Stockholms Handelskammare - Ny rapport: Det kommunala utjämningssystemet borde stöpas om

Jag förstår! På denna webbplats använder vi cookies för statistik och för att din upplevelse av webbplatsen ska bli så bra som möjligt. För mer information om hur vi använder cookies på våra webbplatser, vänligen se vår policy för cookies. Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du vår policy för cookies.

Start / Nyheter Skattetrycket / Ny rapport: Det kommunala utjämningssystemet borde stöpas om
Skattetrycket

Ny rapport: Det kommunala utjämningssystemet borde stöpas om

Publicerad 22 oktober 2019 03:06 Uppdaterad 22 oktober 2019 03:06
Regeringens förslag om att förändra den kommunala kostnadsutjämningen snedvrider ett redan dåligt fungerande system och bygger inte broar mellan stad och land.
Därför föreslår Stockholms Handelskammare i en ny rapport att hela utjämningssystemet ses över baserat på tre bärande principer för att göra det mer ändamålsenligt.

‚ÄĒ I dag omf√∂rdelar systemet stora resurser mellan st√∂rre st√§der d√§r enstaka kommuner f√•r ta ett oproportionerligt stort ansvar. Det vore b√§ttre med ett system d√§r sm√• glesbygdskommuner f√•r b√§ttre st√∂d att tackla deras strukturella utmaningar i v√§lf√§rden och d√§r st√∂rre st√§der tar ett gemensamt ansvar, s√§ger Stefan Westerberg, seniorekonom p√• Stockholms Handelskammare.¬†¬†

Fr√•n och med 1 januari kommer kostnadsutj√§mningen ‚Äď som √§r en mindre del av det kommunala utj√§mningssystemet ‚Äď att f√∂r√§ndras. Det uttalade syftet √§r att underl√§tta glesbygdskommunernas m√∂jligheter att leverera v√§lf√§rdstj√§nster till medborgarna.

‚ÄĒ Det finns en god tanke bakom det, men tyv√§rr leder det till att kommunerna som redan i dag drar ett tungt lass tvingas dra ett √§nnu tyngre lass. Samtidigt undviker man den st√∂rre diskussionen, om systemet som helhet, d√§r stora resurser slussas till befolkningsm√§ssigt stora kommuner som borde kunna ta ett st√∂rre eget ansvar, s√§ger Stefan Westerberg.

I rapporten konstateras att de tio kommuner som tar emot mest kommunalt utjämningsstöd tilldelas 25 procent av alla medel. I topp ligger Malmö stad som får mer stöd än landets 52 minsta kommuner tillsammans. Det bottnar i att den stora mängden pengar omfördelas inom ramen för inkomstutjämningen och där får alla kommuner som har lägre skattekraft än 115 procent av rikssnittet ta emot pengar.

D√§rmed √§r endast 9 av 290 kommuner ‚Äď alla i huvudstadsregionen ‚Äď nettobetalare till systemet.

Systemets utformning leder till att befolkningsmässigt stora kommuner kan uppta en stor del av alla medel även om man har en skattekraft som är högre än genomsnittet.

I rapporten redovisas siffror från Demoskop som visar att 68 procent av stockholmarna anser att det är relevant att ge utjämningsstöd till kommuner med färre än 50 000 invånare, men bara 14 procent är positiva till utjämning till kommuner med mer än 200 000 invånare.

‚ÄĒ Endast 3 procent anser att kommuner med √∂ver 200¬†000 inv√•nare ska kunna ta emot utj√§mningsst√∂d utan n√•gon typ av motkrav. Vi anser att dagens system fungerar ganska d√•ligt f√∂r att utj√§mna skillnader mellan stad och land. Det beh√∂vs ett system som hj√§lper glesbygdskommuner p√• riktigt, √∂kar incitamenten att fokusera p√• jobb och tillv√§xt med en b√§rande princip om att st√∂rre st√§der ska ett gemensamt ekonomiskt ansvar s√• att inte ett f√•tal kommuner f√•r en orimligt stor kostnadsb√∂rda, s√§ger Stefan Westerberg.

Stockholms Handelskammares tre principer för ett nytt utjämningssystem:

  1. Kompensera förutsättningar som inte går att påverka

Med en tilltagande urbanisering är det fullt rimligt att man stärker de utbetalningar som beror på strukturella faktorer, såsom ett allt glesare befolkningsunderlag. Det bör finnas utrymme att öka stödet till kommuner med låg tillgänglighet, det vill säga de som befinner sig långt bort från stora arbetsmarknader.

  1. Förenkla systemet

Dagens utjämningssystem är mycket komplext och sannolikt är det endast en handfull personer som verkligen förstår hur det fungerar. För att systemet ska kunna uppfattas som legitimt måste det förenklas. Små reformer i utvalda delar kommer enbart att öka systemets komplexitet, samtidigt som de verkliga problemen inte åtgärdas.

  1. Skapa sunda incitament och motkrav

Utgångspunkten måste vara att alla våra urbana stadskommuner ska kunna stå på egna ben. Att andras skattepengar ska finansiera löpande underskott på platser som har alla förutsättningar att vara självförsörjande är inte rimligt, och inte försvarbart ur ett tillväxtperspektiv.

Det kommunala utjämningssystemet måste därför, som motprestation, kräva att en kommun håller sin ekonomi i balans, arbetar aktivt med tillväxtreformer och att bidragen går till central samhällsservice. Det kan till exempel handla om att medvetet budgeterade underskott behöver tas bort eller att kommunalskatten måste höjas.

Samtidigt bör kommuner som arbetat hårt för att öka sin skattekraft, till exempel genom produktiva investeringar i företagande och sysselsättning, få behålla frukterna av sitt arbete.


Kontaktperson

Stefan Westerberg Seniorekonom 08-555 100 18