Stockholms Handelskammare - Handelskammarens remissvar på Fördjupad översiktsplan för de Sydöstra stadsdelarna inklusive Bergsbrunna.

På denna webbplats använder vi cookies för statistikinsamling, för att din upplevelse av webbplatsen ska bli så bra som möjligt samt anpassa våra tjänster och marknadsföring. För mer information om hur vi använder cookies på våra webbplatser, vänligen se vår policy för cookies. Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du vår policy för cookies.

Start / Nyheter Uppsala / Handelskammarens remissvar på Fördjupad översiktsplan för de Sydöstra stadsdelarna inklusive Bergsbrunna.
Uppsala

Handelskammarens remissvar på Fördjupad översiktsplan för de Sydöstra stadsdelarna inklusive Bergsbrunna.

Publicerad 25 maj 2020 10:12 Uppdaterad 25 maj 2020 02:44

Bakgrund

Uppsala kommun har utarbetat en f√∂rdjupad √∂versiktsplan f√∂r de Syd√∂stra stadsdelarna inklusive Bergsbrunna med sikte p√• 2050. Utg√•ngspunkten √§r Uppsalas √∂versiktsplan fr√•n 2016 som pekar ut de syd√∂stra stadsdelarna som ett viktigt utvecklingsomr√•de i Uppsala. Den f√∂rdjupade √∂versiktsplanen inneh√•ller 21¬†500 bost√§der och utrymme f√∂r 10¬†000 ‚Äď 15¬†000 nya arbetsplatser. Den nya bebyggelsen ordnas i ett antal stadsdelar som binds samman av en ny kapacitetsstark kollektivtrafik. Se www.uppsala.se/sydostra

Handelskammarens svar i sammanfattning 

  • Handelskammaren har¬†en positiv grundsyn p√• f√∂religgande f√∂rslag eftersom det inneb√§r en konkretisering av¬†tidigare vision och m√•l om¬†fler bost√§der¬†i Uppsala¬†och byggande av¬†fyrsp√•rsom knyter samman Stockholm-Arlanda-Uppsala.¬†
  • Handelskammaren st√•r¬†√§ven¬†bakom¬†f√∂rslagets¬†inriktning mot h√•llbar stadsutveckling och¬†bidrag till¬†uppfyllande av Agenda 2030.
  • Handelskammaren ser stora behov av en kapacitetsstark kollektivtrafik¬†som¬†klarar¬†mobilitet och tillg√§nglighet i den v√§xande staden.¬†Inf√∂r utst√§llningsperioden skulle konsekvenserna och effekterna p√• tillg√§nglighet, attraktivitet, markv√§rden och bebyggelseplanering av ett annat teknikval √§n sp√•rv√§g emellertid beh√∂va beskrivas n√§rmare, eftersom¬†BRT¬†√§nnu inte har kunnat uteslutas¬†som alternativ.
  • En v√§xande befolkning i stadens s√∂dra stadsdelar v√§ster om¬†Fyris√•nkan¬†f√∂rv√§ntas¬†ge upphov till √∂kade tr√§ngselproblem p√• befintligt v√§gn√§t, s√§rskilt¬†vid¬†nuvarande passager¬†vid¬†Kungs√§ngsleden¬†och Flottsundsbron, och¬†vidare mot¬†E4:an.¬†Handelskammaren saknar en tydlig beskrivning av¬†hur¬†Ultunal√§nken¬†ska kunna avlasta befintliga passager och utg√∂ra¬†en del i ett¬†samlat v√§gsystem¬†f√∂r¬†biltrafik¬†i fl√∂det √∂ver¬†Fyris√•n.¬†
  • Den p√•g√•ende¬†coronakrisenser¬†ut att¬†ge¬†upphov till en √∂kad arbetsl√∂shet, som √§ven p√•verkar bostadsmarknadens funktion p√• l√§ngre sikt.¬†Mot denna bakgrund finns¬†det¬†anledning¬†att n√§rmare analysera¬†efterfr√•gan¬†utifr√•n en v√§xlande k√∂pkraft och efterfr√•gan p√•¬†olika uppl√•telseformer¬†mot slutet av 2020-talet.¬†
  • M√•let att omr√•det ska inneh√•lla 10 000 ‚Äď 15 000 arbetstillf√§llen beh√∂ver analyseras n√§rmare vad g√§ller behov av verksamhetsytor,¬†konkurrensf√∂rdelar att etablera f√∂retag i omr√•det och¬†bed√∂mda¬†konsumtionsm√∂nster¬†bland¬†inv√•narna.
  • Omr√•dets starka kopplingar till vetenskapsmannen och botanikern Carl von Linn√© f√∂ranleder Handelskammaren att f√∂resl√• att stadsdelen redan i utst√§llningsf√∂rslaget och¬†forts√§ttningsvis¬†ben√§mns;¬†Uppsala¬†Linn√©stad.¬†¬†

¬†√Ėvergripande synpunkter¬†

Handelskammaren har under l√•ng tid¬†drivit p√• fr√•gan om byggande av fler bost√§der och stadsdelar som kan svara upp mot en v√§xande befolkning i landets ledande och mest attraktiva region.¬†F√∂r att m√∂jligg√∂ra fler bost√§der och uppn√• en h√•llbar samh√§llsutveckling med uppemot 350‚ÄĮ000¬†inv√•nare √•r 2050¬†blir det¬†n√∂dv√§ndigt att avlasta nuvarande Resecentrum¬†genom en flerk√§rnig struktur i enlighet med g√§llande √Ėversiktsplan.¬†I detta ing√•r utbyggnad av ett nytt stationsl√§ge i de syd√∂stra stadsdelarna inklusive Bergsbrunna.¬†

Handelskammaren bidrog starkt till att etablera en¬†framtidsbild om integration av Uppsala-Arlanda-Stockholmsregionen genom f√∂rarbetet¬†inf√∂r¬†fyrsp√•rsbeslutet. I¬†ett visionsarbete fr√•n 2015 visade Handelskammaren att¬†fyrsp√•r¬†skulle¬†kunna skapa f√∂ruts√§ttningar f√∂r uppemot 100‚ÄĮ000 bost√§der¬†l√§ngs str√•ket. Efter regeringens¬†beslut om¬†fyrsp√•r¬†och¬†avtalet med staten om Uppsalapaketet har Uppsala kommun g√•tt vidare med planeringen och presenterar nu¬†en F√ĖP som ska kunna resultera i byggande av 21‚ÄĮ500 nya bost√§der f√∂r uppemot 50‚ÄĮ000 nya inv√•nare.¬†

Mot bakgrund av Handelskammarens tidigare insatser och visionsarbete, samt det ackumulerade underskottet på bostäder för olika inkomstlägen och dess hämmande effekter på regionens utveckling, går Handelskammaren in med en positiv grundsyn på föreliggande förslag.  

Hållbarhet som utgångspunkt 

Ur Handelskammarens perspektiv är hållbarheten en central utgångspunkt för modern stadsutveckling, eftersom alternativet leder oss i en oönskad och ohållbar riktning. Därför står Handelskammaren bakom planens ambitioner vad gäller nytänkande kring försörjningssystem och en resurseffektiv och klimatpositiv helhet. Genom att bygga på ett hållbart sätt och testa innovationer och nya system för återvinning har Uppsala möjlighet att bli en förebild för andra länder och städer som står i begrepp att möta en accelererande urbanisering globalt. Om uppemot 70 procent av världens befolkning ska bo i städer år 2050 innebär det att det behöver byggas städer för ytterligare tre miljarder människor inom kommande 30 år. För att uppfylla Parisavtalets mål och Agenda 2030 måste investeringarna under denna period leda i hållbar riktning. Utvecklingen av de sydöstra stadsdelarna utgör enligt Handelskammarens mening Uppsalas möjlighet att bidra till att målen verkligen uppfylls och att våra lärdomar ska kunna inspirera andra att följa efter. 

Lärdomar från tidigare stora utvecklingsprojekt 

Ett framtidsinriktat och visionärt stadsutvecklingsarbete behövs för att uppnå Uppsalas höga ambitioner för en hållbar tillväxt. Detta får dock inte leda till att lärdomar från tidigare storskaliga stadsutvecklingsprojekt hamnar i skymundan. Den kraftiga expansionen av bostäder och arbetsplatser under det så kallade miljonprogrammet 1965-1975 präglades också av höga mål, stor innovationstakt och inte minst nya idéer kring såväl mobilitet samt social hållbarhet. Relativt snart stod det emellertid klart att resultatet i många fall inte motsvarade de höga förväntningarna, utan tvärtom gav negativa konsekvenser som vi brottas med än i dag. Bakom misstagen låg inte sällan uttalade eller outtalade önskemål om förändrade mänskliga beteenden. Det är viktigt att samma misstag som ledde till miljonprogrammets problem inte återupprepas. Förslagets positiva visioner bör därför kompletteras med insikter och lärdomar från misstag som måste undvikas. 

En del av Uppsala 

I ett längre perspektiv bedömer Handelskammaren att översiktsplanens femkärniga grundstruktur är nödvändig för stadens utveckling, men att det samtidigt måste ske utifrån en tydlig idé om nodernas respektive funktion och stadsmässiga värden. Handelskammaren vill i det sammanhanget understryka betydelsen av att utveckling av de sydöstra stadsdelarna inte sker på bekostnad av kapaciteten att hantera utbyggnad och expansion i andra delar av kommun, exempelvis Storvreta, Gränby, Ulleråker, Börjetull, Gottsunda och Rosendal, samt den centrala innerstan. Denna utgångspunkt skulle med fördel kunna läggas till i avsnittet En del av Uppsala (s.31).   

Det är särskilt viktigt att beakta hur stadsdelen ska utvecklas i relation till Uppsala city. Eftersom Uppsala stadskärna vuxit fram sedan 1200-talet har det uppkommit vägnät, märkesbyggnader och en täthet som utgör stadens historiska identitet. Handelskammaren bedömning är att den gamla stadskärnan även fortsättningsvis ska vara Uppsalas naturliga centrum även för framtidens medborgare. Det är viktigt att kunskapsunderlaget belyser hur handel, nöjen och service i den nya stadsdelen samspelar och kompletterar den befintliga stadskärnan, istället för att utarma den. 

F√∂r att h√•lla samman staden och underl√§tta utbyte mellan stadsdelar √§r det fundamentalt att f√∂rb√§ttra tillg√§ngligheten inom och mellan noderna, d√§r kollektivtrafik samt g√•ng- och cykeltrafik √§r normerande, samtidigt som v√§gn√§t och trafikl√∂sningar m√•ste m√∂jligg√∂ra transporter med enskilda fordon, oavsett hur de framf√∂rs och hur de¬†drivs. Handelskammaren bitr√§der d√§rf√∂r avsnittet om Transportinfrastruktur (s.49), som bland annat lyfter den viktiga fr√•gan om att koppla ihop det nya stationsl√§get med¬†Bol√§nderna/Fyrislund¬†och vidare mot¬†Gr√§nby, inom ramen f√∂r ett sammanh√•llet kollektivtrafiksystem. F√∂rutom att¬†detta¬†knyter ihop staden i enlighet med √ĖP¬†bidrar det till att √∂ka tillg√§ngligheten till arbetsomr√•det Uppsala Business Park f√∂r inpendlare som idag fr√§mst √§r h√§nvisade till bil.¬†¬†

Länk mellan stadens östra och västra stadsdelar 

I planförslaget anges att broförbindelsen över Fyrisån utreds i egen ordning inom ramen för projektet Uppsala spårväg. Inriktningen för detta arbete är att broförbindelsen ska medge kollektivtrafik, gång- och cykel samt utryckningsfordon. Handelskammaren har i flera sammanhang, inklusive andra relevanta remissvar, pekat på att en förutsättning för de södra stadsdelarnas utveckling är ett effektivt kommunikationsstråk längs axeln Gottsunda-Ultuna-Bergsbrunna-E4 för alla fordonsslag, speciellt med den strategiska viljan att minska trafiken i Uppsala innerstad.  

Utifrån föreliggande förslag skulle ett kommunikationsstråk i denna axel inte medges även om bron vore öppen för alla trafikslag, eftersom förslaget saknar en framkomlig, genomgående östvästlig passage mot E4:an. Handelskammarens bedömning är att stadens södra stadsdelar kommer att få betydelse trängselproblem vid nuvarande passager över Fyrisån vid Kungsängsleden och Flottsundsbron även med en kapacitetsstark kollektivtrafik. Med många tusen nya bostäder i Gottsunda och Ulleråker, samt nya verksamhetsområden i Ultuna är det Handelskammarens bedömning att många fortfarande kommer att behöva (fossilfri) bil för att transportera sig mellan jobb och hem, och klara vardagen, där kollektivtrafiken helt enkelt inte erbjuder tillräcklig snabbhet och flexibilitet. Enligt Handelskammarens mening återstår det fortfarande att besvara frågan om hur transportinfrastrukturen ska utformas för att möta växande behov av mobilitet och tillgänglighet mellan Uppsalas nya stadsdelar öster och väster om Fyrisån.  

I detta sammanhang konstaterar Handelskammaren vidare att den kapacitetsstarka kollektivtrafik som ing√•r i avtalet med staten hanteras inom delprojektet Uppsala sp√•rv√§g och att F√ĖP-f√∂rslaget i b√§rande delar baseras p√• att teknikvalet kommer att landa p√• sp√•rv√§g. Utifr√•n tillg√§ngligt utredningsunderlag finns det b√•de f√∂r- och nackdelar med sp√•rv√§g och BRT, men planeringen bygger¬†redan p√• slutsatsen att sp√•rv√§g √§r den l√∂sningen som b√§st svarar upp mot den kapacitet som kr√§vs utifr√•n huvudscenario f√∂r befolkningstillv√§xt och g√§llande √ĖP.¬†¬†

Eftersom beslut om slutligt teknikval inte fattas av kommunfullmäktige förrän i slutet av 2021 är det i detta remissvar inte läge för Handelskammaren att ta slutlig ställning. Dock finns det delar i beslutsunderlag och förslag som fortfarande inte utesluter BRT som teknikval. Enligt Handelskammarens mening bör det i planförslaget därför finnas en beredskap för att spårväg som planeringsförutsättning kan komma att ändras. Inför utställningsperioden skulle konsekvenserna och effekterna på tillgänglighet, attraktivitet, markvärden och bebyggelseplanering av ett annat teknikval än spårväg behöva beskrivas närmare.  

Angöring till E4:an 

Enligt f√∂rslaget kommer de tv√• tidigare alternativa ang√∂ringsplatserna till E4 att beh√∂va ers√§ttas av nya alternativ, det ena i anslutning till Mora stenar och det andra n√•got n√§rmare Uppsala. √Ąven om f√∂rslagen √§nnu inte √§r f√§rdigutredda vill Handelskammaren f√∂rmedla att beslut om l√§ge s√§rskilt b√∂r beakta tillg√§nglighetsaspekten utifr√•n¬†att¬†merparten av all trafik kan f√∂rv√§ntas ske till och fr√•n s√∂der, mot Arlanda och Stockholm. F√∂r att minska restid och k√∂rstr√§cka f√∂refaller d√§rf√∂r en sydlig p√•fart vara att f√∂redra.¬†I detta sammanhang finns dessutom stor anledning att samordna planeringen med Knivsta kommun.¬†

Osäkra planeringsförutsättningar 

Planen utgår från en utbyggnadstakt på 800 bostäder per år från 2025 och en bebyggelse som möter en efterfrågan med skiftande betalningsförmåga. En faktor, vars konsekvenser på bostadsmarknaden ännu inte till fullo kan överblickas, handlar om den arbetslöshet som växer fram till följd av Corona. Om arbetslösheten överstiger tio procent, eller till och med närmar sig femton procent, riskerar den att sätta avtryck på efterfrågan av bostäder under lång tid framöver. En högre arbetslöshet minskar rörligheten på bostadsmarknaden och minskar marginalerna för många att skaffa sig en egen bostad.  

Mot bakgrund av att ungdomar och m√§nniskor med utl√§ndsk bakgrund v√§ntas st√• f√∂r en betydande del av kommunens framtida befolknings√∂kning menar Handelskammaren att n√§rmare analyser beh√∂ver g√∂ras av efterfr√•gesituationen och befolkningens sammans√§ttning i omr√•det i slutet av 2020-talet, d√• detta har betydelse f√∂r s√•v√§l betalningsf√∂rm√•ga, utbyggnadstakt och efterfr√•gan p√• olika uppl√•telseformer. √Ąven om en √∂kad arbetsl√∂shet skulle kunna pressas tillbaka av en snabb √•terh√§mtning, och beaktat att de nya bost√§derna tillkommer l√•ngt fram i tiden, skulle en s√•dan socioekonomisk bostadsanalys tillf√∂ra planf√∂rslaget viktig information. Analysen beh√∂ver √§ven beakta efterfr√•gan och utbyggnaden i andra stadsdelar, exempelvis Gottsunda och¬†Uller√•ker.¬†

Det svaga ekonomiska utgångsläget till följd av Corona gör vidare att genomförandet riskerar att försenas och förskjutas. Minskade skatteintäkter och en demografiskt påfrestande utveckling lär begränsa både kommunens och regionens utrymme att investera i ny offentlig service och tillhörande infrastruktur, i vart fall under stor del av 2020-talet. Detta, tillsammans med tillståndsprövningar som riskerar att dra ut på tid och skiftande konjunkturer, gör att det i planen behöver finnas en beredskap inför att tidplan och utbyggnadstakt blir svår att upprätthålla, samtidigt som en god framdrift i projektet är viktig för utvecklingskraft och omstart efter Corona.   

Nya arbetsplatser 

Enligt planf√∂rslaget ska omr√•det rymma 10‚ÄĮ000 ‚Äď 15‚ÄĮ000 nya arbetsplatser inom b√•de offentliga och privata verksamheter. Tj√§nstef√∂retag i olika storlekar, offentliga f√∂rvaltningar och myndigheter f√∂resl√•s i f√∂rsta hand lokaliseras till kontorshus i det stationsn√§ra l√§get och i den integrerade korsningen mellan sp√•rv√§gsboulevarden och v√§g 255. En t√§t och h√∂g bebyggelse i dessa delar bidrar¬†enligt Handelskammarens uppfattning till att skapa en urban k√§nsla och en befolkningst√§thet som g√∂r det mer attraktivt f√∂r olika service- och tj√§nstef√∂retag att etablera sig h√§r. Dock menar Handelskammaren att √§ven h√∂gre byggnader √§n sex till √•tta v√•ningar ska kunna medges i dessa centrala delar, b√•de f√∂r att f√∂rst√§rka stadskarakt√§ren och ge f√∂ruts√§ttningar f√∂r¬†attraktiva kontorsl√§gen. Men √§ven f√∂r en¬†mer¬†blandad och arkitektoniskt dj√§rv bebyggelse, som blir m√∂jligt med en b√§ttre total byggkalkyl f√∂r varje enskilt projekt.¬†¬†

Handelskammaren bitr√§der inriktningen att attraktiva kontorsl√§gen i f√∂rsta hand ska f√∂rl√§ggas i¬†kommersiellt g√•ngbara¬†l√§gen n√§ra¬†j√§rnv√§g och kollektivtrafik eftersom det √§r avg√∂rande f√∂r att omr√•det ska kunna attrahera kompetens fr√•n den omkringliggande regionen, vilket bidrar till en b√§ttre balans mellan natt- och dagbefolkning. √Ąven om det attraktiva pendlingsl√§get ska m√∂jligg√∂ra f√∂r inv√•narna att kunna ta sig till sin arbetsplats p√• Arlanda, i Kista eller i centrala Stockholm g√§ller det att samh√§llsplaneringen inte baseras p√• pendling som norm f√∂r boende och arbete. Tv√§rtom menar Handelskammaren, vilket √§ven √•terfinns i f√∂rslaget, att attraktiva stadsdelar m√•ste inneh√•lla en mix av boende, arbete, offentlig service och n√∂jesutbud. Pendling ska m√∂jligg√∂ras, f√∂r att kunna bidra till kompetensf√∂rs√∂rjning och specialisering inom n√§ringslivet, men b√∂r inte ses som ett sj√§lv√§ndam√•l eller en planeringsm√§ssig norm. Genom tillg√•ng till arbete i n√§romr√•det kan tv√§rtom trycket p√• transportinfrastrukturen minska och m√§nniskors v√§lbefinnande √∂ka genom f√§rre tids√∂dande arbetsresor.¬†¬†

Det går i dagsläget inte att förutse vilka slags företag som kan komma att etablera sig i området, utöver butiker, restauranger, caféer och andra serviceföretag som vanligen återfinns i befolkningstäta miljöer. Enligt förslaget anges emellertid en potential att locka till sig företag som verkar i linje med stadsutvecklingsprojektets högt ställda ambitioner inom innovations- och hållbarhetsområdet. Enligt Handelskammarens bedömning är detta realiserbart under förutsättning att det fortsatta planeringsarbetet sker i tät samverkan med både Uppsala universitet, Sveriges Lantbruksuniversitet och övriga aktörer inom länets världsledande innovationssystem, samt befintligt näringsliv. Handelskammaren biträder därmed förslaget att arbetet med att locka tjänsteföretag till nya kontor i stadsnoden bör inledas parallellt med planarbetet, men vill samtidigt peka på risken att många verksamheter inte kommer att etablera sig i området förrän kommersiella krav uppfyllts och det finns förutsättningar för framtida värdeutveckling. I praktiken innebär det att många arbetsplatser kan komma byggas många år efter att bostäderna färdigställts. Detta kräver att planeringen är långsiktig och att dessa kvarter inte under tiden fylls med bostäder. 

Handelskammen vill också peka på behovet av ett säkrat utrymme inom planområdet för nya verksamheter och lokaliteter för hundratals mindre företag, vilket krävs om antalet arbetsplatser ska kunna överstiga 10 000. Vi vill också avråda från att planen generellt kräver verksamheter i bottenplan eftersom det är mycket svårt att bedöma hur framtida handelsmönster ser ut i ett 50-årsperspektiv. Handelskammaren menar därför att byggnaderna bör vara multifunktionella i bottenvåningarna och att arbetsplatser även ska kunna komma i fråga i attraktiva lägen högre upp i husen.  

Uppsala Linnéstad 

I planförslaget hänvisas förtjänstfullt till att området har historiska och nutida kopplingar till arvet efter Carl von Linné. I och i direkt anslutning återfinns miljöer som förknippas med Linné, bland annat genom Linnés Sävja och Hammarby. Sedan många år diskuteras förutsättningarna att lyfta Årike Fyris och arvet efter Linné till UNESCOs världsarvslista. Områdets höga natur- och miljöambitioner anknyter också till Linnés vetenskapliga gärningar och stadens forskningstraditioner. Turism- och besöksnäringen bedöms vara gynnat av dessa referenser. För att ytterligare lyfta fram de sydöstra stadsdelarnas anknytning till landets mest kände vetenskapsman och botaniker föreslår Handelskammaren att hela området uppkallas efter densamma och redan i utställningsförslaget benämns; Uppsala Linnéstad.   

Med förtydliganden och kompletteringar enligt ovan tillstyrker Handelskammaren fortsatt arbete med programförslaget. 

Uppsala 2020-05-15

Handelskammaren i Uppsala Län 

Tomas Stavbom 

Regionchef