Stockholms Handelskammare - Den nya kriminaliteten Àr ett hot mot nÀringslivet

PÄ denna webbplats anvÀnder vi cookies för statistikinsamling, för att din upplevelse av webbplatsen ska bli sÄ bra som möjligt samt anpassa vÄra tjÀnster och marknadsföring. För mer information om hur vi anvÀnder cookies pÄ vÄra webbplatser, vÀnligen se vÄr policy för cookies. Genom att fortsÀtta anvÀnda denna webbplats godkÀnner du vÄr policy för cookies.

Start / Nyheter / Den nya kriminaliteten Àr ett hot mot nÀringslivet
Nyhet

Den nya kriminaliteten Àr ett hot mot nÀringslivet

Publicerad 10 september 2020 05:18 Uppdaterad 10 september 2020 05:20
Entreprenörskap, sysselsÀttning och varaktig tillvÀxt förutsÀtter trygga och sÀkra företagare. DÀrför riskerar den nya kriminaliteten att sÀtta kÀppar i hjulen för en stark och hÄllbar omstart av Sverige efter coronakrisen, skriver Andreas Hatzigeorgiou, vd för Stockholms Handelskammare i en debattartikel i Dagens industri.

Den nya kriminaliteten med slÀktbaserade nÀtverk och klaner Àr en ödesfrÄga för Sverige. Om inte samhÀllet lyckas ÄterstÀlla tryggheten och sÀkerheten finns en risk att den nya kriminaliteten rotar sig.

Vi kommer att kunna pressa tillbaka den nya kriminaliteten, men framgĂ„ngen bygger pĂ„ att politiken fokuserar pĂ„ tvĂ„ parallella spĂ„r: Dels satsningar pĂ„ att bryta vĂ„ldsspiralen och öka mĂ€nniskors och företags faktiska sĂ€kerhet – att de inte ska utsĂ€ttas för hot, vĂ„ld och brott. Dels förebyggande satsningar och att öka kĂ€nslan av trygghet.

Det Àr dessutom brÄttom eftersom den rÀdsla och hopplöshet som nu snabbt sprider sig - inte minst i nÀringslivet - kan vara lika farlig som kriminaliteten i sig. Utvecklingen gÄr att vÀnda, men dÄ mÄste politiken visa ledarskap och genomföra modiga reformer.

Hittills har politiken dessvÀrre misslyckats. NÀr statsminister Stefan Löfven i tisdags lÀste upp sin regeringsförklaring lades stor tonvikt vid att bekÀmpa brottsligheten. Liknande utfÀstelser har avgivits förr. Inget enskilt parti kan beskyllas för den situation som nu rÄder - men att upprepa gamla mantran hÄller inte i det formativa skede Sverige befinner sig i.

MÀnniskor som inte kÀnner sig trygga och sÀkra riskerar att bli passiva. De hindras frÄn att förverkliga sina idéer och testa sin potential. Entreprenörskap, sysselsÀttning och varaktig tillvÀxt förutsÀtter trygga och sÀkra invÄnare. DÀrför riskerar den nya kriminaliteten att sÀtta kÀppar i hjulen för en stark och hÄllbar omstart av Sverige efter coronakrisen.

Kriminaliteten, klimatet och coronapandemin Àr tre sammankopplade samhÀllsutmaningar som Sverige mÄste möta samtidigt.

Att kriminella nÀtverk, i vissa fall bestÄende av slÀktbaserade klaner, slagit rot i vÄrt land Àr ett massivt politiskt misslyckande. Boende i utsatta omrÄden Àr sÀrskilt drabbade men hela samhÀllet pÄverkas.

I en undersökning som Demoskop genomförde pÄ uppdrag av Stockholms Handelskammare uppgav ungefÀr var tredje företagare att de hade utsatts för brott i mycket eller ganska stor utstrÀckning. UngefÀr var tionde övervÀgde att flytta sin verksamhet till följd av otryggheten.

Trots att de kriminella nÀtverken inte sÀllan riktar in sig mot företagare kan och vill nÀringslivet bidra till att lösa situationen. Att sÀkra rÀttssamhÀllet och försvara vÄldsmonopolet Àr dock inte nÀringslivets uppgift, det tillhör statens grundlÀggande ansvar.

NÀringslivet kan dÀremot involveras mer aktivt i det brottsförebyggande arbetet genom exempelvis medverkan i regionala trygghetsrÄd tillsammans med exempelvis polis, trafikhuvudmÀn, operatörer och aktörer frÄn civilsamhÀllet.

I debatten pÄstÄs ibland att tuffare straff och övervakning saknar stöd hos boende i utsatta omrÄden. Men nÀr de boende i 25 utsatta omrÄden i Stockholms lÀn sjÀlva tillfrÄgades om deras syn pÄ situationen pÄvisades ett betydande stöd för fler poliser, mer övervakningskameror och lÀngre straff.

Det visade sig att 41 procent av kvinnorna och 26 procent av mÀnnen kÀnde sig otrygga i sitt bostadsomrÄde kvÀlls- och nattetid. 82 procent av invÄnarna stÀllde sig positiva till fler synliga poliser, 71 procent föresprÄkade fler övervakningskameror i brottsutsatta omrÄden och 59 procent sÄg hÄrdare straff för kriminella som ett bra eller mycket bra förslag.

Myten att invÄnarna i utsatta omrÄden skulle vara emot hÄrdare tag har möjligen bidragit till att de politiska förhandlingarna om ÄtgÀrder mot gÀngkriminaliteten tidigare kollapsade. Detta var olyckligt dÄ en bred nationell samling mot den nya kriminaliteten bör vara högst uppe pÄ den politiska dagordningen. Det program som regeringen i stÀllet gÄtt vidare med har visat sig otillrÀckligt med för fÄ konkreta och effektiva ÄtgÀrder.

Samtidigt som de gÀngkriminella ska möta hÄrdare motstÄnd mÄste vi sÀkerstÀlla att alla barn och unga som vÀxer upp i dagens Sverige fÄr en Àrlig chans att förverkliga sina drömmar. Det kan endast ske genom en mer jÀmlik skola. Höga krav pÄ kunskaper och skol­resultat, i kombination med en trygg skolgÄng, har visat sig vara det bÀsta vaccinet mot sociala problem och kriminalitet. Genom att vidare öppna upp dörrar in i nÀringslivet kan positiva förebilder skapas som sÀkrar att dagen unga inte blir morgondagens kriminella.

Murar in pÄ sÄvÀl bostadsmarknaden som arbetsmarknaden mÄste rivas. Vi mÄste ocksÄ inse det dystra faktum att de gÀngkriminellas metoder att rekrytera vÀldigt unga barn stÀller helt nya krav pÄ modernisering av och resurser till SocialtjÀnsten.

SamhÀllets olika aktörer behöver gemensamt hjÀlpa och stödja företagarna sÄ att arbetsplatserna Àr och kÀnns sÀkra. HÀr finns goda exempel att bygga vidare pÄ, till exempel frÄn hur SL tillsammans med Stockholms tunnelbaneoperatör MTR, polis och andra nyligen agerade för att sÀkra kollektivtrafiken i Rinkeby.

Droghandeln mĂ„ste motarbetas eftersom den utgör ryggraden i den gĂ€ngkriminella ekonomin. Den öppna droghandeln – bland annat med hjĂ€lp av ett ökat antal övervakningskameror och nya smarta tekniska trygghets­lösningar.

I det lĂ€ngre tidsperspektivet finns mycket att göra inom stadsutvecklingen för att frĂ€mja trygghet och sĂ€kerhet. Generellt behöver det offentliga rummet sĂ€kras och förutsĂ€ttningar för bĂ„de folkliv och nĂ€ringsliv mĂ„ste skapas. MĂ€nniskor mĂ„ste kunna röra sig i staden – dygnet runt och utan gĂ€ng eller andra kriminella element. FĂ„ saker skapar en sĂ„ stark kĂ€nsla av trygghet som att vistas pĂ„ en plats dĂ€r mĂ„nga andra mĂ€nniskor befinner sig och dĂ€r olika verksamheter bedrivs. DĂ€rför behöver mĂ„nga ytor som i dag Ă€r döda aktiveras och lĂ€gga grunden för trygghet 24-timmar om dygnet. En upprustning av bostadsomrĂ„den som byggdes under miljonprogrammet kan vara en annan viktig insats i ett lĂ€ngre perspektiv.

Sverige Àr ett fantastiskt land och Stockholm Àr en fantastisk huvudstad. Vi har mycket att vara stolta över och stÄr oss vÀl i jÀmförelser med vÄra konkurrenter. VÄra företag ligger i den absoluta framkanten globalt nÀr det gÀller innovation och hÄllbarhet. Dessutom har vi ett nÀringsliv som genuint bryr sig om det samhÀlle som medarbetare och deras familjer lever och verkar i.

Den nya kriminaliteten ska inte ses som en avgrÀnsad social utmaning, utan en prioriterad frÄga för nÀringslivet. Utvecklingen gÄr att vÀnda. Sverige, inklusive dess storstadsregioner, har vad som krÀvs för att bli tryggt och sÀkert. Det kommer inte vara enkelt att ÄterstÀlla en önskvÀrd nivÄ av trygghet och sÀkerhet överallt, men med ledarskap och kraftfulla reformer kan vi ta oss dit.

 

Andreas Hatzigeorgiou

Vd Stockholms Handelskammare