Stockholms Handelskammare - Distinget 2019: Gör Uppsala bÀst pÄ digitalisering

Jag förstÄr! PÄ denna webbplats anvÀnder vi cookies för statistik och för att din upplevelse av webbplatsen ska bli sÄ bra som möjligt. För mer information om hur vi anvÀnder cookies pÄ vÄra webbplatser, vÀnligen se vÄr policy för cookies. Genom att fortsÀtta anvÀnda denna webbplats godkÀnner du vÄr policy för cookies.

Start / Nyheter Uppsala / Distinget 2019: Gör Uppsala bÀst pÄ digitalisering
Uppsala

Distinget 2019: Gör Uppsala bÀst pÄ digitalisering

Publicerad 6 februari 2019 02:44 Uppdaterad 6 februari 2019 04:17
Uppsala ska bli bÀst i Sverige pÄ att utnyttja digitaliseringens möjligheter. Det mÄlet kan vi uppnÄ till Är 2025. Det Àr Handelskammarens vision och det budskap som Distinget 2019 kretsade kring nÀr 150 ledande beslutsfattare frÄn hela lÀnet samlades pÄ Hyllan i Saluhallen den 5 februari. Jennie Claesson och HÄkan Tribell ledde arrangemanget frÄn scenen.

För fyra Ă„r sedan presenterade Handelskammaren idĂ©n att om vi bygger 100 000 bostĂ€der sĂ„ kan vi ocksĂ„ fĂ„ fyra spĂ„r till Stockholm. Det kĂ€ndes som en avlĂ€gsen vision dĂ„, men Ă€r nu pĂ„ vĂ€g att bli verklighet. Tillsammans kan vi flytta berg, inledde Jennie Claesson mötet. Inför mötet hade Handelskammaren stĂ€llt frĂ„gan: ”Digitalisering: vad kan du inte leva utan?” Svaret var talande: mobiltelefonen. ÄndĂ„ inleddes mötet med att alla fick lĂ€mna lĂ€gga ifrĂ„n sig lurarna i ”mobildagis” pĂ„ borden. PĂ„ scenens skĂ€rm var PowerPoint förbjudna, i stĂ€llet brann en lĂ€gereld. PĂ„ borden stod kaffe och brytbröd.

- Allt det hÀr grundar sig i en tanke: i takt med att tiden gÄr hÄller vi pÄ att lÀra oss hur vi ska förhÄlla oss till tekniken. I början blir det en del misstag, en del övertro om möjligheterna, en del överdrifter om hoten. Vi ska bara orka och vÄga göra det som krÀvs, förklarade HÄkan Tribell.

Arkitekten Yoko Alender frÄn Tallinn, Estland, berÀttade om hur Estland pÄ kort tid blivit nummer ett i vÀrlden pÄ digitalisering. Vision, mod och kraft att genomföra förÀndring. I Estland Àr filosofin att staten ska göra det sÄ enkelt som möjligt för medborgarna. Vi Àr ett litet land som vill ha god tillvÀxt och bra livskvalitet. Digitalisering gör det möjligt, berÀttade Yoko Alender.

MÄnga stÀllde frÄgor. Bland andra undrade landshövding Göran Enander hur det fungerar med sÀkerheten, inte minst mot bakgrund av de uppmÀrksammade sÀkerhetsriskerna orsakade av stora svenska myndigheter.

Yoko Alender konstaterade att man lÀgger stor vikt vid att e-infrastrukturen ska vara bÄde sÀker och lÀttillgÀnglig. Estland utsattes för cyberattacker redan 2007 och huserar ocksÄ Natos enhet för cyberförsvar. Samtidigt betonade hon att systemet ÀndÄ Àr enkelt. Den som behöver information loggar in till systemet, men varje individ har alltid full kontroll över sina uppgifter.

- VÄr idé Àr att man bara en gÄng ska behöva sÀga vem man Àr, var man bor och sÄ vidare, till systemet. Sedan fÄr myndigheter och andra hÀmta de uppgifter de behöver frÄn systemet.

Onekligen en skillnad jÀmfört med alla gÄnger man fyller i sin adress pÄ blanketter i den svenska vÄrden, eller skolan, eller andra kontakter med till exempel kommunen.

KommunalrĂ„det Mohammad Hassan (L) och RegionrĂ„det Vivianne Macdisi (S) stĂ€llde frĂ„gor om digitalt utanförskap. Yoko Alender menade att inte alla hĂ€ngde med pĂ„ allt frĂ„n dag ett, men att det i dag inte var ett stort problem. Efter att ha inspirerats av Estlands framgĂ„ngsrika exempel tog ett tvĂ„ timmar lĂ„ngt arbetspass vid. Det leddes av Per Mosseby, digitaliseringsexpert med erfarenheter bĂ„de frĂ„n politiken som kommunalrĂ„d frĂ„n tjĂ€nstemannasidan pĂ„ Sveriges kommuner och landsting och som entreprenör bland annat i doktor.se.

- Ingen kommer göra det hÀr Ät er. Inte staten, inte SKL, eller nÄgon annan. Utan vill ni komma framÄt mÄste ni ta saken i egna hÀnder, förklarade Per Mosseby.

Det blev intensiva diskussioner bÄde runt borden och i plenum. Per Mosseby manade alla att sÀga bÄde vad man sjÀlv kunde göra i sin organisation och önska vad man behövde frÄn andra aktörer. En idé som kom fram var att samlas kring ett digitaliseringsprotokoll, pÄ motsvarande sÀtt som Uppsala Klimatprotokoll banat vÀgen för Uppsalas utmÀrkelse som vÀrldens bÀsta klimatstad. MÄnga konstaterade att kommunen eller regionen borde ta ledartröjan och kastade blickar mot kommunalrÄdet Erik Pelling (S) och regionrÄdet Stefan Olsson (M).

- Det hĂ€r Ă€r en utmaning för oss. Vi ser att det kommer mĂ„nga initiativ, inte minst frĂ„n den privata sidan, pĂ„ hur vi kan göra saker bĂ€ttre. Men vi har inga bra system för att ta hand om de initiativen. Vi har massor med kompetens inom regionen – men vi har ingen riktig vana.

Knivstas kommunchef Lena Fransson konstaterade att samarbete med andra Àr a och o.

- För en liten kommun Àr det omöjligt att klara allt sjÀlv. Vi mÄste nÀtverka och lÀra av andra kommuner i bÄde lÀnet och hela huvudstadsregionen.

Som en röd trÄd genom programmet fick företagsledare frÄn Handelskammarens medlemsföretag ge exempel pÄ hur de arbetar med digitalisering. Kalle Sandhammar frÄn UNT berÀttade att mediebranschen alltför lÀnge höll fast vid det gamla. Redan 1995 fanns dem som förklarade tvÄ grundlÀggande saker om digitalisering: det som kan digitaliseras kommer att digitaliseras. Och det som digitaliseras kan kopieras. LÀnge vÀgrade mediebranschen att tro pÄ det.

- Men vi har lÀrt oss. Det gÀller att slÀppa sargen, lÀra av sina misstag och vÄga satsa pÄ det som gör företaget unikt. I UNT:s fall den lokala journalistiken, förklarade Kalle Sandhammar.

LÀnsförsÀkringars vd Ulrica Hedman lyfte fram ledarskapets betydelse för att lyckas med digitalisering.

- Det gÀller att involvera hela organisationen, och vÄga lÀra av misstag, berÀttade hon.

Det var ett tema som Äterkom flera gÄnger under eftermiddagen.

- Vi har fantastiska möjligheter att anvÀnda teknik för att underlÀtta i mÀnniskors vardag. Att skapa den smarta staden, berÀttade Henrik Svankvist, vd för Rosendal Fastigheter.

En förutsÀttningar Àr öppen offentlig data, som entreprenörer kan anvÀnda för att utveckla nya tjÀnster och applikationer.

- Man kan tycka att vatten och avfall inte gĂ„r att omvandla till ettor och nollor. Men digitalisering Ă€r centralt ocksĂ„ för Uppsala Vatten, för att kunna ge bra och effektiva tjĂ€nster till medborgarna. Vi Ă€r stolta över vĂ„rt arbete – men har ocksĂ„ mycket kvar att göra, berĂ€ttade Sigrid de Geyter, vd Uppsala Vatten.

Fredrik Bruhn, grundare av Unibap utmanade församlingen med att sÀga att 2025 Àr ett alldeles för kort tidsperspektiv.

- Vi sÀger att vi vill bli bÀst. Men vad betyder det? Det gÀller att mÀta rÀtt saker för att nÄ resultat. Höj blicken, utvecklingen sker exponentiellt och det gÄr fort, konstaterade Fredrik Bruhn.

Genom hela Distinget samlades deltagarnas tankar in genom applikationen Mentimeter. Det var sÀkert med viss lÀttnad deltagarna dÀrför dÄ och dÄ fick plocka fram sina mobiltelefoner. Ambitionen i mötet var att anvÀnda tekniken dÀr den gör stor nytta och plocka bort den dÀr den skapar distraktion. MÄnga idéer och tankar samlades in.

- Vi Àr övertygade om att Uppsala har alla förutsÀttningar. Om vi var och en gör hemlÀxan i vÄra egna företag och organisation. Och om vi jobbar tillsammans, avslutade Jennie Claesson.

Som avslutning pĂ„ kvĂ€llen blev det ”After Disting” med mat och mingel. Förra Ă„rets Peter Egardt-pristagare Uppsala Loves Hip Hop gjorde ett bejublat framtrĂ€dande. Sedan presenterade Peter Egardt Ă„rets vinnare: Lennart Sör frĂ„n Optima Planta och Cecilia Persson frĂ„n Inossia. Rotarys utmĂ€rkelse GuldhjĂ€rtat gick till Unibap för arbetet med Brainpool.