Stockholms Handelskammare - Fortsatt svag konjunktur i huvudstadsregionen

PÄ denna webbplats anvÀnder vi cookies för statistikinsamling, för att din upplevelse av webbplatsen ska bli sÄ bra som möjligt samt anpassa vÄra tjÀnster och marknadsföring. För mer information om hur vi anvÀnder cookies pÄ vÄra webbplatser, vÀnligen se vÄr policy för cookies. Genom att fortsÀtta anvÀnda denna webbplats godkÀnner du vÄr policy för cookies.

Start / Nyheter Företagsklimat / Fortsatt svag konjunktur i huvudstadsregionen
Företagsklimat

Fortsatt svag konjunktur i huvudstadsregionen

Publicerad 13 februari 2020 11:59 Uppdaterad 13 februari 2020 11:59
Stockholmsbarometern stabiliseras - pÄ lÄga nivÄer med svagt stÀmningslÀge i tjÀnstesektorn och en dyster syn pÄ ekonomin frÄn hushÄllen. Det innebÀr att Stockholm under ett drygt Är redovisat svaga konjunktursiffror.

– Vi stĂ„r sedan en tid tillbaka och stampar i en avmattningsfas. Det skulle behövas insatser - exempelvis för bostads- och arbetsmarknaden - för att fĂ„ fart pĂ„ de ekonomiska hjulen igen, sĂ€ger Stefan Westerberg, seniorekonom pĂ„ Stockholms Handelskammare.

Stockholm Àr Sveriges jobb- och tillvÀxtmotor. Stockholm Àr det lÀn med i sÀrklass högst bidrag till landets bruttonationalprodukt (BNP) i förhÄllande till dess befolkningsstorlek. Under de senaste tio Ären har Stockholm svarat för cirka 40 procent av Sveriges totala tillvÀxt och skapat hÀlften av alla nya jobb i Sverige.

DÀrför Àr huvudstadsekonomin betydelsefull för hela landets utveckling och i Stockholmsbarometern, kvartal 4 Är 2019, framgÄr att konjunkturen stabiliseras pÄ en nivÄ som Àr klart svagare Àn det historiska snittet. Stockholmsbarometern stannar pÄ 93, pÄ en skala dÀr 100 Àr det historiska normalvÀrdet, samtidigt som konfidensindikatorn stiger med 0,5 till blygsamma 93,2.

En bidragande orsak Àr att stÀmningslÀget hos hushÄllen försvagas.

– Stockholm har under en tid brottats med utmaningar som pĂ„verkar nĂ€ringslivet och ekonomin. Exempelvis har en dysfunktionell bostadsmarknad, som Ă€r svĂ„r att komma in pĂ„, blivit Ă€n besvĂ€rligare sedan vi fick dubbla amorteringskrav. Det har bromsat byggbranschen och har samtidigt försĂ€mrat möjligheterna för företag att rekrytera personal frĂ„n sĂ„vĂ€l andra stĂ€der som andra lĂ€nder och pĂ„verkar ocksĂ„ vissa hushĂ„lls ekonomi starkt negativt, sĂ€ger Stefan Westerberg.

Bland branscherna kan noteras att livsmedelshandel (117,4) och hotell- och restaurang (124,2) gÄr starkt. Samtidigt ligger den stora kategorin av företag inom privata tjÀnstenÀringar (90,3), i synnerhet uppdragsverksamhet (81,2), en god bit under sitt historiska snitt.

BetrÀffande sysselsÀttningen noteras den lÀgsta nivÄn pÄ utfall - ett negativt nettotal pÄ 11 - sedan Är 2013.

– Vi har nu tre kvartal i rad dĂ€r fler företag minskat sin personalstyrka Ă€n som ökat den, sĂ„ det finns en negativ sysselsĂ€ttningstrend, vilket inte intrĂ€ffat sedan den europeiska skuldkrisen. Arbetskraftsbristen Ă€r fortsatt hög, men ser relativt tidigare Ă„r nĂ„got mindre akut ut. Det beror tyvĂ€rr inte pĂ„ att det blivit enklare att hitta och anstĂ€lla personal, utan att efterfrĂ„gan för stunden svagare, sĂ€ger Stefan Westerberg.

– DĂ€rför Ă€r det hög tid att genomföra modiga reformer som kan förbĂ€ttra bostads- och arbetsmarknaden och det generella nĂ€ringslivsklimatet. NĂ€r ekonomin gĂ„r nĂ„got svagare har vi inte rĂ„d att samtidigt ha arbetskraftsbrist och det finns ocksĂ„ skĂ€l att oroa sig för hur omfattande arbetskraftsbristen riskerar att bli nĂ€r ekonomin tar fart och efterfrĂ„gan vĂ€nder uppĂ„t igen, sĂ€ger Stefan Westerberg.


Kontaktperson

Stefan Westerberg Chefekonom 08-555 100 18