempelvis ett bra system med skatterabatterat bosparande för unga som Sverige skulle kunna inspireras av. Om kÀnslan att det Àr omöjligt att flytta till Stockholm för de allra flesta mÀnniskor runt om i landet tillÄts breda ut sig kommer splittringen mellan stad och land att öka. Det i sig Àr ett argument för omfattande reformer av bostadsmarknaden.

3. Modernisera skattesystemet. Det sÄ kallade utjÀmningssystemet mÄste reformeras för att bÀttre frÀmja jobb och tillvÀxt i hela landet, utan att som i dag hÀmma vÀxande regioners potential. Principen att straffa framgÄngsrika regioner mÄste ersÀttas av ett mÄl om att förbÀttra förutsÀttningarna för utveckling i alla Sveriges delar. Stöd bör gÄ till regioner för att genomföra konkurrenskraftshöjande reformer, inte till att skyla över ett bristande eller inkompetent lokalt ledarskap. Motiverat stöd bör i högre grad riktas till enskilda medborgare i stÀllet för att smetas ut över sÀrskilda geografiska omrÄden.

Populismen Àr i hög grad ett symtom pÄ ökad splittring mellan stad och land. För att undvika att Sverige blir populismens nÀsta offer mÄste det till en offensiv plan för att överbrygga den ökande klyftan. Genom en modig reformagenda som binder samman landet, löser bostadskrisen, moderniserar skattesystemet och dÀrmed möjliggör för ungdomar frÄn hela Sverige att förverkliga sina drömmar i de vÀxande stÀderna kan vi förmÄ stad och land att gÄ hand i hand. SÄ borde vi möta det vÀxande hotet frÄn populismen.

Maria Rankka, vd Stockholms handelskammare

Andreas Hatzigeorgiou, chefekonom Stockholms handelskammare och forskare vid Ratio


Debattartikeln publicerades pĂ„ Dagens Nyheter ”Vi mĂ„ste krympa klyftan mellan landsbygd och stad”


Kontaktperson

Andreas Hatzigeorgiou VD 08-55510042