Stockholms Handelskammare - GÄr det att planera fram ett företagskluster?

Jag förstÄr! PÄ denna webbplats anvÀnder vi cookies för statistik och för att din upplevelse av webbplatsen ska bli sÄ bra som möjligt. För mer information om hur vi anvÀnder cookies pÄ vÄra webbplatser, vÀnligen se vÄr policy för cookies. Genom att fortsÀtta anvÀnda denna webbplats godkÀnner du vÄr policy för cookies.

Start / Nyheter Företagsklimat / GÄr det att planera fram ett företagskluster?
Företagsklimat

GÄr det att planera fram ett företagskluster?

Publicerad 2 februari 2020 10:02 Uppdaterad 2 februari 2020 10:02
SÀg företagskluster och de flesta tÀnker nog pÄ en dalgÄng strax söder om San Francisco. Silicon Valley Àr synonymt med stora företag som befinner sig pÄ samma geografiska plats och verkar inom samma industri.

I mer Àn sjuttio Är har utvecklingen av vÀrldens elektronik- och IT-industri letts av giganter i Silicon Valley med namn alla kÀnner till: Hewlett-Packard, Intel, Apple, Facebook, Google, Youtube 


Kluster, dÀr företag inom samma nisch samexisterar pÄ en geografisk yta, har funnits lÀnge: Champagnehusen i Frankrike har producerat champagne sedan 1700-talet och i Iran har man odlat saffran i tusentals Är.

 I huvudstadsregionen finns flera stora företagskluster med olika inriktning och bakgrund. Inom en mils avstÄnd frÄn Uppsala finns mÀngder av företag inom biotech och life science. PÄ Stockholms Södermalm sitter dataspelsföretag ett stenkast ifrÄn varandra och bidrar tillsammans till en miljardindustri. En viktig del av svensk modeindustri finns koncentrerad till ett höghus i Nacka Strand strax öster om Stockholm. Och i omrÄdet runt Karolinska institutet och Karolinska universitetssjukhuset i Solna vÀxer just nu ett av Europas mest utvecklade life science-kluster fram.

"Bra infrastruktur och internationella anslutningar Àr viktiga komnponenter" 

Johan P Larsson, universitetslektor i nationalekonomi vid University of Cambridge, har forskat kring kluster och menar att moderna kunskapskluster behöver en kombination av regionala och nationella förutsÀttningar.

– Det Ă€r i princip omöjligt att planera fram kluster, men en region kan arbeta med att lyckas ha sĂ„ gynnsamma förutsĂ€ttningar som möjligt. Bra infrastruktur och internationella anslutningar Ă€r viktiga komponenter pĂ„ regional nivĂ„. Det Ă€r dock viktigt att pĂ„peka att mĂ„nga av de viktigaste faktorerna Ă€r pĂ„ nationell nivĂ„, sĂ„som den statliga inkomstskatten, regleringar pĂ„ arbetsmarknaden och regler kring patentskydd, sĂ€ger Johan P Larsson.

I index som mÀter attraktivitet för företag hamnar Stockholm ofta högt. Det trots att Sveriges och Stockholms förutsÀttningar egentligen Àr ganska dÄliga, menar Johan P Larsson.

– Vi ligger geografiskt avskilt och vĂ„ra stĂ€der Ă€r ganska glesa i ett internationellt perspektiv. Historiskt har Sverige helt enkelt varit fantastiskt pĂ„ att överkomma sin litenhet.

Inga frisörkluster

Ett kluster kan uppstÄ pÄ flera sÀtt. Det kan skapas organiskt likt en planta dÀr ett företag gÄr i brÀschen som ett frö och gradvis uppstÄr fler och fler aktörer runt. Eller sÄ uppstÄr ett nytt kluster nÀr tvÄ befintliga kluster möts. Göran Lindqvist, chef för Research Office pÄ Handelshögskolan i Stockholm, har likt Johan P Larsson forskat just pÄ företagskluster. 

– Klusters framvĂ€xt gynnas av faktorer som god tillgĂ„ng till specialiserad utbildning, hög grad av socialt förtroende mellan aktörer, kloka lokala satsningar, kontakter med globala marknader för produkter, teknik och talang. De missgynnas exempelvis av monopol, rigida branschstrukturer och skydd mot konkurrens utifrĂ„n, sĂ€ger han.

Klustring uppstÄr inte i branscher som bara verkar inom en lokal marknad. Som typexempel tar Göran Lindqvist frisörer. Det lönar sig bara med ett visst antal frisörer per kvarter. DÀrför Àr ocksÄ frisörsalongerna nÀstan perfekt utspridda, proportionellt mot befolkningens fördelning.

– Det finns kluster inom nĂ€stan vilken sektor som helst, som betjĂ€nar mer Ă€n bara en lokal marknad inte bara inom sĂ„ kallat ”high-tech”, eftersom höga innovationsnivĂ„er inte Ă€r isolerade till bara vissa branscher. Man kan tĂ€nka sig biotech-företag som verkar pĂ„ en innovativt blygsam nivĂ„ med bara enkla och vĂ€letablerade metoder, lika vĂ€l som man kan tĂ€nka sig ett kluster inom trĂ€möbelstillverkning, dĂ€r man utvecklar avancerade metoder och material. Företag flyttar, men kluster gör det sĂ€llan. PoĂ€ngen med kluster Ă€r att de Ă€r förankrade i platsen dĂ€r de finns, sĂ€ger Göran Lindqvist.

Hundratal biotech-företag inom en mils radie

Ett exempel pÄ ett kluster kring ett frö Àr biotech-och life science-klustret kring Pharmacia.  LÀkemedelsjÀtten flyttade i början av 50-talet till Uppsala för att komma nÀrmare Uppsala universitet. I dag finns inte Pharmacia kvar som företag, men vÀl flera avknoppande skott frÄn samma planta. Inom en mils radie finns ett hundratal företag inom biotech och life science.

Erik Olaisson Àr affÀrsutvecklare i nÀtverksorganisationen Uppsala BIO som Àr grunden i Uppsala-klustret och del av stiftelsen Stuns verksamhet inom life science. I Uppsala BIO:s och Stuns uppdrag ligger att stÀrka life science och att verka mellan samhÀlle, industri och akademi. Han pekar pÄ vikten av den geografiska nÀrheten i staden.

– Campus och de tre industriparkerna finns inom cykelavstĂ„nd. NĂ€rheten till Stockholm Ă€r ocksĂ„ viktig. Det Ă€r lĂ€tt att ta sig till Uppsala. En annan framgĂ„ngsfaktor Ă€r den lĂ„nga tradition som finns mellan industri och akademi, en tradition som startade med Pharmacia. Att sĂ€ga att det hĂ€r sitter i vĂ€ggarna Ă€r en floskel, men det ligger en hel del sanning i uttrycket, sĂ€ger Erik Olaisson.

Samverkan mellan olika nÀtverksaktörer

Uppsala har Àven fördel av de tvÄ universiteten SLU och Uppsala universitet, vilka ger en bredd av life science. Dessutom finns bÄde Akademiska universitetssjukhuset, LÀkemedelsverket, Livsmedelsverket och den topprankade företagsinkubatorn UIC i staden. Klustrets utveckling i Uppsala sker frÀmst organiskt, genom att företag som startar forskning pÄ plats utvecklas och knoppas av, Àven om det hÀnder att externa aktörer tar sig in.

 – MĂ„nga av vĂ„ra aktörer har rötterna i forskning i Stockholm eller Uppsala, bolag som ofta fĂ„r stöd i början och sedan förhoppningsvis blir kvar. Sedan finns flera bolag som Ă€r avknoppade frĂ„n andra större bolag. Life science-bolag oavsett storlek har förutsĂ€ttningar att fĂ„ all uppbackning de behöver. Vi pĂ„ Uppsala BIO kan stötta med allt frĂ„n kompetensstöd till att ge rĂ„d om vilka lokaler som finns. Det finns en fin samverkan mellan olika nĂ€tverksaktörer. Vi har kontinuerliga möten med kommun, region och fastighetsĂ€garbranschen. Oavsett vem du trĂ€ffar inom vĂ„ra strukturer kommer du att hjĂ€lpas i rĂ€tt riktning, sĂ€ger Erik Olaisson.

Historik och know how

GE Healthcare i Uppsala Àr ett företag i rakt nedstigande led frÄn Pharmacia, som sÄdde fröet till dagens kluster. GE Healthcare tillverkar bland mycket annat produkter som anvÀnds vid framstÀllning av biotekniska lÀkemedel. I dag Àr företaget en mÄngmiljardindustri och en av Uppsala kommuns största arbetsgivare. Vd Cecilia Sjöstedt pekar pÄ fördelarna av att existera i life science-klustret i staden.

 – Universiteten har bred forskning som tĂ€cker vĂ„ra kunskapsomrĂ„den och vi har mĂ„nga nĂ€ra samarbeten med akademin för att skapa framtidens nya produkter. NĂ€rheten till Stockholm, och vĂ€rlden, via Arlanda, Ă€r ocksĂ„ en tydlig fördel. Det Ă€r den hĂ€r mixen som gör att vi fortsĂ€tter att investera i Uppsala. Utöver det finns det en historik och ett stort know how, sĂ€ger Cecilia Sjöstedt.

Det hĂ€r Ă€r en del av en artikel som först publicerades i  STHLM Magazine, ett magasin frĂ„n Stockholms Handelskammare. Du kan vidare om life science-klustret i Solna och de andra spĂ€nnande kluster som finns i vĂ„r region (pĂ„ sidan 70) eller hitta mer spĂ€nnande lĂ€sning om allt ifrĂ„n boendeformer till löprundor och skrĂ€pplockning.