Stockholms Handelskammare - Remissvar utst√§llningsversion F√ĖP Syd√∂stra stadsdelarna

På denna webbplats använder vi cookies för statistikinsamling, för att din upplevelse av webbplatsen ska bli så bra som möjligt samt anpassa våra tjänster och marknadsföring. För mer information om hur vi använder cookies på våra webbplatser, vänligen se vår policy för cookies. Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du vår policy för cookies.

Start / Nyheter Uppsala / Remissvar utst√§llningsversion F√ĖP Syd√∂stra stadsdelarna
Uppsala

Remissvar utst√§llningsversion F√ĖP Syd√∂stra stadsdelarna

Publicerad 6 april 2021 11:04 Uppdaterad 6 april 2021 11:15
Handelskammaren har tagit del av utst√§llningsversionen av F√ĖP f√∂r de syd√∂stra stadsdelarna. Vi har l√§st f√∂rslaget utifr√•n v√•rt tidigare remissvar och noterar att ett antal f√∂rb√§ttringar och f√∂rtydliganden har skett.

Vår bild är att utställningsversionen sammantaget är bättre genomarbetad än samrådsversionen, vilket gör att Handelskammaren står bakom planens övergripande inriktning och omfattning.

Förslaget bidrar till att fler bostäder tillskapas i en av landets mest attraktiva och expansiva delar och den framtidsbild om integration av Uppsala-Arlanda-Stockholmsregionen som Handelskammaren drivit på i många år kan bli verklighet.

Sammanfattning 

  • Handelskammaren har en positiv grundsyn p√• f√∂religgande f√∂rslag eftersom det inneb√§r en konkretisering av tidigare vision och m√•l om fler bost√§der i Uppsala och byggande av fyrsp√•r som knyter samman Stockholm-Arlanda-Uppsala.¬†
  • Fortsatt planering av kapacitetsstark kollektivtrafik beh√∂ver tydligare visa hur Gottsunda, Ultuna och Bergsbrunna kopplas ihop med¬†Bol√§nderna¬†och¬†Gr√§nby, vidare in mot Uppsala C i ett samlat och tidseffektivt system.¬†¬†
  • Handelskammaren √§r positiv till f√∂r√§ndringen av planen som inneb√§r att √∂verfart √∂ver¬†Fyris√•n¬†ska kunna medge fossilfri biltrafik.¬†
  • Den gamla stadsk√§rnan b√∂r forts√§ttningsvis vara Uppsalas naturliga centrum √§ven f√∂r framtidens medborgare. Det √§r viktigt att kunskapsunderlaget belyser hur handel, n√∂jen och service i den nya stadsdelen samspelar och kompletterar den befintliga stadsk√§rnan, i st√§llet f√∂r att utarma den.¬†
  • Samverkan med n√§ringslivet och de enskilda bolagen beh√∂ver pr√§glas av tydliga f√∂ruts√§ttningar vad g√§ller spridning av risk och l√∂ften om vad bolagen f√•r tillbaka om man g√•r in med sina resurser i tidigare skeden.¬†¬†
  • Handelskammaren kvarst√•r vid f√∂rslaget om att den¬†nya stadsdelen b√∂r kallas Uppsala Linn√©stad, eftersom det framh√§ver b√•de den k√§nde vetenskapsmannen och anknyter till viktiga historiska milj√∂er i n√§romr√•det.¬†¬†

Kapacitetsstark kollektivtrafik 

Vi uppfattar att tillgängligheten till och inom området bygger på en kapacitetsstark kollektivtrafik med spårväg som utgångspunkt, men noterar samtidigt att det slutliga teknikvalet hanteras inom det särskilda spårvägsprojektet. I detta arbete menar Handelskammaren att konsekvenserna och effekterna på tillgänglighet, attraktivitet, markvärden och bebyggelseplanering av både spårväg och BRT behöva beskrivas. Vår bedömning är att ett BRT-system har en annan flexibilitet än spårväg att svara mot framtidens krav eftersom ett BRT-system kan tillåtas växa fram mer dynamiskt, då även kortare delsträckor kan tas i bruk innan hela systemet är färdigt. Det kan byggas ut och knyta ihop samtliga stadsdelar i Uppsala både snabbare och billigare än spårväg, som dessutom bara löser kommunikationerna i stadens sydvästra stadsdelar.  

Fortsatt planering av kapacitetsstark kollektivtrafik behöver tydligare visa hur Gottsunda, Ultuna och Bergsbrunna kopplas ihop med Boländerna och Gränby, vidare in mot Uppsala C i ett samlat och tidseffektivt system. Vår bedömning är att en kompletterad utbyggnad av spårväg mot Boländerna och Gränby inte kommer att kunna ske inom överskådlig tid, varför en BRT-lösning bör prövas grundligt.  

√Ėvrig trafik¬†

Handelskammaren är positiv till förändringen av planen som innebär att överfart över Fyrisån ska kunna medge fossilfri biltrafik, eftersom det skulle innebära en avlastning av nuvarande överfarter via Kungsängsleden och Flottsundsbron. Vi ställer oss även bakom aviserade satsningar på infrastruktur väster om ån längs Dag Hammarskjölds väg, som idag och framöver uppvisar betydande kapacitetsbrister. Förutsättningarna att cykla längs stråket och över Fyrisån behöver förbättras för att få fler att välja cykel framför bil, i synnerhet vid kortare arbetspendling. 

Arbetsplatser och bostäder 

Handelskammaren uppfattar att utställningsförslaget i högre grad än tidigare har anpassats efter skiftande konjunkturer och efterfrågan, med en större ödmjukhet inför utmaningarna som uppstår i projektets skala, den önskade byggtakten och erfarenheter från problem som uppstått i 70-talets miljonprogramområden.  

I v√•rt tidigare remissvar framf√∂rdes fr√•gor om¬†m√•let att¬†tillskapa¬†10‚ÄĮ000 -15‚ÄĮ000¬†nya arbetsplatser¬†i omr√•det. Flertalet antas inriktas¬†mot k√∂pkraftbaserade branscher och¬†service,¬†samt offentlig sektor, men √§ven tj√§nstef√∂retag som anknyter till omr√•dets h√•llbarhetsprofil.¬†Handelskammaren vill s√§rskilt p√•peka att f√∂r en stad av Uppsalas storlek √§r betydelsen av en levande och livskraftig cityk√§rna avg√∂rande, √§ven f√∂r kringliggande stadsdelars attraktivitet.¬†Det p√•g√•r en tuff strukturomvandling av¬†cityhandeln i centrala Uppsala, och f√∂ruts√§ttningarna f√∂r¬†handel och service i en helt ny stadsdel handlar om mer √§n tillg√•ng till lokaler.¬†Handelskammaren menar att den gamla stadsk√§rnan¬†√§ven¬†forts√§ttningsvis ska vara Uppsalas naturliga centrum f√∂r framtidens medborgare. Det √§r viktigt att kunskapsunderlaget belyser hur handel, n√∂jen och service i den nya stadsdelen samspelar och kompletterar den befintliga stadsk√§rnan,¬†i st√§llet¬†f√∂r att utarma den.¬†

Vi st√•r bakom¬†f√∂rslag som framf√∂rs i¬†WSP:s¬†h√•llbarhetsbed√∂mning¬†om att kvalificerade analyser b√∂r g√∂ras f√∂r att¬†‚Äútydligare¬†klarg√∂ra¬†f√∂ruts√§ttningarna¬†f√∂r att attrahera kunskapsintensiva f√∂retag till omr√•det, samt hur konkurrensen mot andra omr√•den i kommunen med liknande ambitioner kommer att se ut de kommande decennierna.‚Ä̬†¬†

G√§llande bostadsf√∂rs√∂rjningen har Handelskammaren¬†framf√∂rt synpunkter i remissvar till Bostadsf√∂rs√∂rjningsprogrammet.¬†Att F√ĖP inneh√•ller tydligare inriktning p√• fler sm√•hus √§r positivt.¬†¬†

Handelskammaren ser positivt på förslaget att förorda en sydlig lokalisering av påfart till E4.  

Lärdomar och medskick 

Handelskammaren anser att utställningsförslaget innehåller sådana kvaliteter att vi sammantaget kan ställa oss bakom detta. Dock vill vi göra några viktiga medskick att beakta i det fortsatta planeringsarbetet och genomförandet. 

Vi vill s√§rskilt understryka genomf√∂randeprocessens betydelse f√∂r att ge omr√•det goda f√∂ruts√§ttningar till tryggt boende och en levande stadsdel fr√•n dag ett. Det beh√∂vs ‚ÄĚdragare‚ÄĚ b√•de i form av kommersiell verksamhet, allm√§nna ytor (t ex¬†parker) och f√∂renings-/idrottsliv fr√•n dag ett. Detta har framkommit som en av flera viktiga l√§rdomar fr√•n Rosendal.¬†

Uppsala kommun har, f√∂r att citera direkt ur F√ĖP-texten, ‚ÄĚh√∂ga ambitioner n√§r det g√§ller l√•ngsiktig uth√•llighet, klimat och en inkluderande stadsutveckling‚ÄĚ. Denna ambitionsniv√• delas av Handelskammaren. Uppsala kommun har under det senaste dryga decenniet planerat f√∂r, p√•b√∂rjat och i vissa fall kommit l√•ngt i genomf√∂randet av andra stora utvecklingsprojekt, till exempel Cementgjuteriet, √Ėstra Salabacke, Rosendal,¬†m.fl.¬†Det p√•g√•r alltj√§mt l√§randeprocesser kring dessa projekt, varav n√•gra har diskuterats och dokumenterats i samverkan med Handelskammaren. En av de viktigaste l√§rdomarna som framkommit √§r hur central genomf√∂randeprocessen √§r f√∂r att ocks√• slutresultatet ska bli bra. Dessa l√§rdomar beh√∂ver konkretiseras och p√• ett systematiskt s√§tt, p√• s√• s√§tt att genomf√∂randet b√∂r finnas med tidigt i planeringen.¬†

Ramverk för samverkan med näringslivet 

Ur Handelskammarens perspektiv är hållbarheten en central utgångspunkt för modern stadsutveckling, eftersom alternativet leder oss i en oönskad och ohållbar riktning. Därför står Handelskammaren bakom planens ambitioner vad gäller nytänkande kring försörjningssystem och en resurseffektiv och klimatpositiv helhet.  

Ett förverkligande av planen bygger på en tät samverkan med näringslivet. Med de tydliga besked som ges av planen och den blocköverskridande samsynen kring utbyggnadstakten bedömer vi att intresset för att investera i området är stort. Det geografiska läget, pendlingsmöjligheter, ambition vad gäller hållbarhet, innovation och sammanhållning, gör sammantaget att stadsdelen har goda förutsättningar att erbjuda ett gott liv och boende för invånarna. 

Samverkan med näringslivet och de enskilda bolagen behöver dock präglas av tydliga förutsättningar vad gäller spridning av risk, möjligheter att skörda frukterna av utveckling av ny teknik och innovation genom tydligt inflytande över planeringen och löften om vad bolagen får tillbaka om man går in med sina resurser i tidigare skeden.  

Till bakgrunden och utmaningen hör att den innovativa systemintegrering av VA, elnät och uppkoppling som planen förutsätter vilar på att ny teknik och byggnadssätt ska växa fram och prövas på ett innovativt och nydanande sätt. I många fall finns det ännu inte några färdiga svar på hur systemen ska se ut. Förväntningarna på bygg- och fastighetsbolag, teknikkonsulter och andra bolag att utveckla de nya lösningarna är stora, men det framgår inte tydligt hur samspel mellan kommun och företag ska se ut och hur riskerna ska fördelas under detta utvecklingsarbete.  

Handelskammarens föreslår att kommunen och näringslivet tillsammans låter utarbeta ett ramverk för hur bolag som bidrar med kompetens, resurser och tid ska kunna få ett bra utgångsläge för att medverka i projekterings- och byggfas. Ramverket bör tydliggöra hur risker fördelas, hur mark- och byggrätter kommer att tilldelas och vem som svarar för vilka investeringar och hur man hanterar olika egenintressen. Handelskammaren efterlyser en ökad transparens i planeringsarbetet och en tät involvering av bolag som är beredda att bidra med sin expertis, då detta kommer att bli avgörande både för att uppfylla planens ambitioner och hålla tidplanen. Genom involvering av många byggherrar som kompletterar varandra och som kan bygga i takt, etappvis, ges förutsättningar för en organisk tillväxt som anpassas efter marknadens utveckling och efterfrågan, och som balanserar önskad volym med en god gestaltning. 

Vi vill även tillägga att hållbarhetsambitionen bör uppnås genom att sätta tydliga mål och låta aktörerna vara innovativa, inte peka ut specifika tekniska lösningar eller befintliga standarder (bygg i trä!; sätt solpaneler på fasaderna!). 

Linnéstaden Uppsala 

Vi har noterat att en namntävling kommer att utlysas om hur området ska benämnas. Handelskammaren kvarstår vid förslaget om Uppsala Linnéstad, eftersom det framhäver både den kände vetenskapsmannen och anknyter till viktiga historiska miljöer i närområdet. Begreppet Linnéstad borde vara minst lika gångbart för en stadsdel som den etablerade Gränbystaden.  

Med förtydliganden och kompletteringar enligt ovan tillstyrker Handelskammaren förslaget.   

Handelskammaren i Uppsala Län 

Tomas Stavbom 

Regionchef