Stockholms Handelskammare - SÄ kan Stockholm fÄ bÀttre och effektivare vÀgtrafik

Jag förstÄr! PÄ denna webbplats anvÀnder vi cookies för statistik och för att din upplevelse av webbplatsen ska bli sÄ bra som möjligt. För mer information om hur vi anvÀnder cookies pÄ vÄra webbplatser, vÀnligen se vÄr policy för cookies. Genom att fortsÀtta anvÀnda denna webbplats godkÀnner du vÄr policy för cookies.

Start / Nyheter Infrastruktur / SÄ kan Stockholm fÄ bÀttre och effektivare vÀgtrafik
Infrastruktur

SÄ kan Stockholm fÄ bÀttre och effektivare vÀgtrafik

Publicerad 16 oktober 2019 10:06 Uppdaterad 17 oktober 2019 08:10
Inom ramen för den trafikrapport som Stockholms Handelskammare presenterar den 17:e oktober föreslÄs ett antal tÀnkbara ÄtgÀrder för bÀttre fungerande vÀgtrafik.
Carl Göransson, nÀringspolitisk expert pÄ Stockholms Handelskammare, menar att effektiva trafikflöden Àr en nyckelfrÄga för att staden ska fortsÀtta vÀxa.

— BefolkningstillvĂ€xten kommer att öka belastningen pĂ„ trafiksystemet. För att fortsĂ€tta vĂ€xa som stad behöver dĂ€rför vĂ€gnĂ€tet rustas för att klara fler trafikanter. En viktig Ă„tgĂ€rd Ă€r att bygga bort lokala flaskhalsar sĂ„ att vi undviker trafikinfarkter, sĂ€ger Carl Göransson.

Den 17:e oktober slÀpper Stockholms Handelskammare det Chamber Policy Paper som Jonas Eliasson, professor i transportsystem, tagit fram inom ramen för Stockholms Handelskammares arbete för att huvudstadsregionen i framtiden ska vara Europas bÀsta.

Carl Göransson, nÀringspolitisk expert, konstaterar att rapporten identifierar stor mÀngd smÄ och mellanstora trimningar att göra i vÀgsystemet som skulle fÄ trafiken att fungera bÀttre.

— Det finns det goda förutsĂ€ttningar att effektivisera flödena med smĂ„ till- och ombyggnationer i befintlig infrastruktur. Vi tycker Ă€ven att det Ă€r rimligt att man satsar pĂ„ exempelvis Östlig förbindelse och TvĂ€rförbindelse Södertörn, sĂ€ger Carl Göransson.

Rapportens elva förslag pÄ trimningsÄtgÀrder gör inte ansprÄk pÄ att vara en fullstÀndig förteckning över alla projekt som skulle vara önskvÀrda.

— VĂ„r bedömning Ă€r att det finns stora nyttor att hĂ€mta hem i att bygga bort just dessa flaskhalsar. Dessutom Ă€r flera av investeringarna troligtvis vĂ€ldigt kostnadseffektiva. Vi lĂ€mnar förslag pĂ„ nĂ„gra Ă„tgĂ€rder, men det Ă€r sannolikt sĂ„ att det finns Ă€nnu fler lokala flaskhalsar av den hĂ€r sorten, sĂ€ger Carl Göransson.

— Möjligheterna att resa effektivt inom staden Ă€r oerhört centralt för att Stockholm ska kunna fortsĂ€tta vĂ€xa, utvecklas och vara en vĂ€ldigt attraktiv stad att bo, jobba och driva företag i, sĂ€ger Carl Göransson.

KLARASTRANDSLEDEN

En av stadens vÀrsta flaskhalsar, dÀr köer bildas lÄngt innan omgivande vÀgnÀt nÄtt sin kapacitetsgrÀns.

Större delen av leden ligger inklÀmd mellan Centralstationen och Karlbergskanalen, men det vore troligen tekniskt möjligt att bredda ett par meter in pÄ spÄromrÄdet, vilket skulle möjliggöra tre körfÀlt i stÀllet för dagens tvÄ, och dÄ kunde man ha tvÄ norrgÄende körfÀlt för att minska de köer som idag fortsÀtter upp pÄ bland annat Kungsbron. Den viktigaste förbÀttringen vore dock att öka kapaciteten i den norra flaskhalsen. Om man stÀngde rampen frÄn Vasagatan upp pÄ Centralbron i sydlig riktning skulle man ocksÄ kunna öka kapaciteten i Klarastrandsledens södra flaskhals.

NORRLANDSGATAN–MÄSTER SAMUELSGATAN KLARATUNNELN

DÄligt fungerande lösning som skapar köer som sprider sig i ett stort omrÄde i city.

Huvudproblemet Ă€r flaskhalsarna som bildas dels i korsningen Norrlandsgatan–MĂ€ster Samuelsgatan, dels i nedfarten till Klaratunneln. NĂ„gra smĂ€rre fysiska Ă„tgĂ€rder kunde hjĂ€lpa, men framför allt behöver man se över vĂ€gnĂ€tet i flera omgivande kvarter och tĂ€nka igenom hur trafikströmmarna egentligen ska ledas.

STADSGÅRDSLEDEN

HÀr finns flaskhalsar som borde vidgas innan Slussen stÄr klar.

Annars bildas det köer som vÀxer bakÄt ut pÄ innerstadsgatorna och broarna.

Det bör finnas möjlighet och vÀrde i att förbÀttra framförallt trafiken ut frÄn staden.

BROMMAPLAN

Brommaplan Àr VÀsterorts vÀrsta flaskhals.

Knutpunkten Àr viktig för bÄde buss- och biltrafik, och ligger i navet för bÄde nordsydlig och östvÀstlig trafik och har dÀrmed regional betydelse.

Genom att ersĂ€tta cirkulationsplatsen med en mer skrĂ€ddarsydd lösning skulle kapaciteten sannolikt kunna ökas. Redan en sĂ„ enkel lösning som en vanlig signalreglerad fyrvĂ€gskorsning skulle förmodligen ge betydande förbĂ€ttringar. Även framkomligheten för cyklister och fotgĂ€ngare bör kunna ökas, eftersom de kan fĂ„ rakare strĂ„k och mindre rödljustid.

KVARNBACKSVÄGEN

Trots att den ser ut som en vanlig gata sĂ„ Ă€r den en del av huvudstrĂ„ket Ekerö–Solna genom Stockholm, och dĂ€r gĂ„r ett stort antal busslinjer inklusive stombusslinjer.

LÀngs större delen av vÀgen finns i praktiken tvÄ körfÀlt i varje riktning (Àven om de inte Àr utmÄlade), men pÄ nÄgra fÄ stÀllen smalnar vÀgbanan av till ett körfÀlt per riktning, och i de flaskhalsarna skapas bakÄtblockerande köer som skapar enorma köer dÀr bÄde bussar och bilar fastnar. Med nÄgra smÀrre vÀgbreddningar kunde man skapa genomgÄende busskörfÀlt hela vÀgen. SÀrskilt om man kombinerar detta med en större eller mindre ombyggnad av Brommaplan skulle man fÄ mycket stora vinster till ringa kostnad.

MAGELUNGSVÄGEN–ÅGESTA BROVÄG

Korsningen mellan dessa vÀgar fungerar inte tillrÀckligt bra och orsakar köer Ät flera hÄll Àven nÀr omgivande vÀgnÀt har gott om kapacitet kvar.

Med smÀrre ombyggnader och trimning av signalerna skulle man kunna öka kapaciteten.

VÄSTBERGAVÄGEN

Större delen av gatan Ă€r tillrĂ€ckligt bred för 2+2 körfĂ€lt, men den Ă€r inte mĂ„lad sĂ„ och ena ”körfĂ€ltet” blockeras av parkerade fordon.

Med smÀrre breddningar samt parkerings- och lastfickor dÀr det behövs kunde man skapa tvÄ körfÀlt i varje riktning, vilket skulle minska köerna betydligt.

E4 MOT ARLANDA

I dag har strÀckan 3+3 körfÀlt fram till Rosersberg, dÀr det gÄr över till 2+2 körfÀlt. DÀr bildas en flaskhals som genererar köer.

Att bredda E4 till 3+3 körfÀlt fram till Arlanda, varav ett busskörfÀlt under rusning, skulle troligen ha förhÄllandevis lÄg kostnad och kunna skapa stora förbÀttringar.

TRAFIKPLATSEN RUNT SÖDRA LÄNKENS VÄSTRA MYNNING

Trafikplatsen dĂ€r ÅrstabergsvĂ€gen och ÅbyvĂ€gen ansluter till Södra lĂ€nkens mynning mot ÅrstalĂ€nken, fungerar rĂ€tt dĂ„ligt.

NÄgra smÀrre ombyggnader i form av ett par extra kortare körfÀlt, en borttagen vÀxling samt signalreglering skulle kunna öka kapaciteten, och framför allt se till att inte köande bilar blockerar varandra. Fördelen med signaler Àr just att man kan placera de bilköer som inte gÄr att undvika pÄ platser dÀr de inte blockerar andra trafikströmmar.

TRAFIKPLATS BERGSHAMRA

DÀr trafiken frÄn Bergshamraleden ska upp pÄ E18 och tvÄ körfÀlt vÀver samman bildas en besvÀrlig flaskhals.

Problemet Àr att bron bara har tre körfÀlt per riktning, och det Àr sammanlagt fyra nordgÄende körfÀlt som ska samsas. Det hÀr behöver utredas vidare, men det Àr förmodligen möjligt att fÄ till en lösning med högre kapacitet Àn dagens abrupta sammanslagning av trafikflödena.

HUDDINGEVÄGEN

HuddingevĂ€gens korsningar med SockenvĂ€gen/ÖstbergavĂ€gen och med ÅbyvĂ€gen Ă€r problematiska och skapar köer.

Det vore vĂ€rt att utreda om vĂ€vningarna ÅbyvĂ€gen/HuddingevĂ€gen respektive signalregleringen och utformningen av korsningen HuddingevĂ€gen–SockenvĂ€gen–ÖstbergavĂ€gen kan skapa ekonomiskt motiverade förbĂ€ttringar.

TVÄRFÖRBINDELSE SÖDERTÖRN

PÄ de befintliga vÀgförbindelserna Àr det bitvis problematiskt redan idag, men det som verkligen förÀndrar situationen Àr att Norviks hamn nu hÄller pÄ att etableras.

Södertörnsleden behöver slutföras. Den skapar klart mer samhÀllsnyttor Àn vad den kostar.

Den allra viktigaste faktorn för att slutföra byggnationen Àr att det Àr svÄrt att se hur Norviks hamn annars ska kunna utvecklas som planerat, och Norviks hamn Àr av strategisk betydelse för hela lÀnet.

ÖSTLIG FÖRBINDELSE

Bygg Östlig förbindelse och slut ringleden. DĂ„ skapas möjligheter att leda trafik runt staden och ytterligare bebyggelse i relativt centrala lĂ€gen möjliggörs. Det skulle ocksĂ„ minska sĂ„rbarheten över Saltsjö-MĂ€larsnittet.


Kontaktperson