Stockholms Handelskammare - SÄ kan Stockholms cykelinfrastruktur bli bÀttre

Jag förstÄr! PÄ denna webbplats anvÀnder vi cookies för statistik och för att din upplevelse av webbplatsen ska bli sÄ bra som möjligt. För mer information om hur vi anvÀnder cookies pÄ vÄra webbplatser, vÀnligen se vÄr policy för cookies. Genom att fortsÀtta anvÀnda denna webbplats godkÀnner du vÄr policy för cookies.

Start / Nyheter Infrastruktur / SÄ kan Stockholms cykelinfrastruktur bli bÀttre
Infrastruktur

SÄ kan Stockholms cykelinfrastruktur bli bÀttre

Publicerad 17 oktober 2019 12:00 Uppdaterad 16 oktober 2019 03:02
Inom ramen för den trafikrapport som Stockholms Handelskammare presenterar den 17:e oktober föreslÄs sex ÄtgÀrder för bÀttre fungerande cykeltrafik.
Carl Göransson, nÀringspolitisk expert pÄ Stockholms Handelskammare, menar att Stockholm behöver bli bÀttre pÄ att planera cykelinvesteringar.

— Cykeln Ă€r utmĂ€rkt i tĂ€ta och urbana miljöer och dĂ€rför mĂ„ste cyklandet fortsatt underlĂ€ttas. Det finns mĂ„nga möjligheter till billiga investeringar som skulle leda till stora förbĂ€ttringar för cyklister. Samtidigt Ă€r det viktigt med kostnadskontroll sĂ„ att man inte gör av med alla pengar pĂ„ ett fĂ„tal dyra projekt med begrĂ€nsade nyttor, sĂ€ger Carl Göransson.

 Den 17:e oktober slÀpper Stockholms Handelskammare det Chamber Policy Paper som Jonas Eliasson, professor i transportsystem, tagit fram inom ramen för Stockholms Handelskammares arbete för att huvudstadsregionen i framtiden ska vara Europas bÀsta.

Carl Göransson menar att rörlighet inom staden kommer vara en avgörande framtidsfaktor och att cykeltrafiken dÀrmed kommer ha en viktig roll att spela.

— Vi tror att det finns mĂ„nga kostnads- och yteffektiva förbĂ€ttringar som man kan göra och som leder till bĂ€ttre tillgĂ€ngligheten inom staden. Det finns relativt smĂ„ planerings- och trimningsĂ„tgĂ€rder som kan förbĂ€ttra för cyklisterna och minska trycket pĂ„ övrig infrastruktur, sĂ€ger Carl Göransson.

Att satsa pÄ den faktiska trafiksÀkerheten och upplevelsen av trafiksÀkerhet kan ocksÄ medföra att fler vill cykla till och frÄn arbetet eller till fritidsaktiviteter.

— Vill man att resenĂ€rer ska kunna vĂ€lja cykeln sĂ„ Ă€r det viktigt att planera pĂ„ ett sĂ„dant sĂ€tt att det bĂ„de Ă€r en sĂ€ker trafikmiljö och upplevs som ett tryggt sĂ€tt att fĂ€rdas pĂ„. Det finns mycket man kan göra med bĂ€ttre skyltning och att anpassa trafikregler och lagstiftning, sĂ€ger Carl Göransson.

En betydande utmaning som identifieras i rapporten Àr att flera investeringar i ny infrastruktur för cykel blivit mÄngdubbel dyrare Àn planerat.

— NĂ€r vissa projekt blir nĂ€stan tio gĂ„nger dyrare Ă€n planerat sĂ„ skapar det naturligtvis följdproblem och skapar en misstro. DĂ€rför tror vi att det Ă€r klokt att fokusera pĂ„ kostnadseffektiva trimningsĂ„tgĂ€rder och att hĂ„rdare prioritera vilka nya projekt som ska genomföras, sĂ€ger Carl Göransson.

 

Förslag för bÀttre cykelinfrastruktur:

RIDDARHOLMSKANALEN

Det Àr en av stadens högst belastade cykelstrÄk och bredden Àr otillrÀcklig, sÀrskilt dÄ trafiken Àr dubbelriktad. Bredda cykelbanan genom konsoler en bit utöver kanalen - med en bredd som fÄr bli en kompromiss

mellan cykeltrafiknyttan och önskemĂ„l om att inte skymma vattenspegeln. ÖvervĂ€g en bro i norra Ă€nden och bygg bort de tvĂ„ farliga 90-graderskurvorna norr om Riddarhuset genom att ta bort parkeringsplatserna pĂ„ platsen.

TRANEBERGSBRONS ÖSTRA RAMP

En olycksdrabbad strÀcka dÀr cyklister i hög fart trÀngs med gÄende och cyklister som rör sig i motsatt riktning. Nyttja slÀnten ned mot FredhÀllsparken för att skapa ytterligare bredd.

I andra Ànden av Tranebergsbron Àr det framför allt Alvik som Àr ett problem, och i all synnerhet den ökÀnda svÀngen förbi Alviks fÀrg. DÀr kan varje decimeters breddning göra stor skillnad, men detaljplan och markÀgarförhÄllanden kan innebÀra svÄrigheter.

HORNSTULL

Cykeltrafiken fungerar i dag dÄligt för norrgÄende cykeltrafik som kommer över Liljeholmsbron och vidare in pÄ LÄngholmsgatan. Med begrÀnsade ingrepp i form av ombyggnad av östra sidan av korsningen och södra delen av LÄngholmsgatan kan situationen bli betydligt bÀttre Àn i dagslÀget.

Liljeholmsbron kommer sannolikt att behöva renoveras inom en relativt snar framtid och en förÀndring av cykelinfrastrukturen kan med fördel samordnas med det arbetet.

STRÅKET ALBANO–NORRTULL–HAGASTADEN

Är i dag ett viktigt cykelstrĂ„k som dessutom blir viktigare, inte minst till följd av fler studenter i AlbanoomrĂ„det. Den östvĂ€stliga kopplingen frĂ„n Albanova-omrĂ„det till Norrtull och Hagastaden Ă€r i dagslĂ€get en lĂ„ng omvĂ€g.

En gÄng/cykel-bro över RoslagsvÀgen, troligen nÀra VÀrtabanans befintliga bro, Àr en uppenbar och gammal idé som har planerats lÀnge.

Tillsammans med smÀrre förbÀttringar av cykelbanorna genom BellevueomrÄdet skulle det vÀsentligt förbÀttra gÄng- och cykeltillgÀngligheten.

GÖTGATSBACKEN

HÀr finns sannolikt cykel-Stockholms största problembild och den kan möjligen förbÀttras pÄ marginalen nÀr Slussen Àr fÀrdigstÀlld.

Den övre delen av Götgatan, mellan Medborgarplatsen och S:t Paulsgatan, skulle kunna förbÀttras som cykelstrÄk genom att förlÀnga den alternativa vÀgen via Repslagargatan hela vÀgen över Medborgarplatsen.

SURBRUNNSGATAN OCH LUNTMAKARGATAN

HÀr finns outnyttjad potential. I dag gör den samlade bredden att det Àr svÄrt och dyrt att skapa tillrÀcklig plats för sÄvÀl gÄende, vÀgtrafik, bussar som cykeltrafik pÄ Odengatan och SveavÀgen.

Men parallellt med SveavÀgen och Odengatan gÄr Surbrunnsgatan och Luntmakargatan, dÀr man skulle kunna fÄ till riktigt bra genomgÄende cykelstrÄk med relativt enkla ÄtgÀrder: mÄlning, cykelgatereglering, lite borttagna p-platser och prioritet i korsningar.