Vi mÄste vÄga bygga mer i Stockholms grönomrÄden
Samtidigt som tillvÀxten i grunden Àr nÄgot positivt, Àr det viktigt att förstÄ att den inte fortsÀtter med automatik. Och att den kan orsaka problem och spÀnningar. HÄllbar lÄngsiktig tillvÀxt förutsÀtter att Stockholm planeras och utvecklas pÄ ett framsynt och intelligent sÀtt. Bostadsmarknaden spelar en nyckelroll. Finns det ingenstans att bo för dem som vill flytta hit kommer tillvÀxten att bli sin egen fiende.
 En viktig del handlar om hur vi bygger. HÀr vi Àr övertygade om att ett antal tabun behöver utmanas. Vi behöver bygga tÀtare, inte vara rÀdda för att bygga i det gröna och fullt ut utnyttja de byggmöjligheter som nya infrastrukturinvesteringar ger.
Kritiker mot utveckling av Stockholm betraktar ofta den byggda miljön som statisk. Det Ă€r feltĂ€nkt. En bebyggelsemiljö eller stadsdel blir aldrig ÂfĂ€rdigÂ. TvĂ€rtom kĂ€nnetecknas en lĂ„ngsiktigt hĂ„llbar stadsmiljö av att den stĂ€ndigt förĂ€ndras och utvecklas i takt med skiftande rörelsemönster, livsstilar och sociala behov.
1. FörtÀta befintliga stadsmiljöer
I de allra flesta av vÄra stadsdelar finns stora förtÀtningsmöjligheter. FörtÀtning Àr ett resurseffektivt sÀtt att bygga nytt, eftersom infrastruktur och service redan finns pÄ plats. Och i motsats till vad kritikerna brukar hÀvda sÄ tillför ett bebyggelsetillskott ofta betydande vÀrden. Ny bebyggelse ger ökad variation och mÄngfald, men kan ocksÄ bli barriÀrer mot bullrande motorleder och tunnelbanespÄr. Detta gÀller inte minst vÄra miljonprogramsomrÄden.
Nya arbetsplatser utefter NynÀsvÀgen skulle till exempel öppna för att bygga bostÀder i omrÄden i Söderort som i dag Àr alltför bullerstörda. Det skulle ocksÄ bidra till en kraftigt förbÀttrad miljö för dem som bor dÀr i dag. Varje stadsdel har sina unika förutsÀttningar, men det finns fÄ som inte skulle kunna vinna kvalitet och attraktivitet pÄ att kompletteringsbebyggas.
2. Bygg i det gröna
Att förorda att man ska bygga i gröna omrÄden Àr som att svÀra i kyrkan. Men den debatten har allt att vinna pÄ att nyanseras. SjÀlvklart ska attraktiva parker, vÀlnyttjade friluftsomrÄden och stadens gröna oaser bevaras och utvecklas. Det gröna Àr onekligen en vÀsentlig ingrediens i en stads attraktivitet och en viktig konkurrensfördel.
Men mÄnga grönomrÄden Àr lÄgt vÀrderade och av olika skÀl illa utnyttjade. Det kan handla om att de störs av buller eller att de upplevs som torftiga. Vi kÀnner alla till grönytor som faktiskt inte Àr sÀrskilt attraktiva. VÀrdet av dessa skulle öka snarare Àn minska om de bebyggdes pÄ ett hÀnsynsfullt sÀtt.
Ett exempel Àr Kymlinge i Stockholm. Detta omrÄde Àr visserligen grönt, men med sitt lÀge i korsningen mellan E4 och KymlingelÀnken Àr det sÄ bullerstört att dess vÀrde, lindrigt sagt, Àr begrÀnsat. Tillkommande bebyggelse inklusive bostÀder skulle inte skada miljön, tvÀrtom. Den nya bebyggelsen skulle bli en bullerskÀrm och ett visuellt skydd mot en stökig trafikmiljö. Ett grönt omrÄde med lÄgt eller inget rekreationsvÀrde skulle bli en grön tillgÄng. Tack vare ytterligare bebyggelse.
3. Samordna infrastruktur- och bebyggelseÂplanering
En tredje möjlighet att öka bostadsbyggandet Àr att göra tydligare kopplingar till infrastrukturbyggandet. Utbyggnaden av Stockholms tunnelbana och förortsutveckling Àr ett exempel pÄ en sÄdan koppling. HÀr fanns en genomtÀnkt idé och en vÀlutvecklad samordning av infrastruktur- och bostadsplanering.
Infrastrukturbyggande i tÀtorter skapar dessutom mark- och fastighetsvÀrden. Fastigheter som innan infrastrukturen byggdes hade ett relativt begrÀnsat vÀrde kan genom den förbÀttrade tillgÀngligheten förÀdlas och ges en mer intensiv anvÀndning. NÀr trafik leds om eller grÀvs ner skapas ocksÄ vÀrden. Ett aktuellt exempel Àr det som nu hÀnder med attraktionskraften för vissa delar av ValhallavÀgen nÀr Norra lÀnken byggs.
I Stockholm pÄgÄr och planeras stora infrastrukturinvesteringar. Det Àr beklagligt att den intensiva debatten kring dessa inte stimulerar en diskussion om hur den nya infrastrukturen kan skapa förutsÀttningar för bostads- och bebyggelsetillskott. I de projekt som i dag Àr aktuella finns en fantastisk potential för att skapa nya bostÀder och verksamheter. Det kÀnns snudd pÄ brottsligt att denna möjlighet inte tas till vara bÀttre.
Maria Rankka, vd Stockholms handelskammareÂ
Göran Cars, professor i samhÀllsplanering och miljö vid Tekniska högskolan i Stockholm (KTH)
ARTIKELN PUBLICERADES PĂ DN DEBATT DEN 10 NOVEMBER 2011