Stockholms Handelskammare - Vi mÄste vÄga bygga mer i Stockholms grönomrÄden

Jag förstÄr! PÄ denna webbplats anvÀnder vi cookies för statistik och för att din upplevelse av webbplatsen ska bli sÄ bra som möjligt. För mer information om hur vi anvÀnder cookies pÄ vÄra webbplatser, vÀnligen se vÄr policy för cookies. Genom att fortsÀtta anvÀnda denna webbplats godkÀnner du vÄr policy för cookies.

Start / Nyheter Urbanisering / Vi mÄste vÄga bygga mer i Stockholms grönomrÄden
Urbanisering

Vi mÄste vÄga bygga mer i Stockholms grönomrÄden

Publicerad 10 november 2011 10:48 Uppdaterad 19 juni 2017 02:29
Att förorda att man ska bygga i gröna omrÄden Àr som att svÀra i kyrkan. Men debatten har allt att vinna pÄ att nyanseras, skriver Maria Rankka, vd Stockholms handelskammare, och Göran Cars, professor vid KTH. MÄnga grönomrÄden i Stockholm Àr lÄgt vÀrderade och illa utnyttjade. Ny bebyggelse kan öka vÀrdet pÄ sÄdana omrÄden.
Stockholm vÀxer snabbt. Första halvÄret i Är fick Stockholms lÀn nÀstan 20.000 nya invÄnare. TillvÀxten stÀrker kompetensen i regionen, gör arbets- och nÀringsliv mer avancerat, bidrar till vÀlstÄndsutvecklingen i hela landet och gör Stockholm till en i mÄnga avseenden attraktivare stad. Att bo tÀtt i stÀder Àr dessutom resurseffektivt och klimatsmart.

Samtidigt som tillvÀxten i grunden Àr nÄgot positivt, Àr det viktigt att förstÄ att den inte fortsÀtter med automatik. Och att den kan orsaka problem och spÀnningar. HÄllbar lÄngsiktig tillvÀxt förutsÀtter att Stockholm planeras och utvecklas pÄ ett framsynt och intelligent sÀtt. Bostadsmarknaden spelar en nyckelroll. Finns det ingenstans att bo för dem som vill flytta hit kommer tillvÀxten att bli sin egen fiende.

 En viktig del handlar om hur vi bygger. HÀr vi Àr övertygade om att ett antal tabun behöver utmanas. Vi behöver bygga tÀtare, inte vara rÀdda för att bygga i det gröna och fullt ut utnyttja de byggmöjligheter som nya infrastrukturinvesteringar ger.

Kritiker mot utveckling av Stockholm betraktar ofta den byggda miljön som statisk. Det Ă€r feltĂ€nkt. En bebyggelsemiljö eller stadsdel blir aldrig ”fĂ€rdig”. TvĂ€rtom kĂ€nnetecknas en lĂ„ngsiktigt hĂ„llbar stadsmiljö av att den stĂ€ndigt förĂ€ndras och utvecklas i takt med skiftande rörelsemönster, livsstilar och sociala behov.

1. FörtÀta befintliga stadsmiljöer
I de allra flesta av vÄra stadsdelar finns stora förtÀtningsmöjligheter. FörtÀtning Àr ett resurseffektivt sÀtt att bygga nytt, eftersom infrastruktur och service redan finns pÄ plats. Och i motsats till vad kritikerna brukar hÀvda sÄ tillför ett bebyggelsetillskott ofta betydande vÀrden. Ny bebyggelse ger ökad variation och mÄngfald, men kan ocksÄ bli barriÀrer mot bullrande motorleder och tunnelbanespÄr. Detta gÀller inte minst vÄra miljonprogramsomrÄden.

Nya arbetsplatser utefter NynÀsvÀgen skulle till exempel öppna för att bygga bostÀder i omrÄden i Söderort som i dag Àr alltför bullerstörda. Det skulle ocksÄ bidra till en kraftigt förbÀttrad miljö för dem som bor dÀr i dag. Varje stadsdel har sina unika förutsÀttningar, men det finns fÄ som inte skulle kunna vinna kvalitet och attraktivitet pÄ att kompletteringsbebyggas.

2. Bygg i det gröna
Att förorda att man ska bygga i gröna omrÄden Àr som att svÀra i kyrkan. Men den debatten har allt att vinna pÄ att nyanseras. SjÀlvklart ska attraktiva parker, vÀlnyttjade friluftsomrÄden och stadens gröna oaser bevaras och utvecklas. Det gröna Àr onekligen en vÀsentlig ingrediens i en stads attraktivitet och en viktig konkurrensfördel.

Men mÄnga grönomrÄden Àr lÄgt vÀrderade och av olika skÀl illa utnyttjade. Det kan handla om att de störs av buller eller att de upplevs som torftiga. Vi kÀnner alla till grönytor som faktiskt inte Àr sÀrskilt attraktiva. VÀrdet av dessa skulle öka snarare Àn minska om de bebyggdes pÄ ett hÀnsynsfullt sÀtt.

Ett exempel Àr Kymlinge i Stockholm. Detta omrÄde Àr visserligen grönt, men med sitt lÀge i korsningen mellan E4 och KymlingelÀnken Àr det sÄ bullerstört att dess vÀrde, lindrigt sagt, Àr begrÀnsat. Tillkommande bebyggelse inklusive bostÀder skulle inte skada miljön, tvÀrtom. Den nya bebyggelsen skulle bli en bullerskÀrm och ett visuellt skydd mot en stökig trafikmiljö. Ett grönt omrÄde med lÄgt eller inget rekreationsvÀrde skulle bli en grön tillgÄng. Tack vare ytterligare bebyggelse.

3. Samordna infrastruktur- och bebyggelse­planering
En tredje möjlighet att öka bostadsbyggandet Àr att göra tydligare kopplingar till infrastrukturbyggandet. Utbyggnaden av Stockholms tunnelbana och förortsutveckling Àr ett exempel pÄ en sÄdan koppling. HÀr fanns en genomtÀnkt idé och en vÀlutvecklad samordning av infrastruktur- och bostadsplanering.

Infrastrukturbyggande i tÀtorter skapar dessutom mark- och fastighetsvÀrden. Fastigheter som innan infrastrukturen byggdes hade ett relativt begrÀnsat vÀrde kan genom den förbÀttrade tillgÀngligheten förÀdlas och ges en mer intensiv anvÀndning. NÀr trafik leds om eller grÀvs ner skapas ocksÄ vÀrden. Ett aktuellt exempel Àr det som nu hÀnder med attraktionskraften för vissa delar av ValhallavÀgen nÀr Norra lÀnken byggs.

I Stockholm pÄgÄr och planeras stora infrastrukturinvesteringar. Det Àr beklagligt att den intensiva debatten kring dessa inte stimulerar en diskussion om hur den nya infrastrukturen kan skapa förutsÀttningar för bostads- och bebyggelsetillskott. I de projekt som i dag Àr aktuella finns en fantastisk potential för att skapa nya bostÀder och verksamheter. Det kÀnns snudd pÄ brottsligt att denna möjlighet inte tas till vara bÀttre.

Maria Rankka, vd Stockholms handelskammare 
Göran Cars, professor i samhÀllsplanering och miljö vid Tekniska högskolan i Stockholm (KTH)

ARTIKELN PUBLICERADES PÅ DN DEBATT DEN 10 NOVEMBER 2011