Stockholms Handelskammare - Har Stockholm blivit kallt?

PÄ denna webbplats anvÀnder vi cookies för statistikinsamling, för att din upplevelse av webbplatsen ska bli sÄ bra som möjligt samt anpassa vÄra tjÀnster och marknadsföring. För mer information om hur vi anvÀnder cookies pÄ vÄra webbplatser, vÀnligen se vÄr policy för cookies. Genom att fortsÀtta anvÀnda denna webbplats godkÀnner du vÄr policy för cookies.

Start / Nyheter HĂ„llbarhet / Har Stockholm blivit kallt?
HĂ„llbarhet

Har Stockholm blivit kallt?

Publicerad 24 januari 2020 01:56 Uppdaterad 24 januari 2020 01:56
Nyheterna rapporterar om eskalerande gĂ€ngkrig och dödsskjutningar – och bilden av Stockholm som en av vĂ€rldens tryggaste stĂ€der Ă€r hotad. FrĂ„gan Ă€r: GĂ„r det att vĂ€nda trenden?

Den 18 februari 2017 stod den nytilltrÀdde presidenten för USA, Donald Trump, pÄ scen i Melbourne, Florida och slog ett slag för sin kommande sÀkerhetspolitik. För att motivera hÄrdare tag utbrast han: "Ni sÄg vad som hÀnde i Sverige i gÄr kvÀll. Sverige! Vem kunde tro det hÀr?"

Ett och ett halvt Ă„r senare hamnade Sverige Ă„terigen i medial skottglugg, dĂ„ en kinesisk familj hamnat i brĂ„k med personal pĂ„ ett hotell i Stockholm. Tumult uppstod, varpĂ„ polis förde bort familjen och satte av dem vid SkogskyrkogĂ„rden – med resultat att en kinesisk twitterstorm började tala om att ”svensk polis torterar kinesiska Ă„ldringar”. Och ytterligare ett Ă„r senare, i juli 2019, var det rapparen ASAP Rockys tur att placera Stockholm pĂ„ vĂ€rldskartan, efter en nattlig misshandel. NĂ€r president Trump stötte pĂ„ patrull i sin vĂ€djan till statsminister Stefan LöfvĂ©n om att slĂ€ppa musikern mot borgen twittrade presidenten ut sin dom: Sverige har svikit vĂ„rt afroamerikanska samhĂ€lle i USA.

I samtliga dessa fall har verkligheten varit en annan Àn den som spridits ut: nÄgot extraordinÀrt hade inte hÀnt den kvÀll Trump avsÄg 2017, nÄgon tortyr av Àldre Àgde aldrig rum 2018 och nÄgot svek var det aldrig tal om i ASAP Rocky-fallet, dÄ svensk lag inte möjliggör frislÀppande mot borgen. 

Men sant eller ej, skadan var till viss del redan skedd. Och alldeles oavsett sÀger exemplen nÄgot om att bilden av trygga Sverige och dess huvudstadsregion Àr pÄ vÀg att förÀndras. Det behöver man inte gÄ till kinesiska staten eller den amerikanska presidenten för att förstÄ.

Den upplevda otryggheten ökar

Statistiken Ă€r dyster. 2015 noterade polisen i Stockholms lĂ€n 97 skjutningar, 11 döda och 39 skadade. 2016 ökade antalet till 119 skjutningar, 10 dödade och 44 skadade. Året dĂ€rpĂ„ ökade vĂ„ldet ytterligare, med 130 skjutningar, 19 döda och 43 skadade, för att i fjol landa pĂ„ 100 skjutningar, 10 döda och 47 skadade.

Det Àr siffror som rimmar dÄligt med den plats som 2017 utsÄgs av tidningen The Economist som vÀrldens Ättonde sÀkraste stad. Nu rapporterar Brottsförebyggande rÄdet, BrÄ, med tÀta mellanrum visserligen att kriminaliteten inte har ökat, men statistiken visar ocksÄ att vissa typer av brott Àr vanligare i dag Àn för tio Är sedan. Det gÀller till exempel dödsskjutningar kopplade till gÀngkriminalitet, som har den egenheten att det ofta sker pÄ öppen gata, nÄgot som i sin tur skapar svarta tidningsrubriker och oro hos allmÀnheten.

– Det man generellt kan konstatera Ă€r att den upplevda otryggheten har ökat, sĂ€ger Åsa Strid, bitrĂ€dande enhetschef pĂ„ Statistiska undersökningar pĂ„ BrĂ„.

Sedan drygt tio Är tillbaka har hon varit involverad i Nationella trygghetsundersökningen (NTU) som Ärligen kartlÀgger svenskens utsatthet och oro för brott. Hon berÀttar att den upplevda tryggheten lÀnge lÄg pÄ en stabil nivÄ och till och med ökade nÄgot Är, men att det för nÄgra Är sedan skedde ett trendbrott dÄ otryggheten sköt i höjden.

– Det var runt 2015–2016, och sedan dess har otryggheten legat kvar pĂ„ den nivĂ„n, sĂ€ger Åsa Strid.

Trendbrottet sammanföll med en allt flitigare diskussion om svensk kriminalitet bĂ„de i media och inom politiken – en följd av de vĂ€xande problemen med dödsskjutningar. Men oron rör inte direkt att hamna mitt i en gĂ€nguppgörelse, utan handlar snarare om rĂ€dsla för överfall, misshandel eller helt enkelt att vistas ute pĂ„ kvĂ€llstid i egna bostadsomrĂ„det. Detta trots att risken för att drabbas för flertalet av dessa brott inte har ökat. 

– StĂ€ller vi oron mot mĂ€tningen för den faktiska utsattheten Ă€r det lĂ€tt att pĂ„stĂ„ att oron Ă€r ogrundad, sĂ€ger Åsa Strid. Till exempel Ă€r Ă€ldre mest oroliga för att vara ute sent pĂ„ kvĂ€llen trots att de sĂ€llan utsĂ€tts för brott. Samtidigt Ă€r oro komplext, för det handlar ocksĂ„ om hur allvarliga konsekvenserna skulle bli om man drabbas.

Åsa Strid menar att otryggheten Ă€r vĂ€rd att ta pĂ„ allvar. Inte minst för att den pĂ„verkar mĂ€nniskors livsval.

– Undersökningen visar att allt fler vĂ€ljer andra vĂ€gar hem, att man undviker att Ă„ka kollektivt, att man avstĂ„r fritidsaktiviteter kvĂ€llstid 
 DĂ„ Ă€r otryggheten ett problem i sig, eftersom mĂ€nniskor gör val baserade pĂ„ oron.

En ond spiral

Det Àr lÀtt att förstÄ dilemmat. En stad dÀr invÄnarna hÄller sig alltmer inomhus upplevs som Àn mer otrygg. En stad dÀr de boende vÀljer bort sÄdant de egentligen vill göra riskerar att stagnera. För Joachim KÀllsholm, vd pÄ Securitas, Àr den hÀr verkligheten ingen nyhet. Som ansvarig för ett vakt- och sÀkerhetsbolag som dagligen tar tempen pÄ samhÀllsklimatet har han noterat hur otryggheten har spridit sig.

– Oro Ă€r subjektiv och mĂ„nga stockholmare i innerstan kĂ€nner sĂ€kert inte nĂ„gon större otrygghet, sĂ€ger han. Men det finns tvĂ„ Stockholm i dag, ett innanför tullarna och ett i ytteromrĂ„dena och ju lĂ€ngre ut vi kommer, desto mer ökar otryggheten. Samtidigt gĂ„r det inte att borsta bort allt med att brott bara ”sker lĂ€ngs med röda linjen”, menar han.

– Om kriminaliteten Ă€r större i vissa omrĂ„den Ă€r det för att arbetslösheten Ă€r störst dĂ€r, sĂ€ger han. Men det betyder inte att allt stannar dĂ€r, för brott och otrygghet sprider sig. Stockholm har lĂ€nge haft en kraftig inflyttning utifrĂ„n och in, och den urbaniseringen skapar ett utanförskap. FĂ€rre företag finns pĂ„ plats utanför staden och finns inga företag finns inget liv.

Det Àr en ond spiral. Joachim KÀllsholm upplever att Securitas roll och stÀllning har ökat pÄ senare Är. Tack vare att de finns ute i köpcenter och pÄ gator kan de göra sitt för att skapa större trygghet. Han menar att den nÀrvaro som bolaget visar ute i samhÀllet Àr viktig men att den inte kan lösa otrygghetsproblematiken. Lika lite som en effektivare poliskÄr kan.

– Jag skulle vilja pĂ„stĂ„ att polisen aldrig har varit sĂ„ professionell tidigare, men de stĂ„r ocksĂ„ inför större utmaningar Ă€n förr. En aktör kan inte lösa detta ensam lĂ€ngre, utan vi mĂ„ste frĂ„ga oss vad vi kan göra för att fĂ„ stopp pĂ„ utanförskapet. DĂ€r mĂ„ste alla samarbeta, för det Ă€r dĂ„ kraften finns. Vi mĂ„ste inse att det finns ett intresse för alla boende i regionen att göra den bĂ€ttre och tryggare. 

Nog har Joachim KÀllsholm en poÀng. En tryggare stad Àr en plats som turister och företag dras till. Och vice versa. 

Sverige fortsatt stabilt som varumÀrke

PÄ Svenska institutet, SI, som har till uppgift att öka kunskapen och intresset för Sverige internationellt samt Àven att följa bilden av Sverige utomlands, kan man ocksÄ bekrÀfta att det Àn sÄ lÀnge ser bra ut. De kvartalsrapporter som SI tar fram, dÀr internationell rapportering om Sverige granskas i sömmarna, visar pÄ ett fortsatt stabilt varumÀrke.

– Men visst finns det ocksĂ„ angrepp pĂ„ Sverige utifrĂ„n, sĂ€ger SI:s generaldirektör Madeleine Sjöstedt. Det gĂ€ller inte minst migrationsfrĂ„gorna. Men samtidigt ska man pĂ„peka att samtalen om detta bara stĂ„r för mellan fem och tio procent av samtalen om Sverige totalt.

 Mest uppmÀrksamhet har Sverige under det senaste Äret i stÀllet fÄtt för nyheter kring Greta Thunberg och ASAP Rocky. DÀr Thunbergs framfart inte alltid kopplas direkt till Sverige, innebar Ätalet mot den amerikanska rapstjÀrnan definitivt ett fokus pÄ landet i sig, och dÄ frÀmst pÄ svenskt rÀttsvÀsende. Men det förÀndrade inte Sverigebilden i stort.

– Överlag tycks bilden av Sverige vara svĂ„r att förĂ€ndra, sĂ€ger Madeleine Sjöstedt. För Ă€ven om vi som bor hĂ€r talar mycket om otrygghet mĂ€rks det inte i internationell rapportering. Den rör fortfarande mest vĂ„r sociala trygghet, vĂ€lfĂ€rd och innovationskraft. För oss pĂ„ Svenska institutet, som har till uppgift att skapa intresse för Sverige, Ă€r det förstĂ„s tacksamt.

Med andra ord, den otrygghet som alltfler invÄnare i huvudstadsregionen upplever Àr inget som sipprar utanför nationsgrÀnsen. I varje fall inte Àn och i varje fall inte i det material som Svenska institutet har som grund för sina rapporter.

Å andra sidan finns det tecken pĂ„ att andra har börjat dra öronen Ă„t sig. VĂ€rldsbankens landsanalys rankar i dag kriminalitet som det femte största hindret för företag att etablera sig i Sverige. DĂ€rmed placerar denna hĂ€mmande faktor sig före höga skattenivĂ„er. Madeleine Sjöstedt förstĂ„r om det kan finnas en oro i sĂ„dana siffror:

– Att attrahera talang och kompetent arbetskraft Ă€r förstĂ„s avgörande för huvudstadsregionen och dĂ€rför Ă€r det viktigt för Stockholms tillvĂ€xt att Sverigebilden fortsĂ€tter att vara stark, sĂ€ger hon. Det kan jag ocksĂ„ sĂ€ga att den Ă€r i dagslĂ€get. Men hur till exempel allt som skrevs om ASAP Rocky pĂ„verkar bilden lĂ„ngsiktigt Ă€r det för tidigt att sĂ€ga nĂ„got om. Det fĂ„r vi analysera om nĂ„got Ă„r. 

Artikeln publicerades först i STHLM Magazine, ett magasin frÄn Stockholms Handelskammare dÀr du hittar mer spÀnnande lÀsning om allt ifrÄn boendeformer och företagskluster till löprundor och skrÀpplockning.