Stockholms Handelskammare - Skilj inte Uppsala frÄn Stockholm

Jag förstÄr! PÄ denna webbplats anvÀnder vi cookies för statistik och för att din upplevelse av webbplatsen ska bli sÄ bra som möjligt. För mer information om hur vi anvÀnder cookies pÄ vÄra webbplatser, vÀnligen se vÄr policy för cookies. Genom att fortsÀtta anvÀnda denna webbplats godkÀnner du vÄr policy för cookies.

Start / Nyheter Företagsklimat / Skilj inte Uppsala frÄn Stockholm
Företagsklimat

Skilj inte Uppsala frÄn Stockholm

Publicerad 18 april 2016 09:03 Uppdaterad 19 juni 2017 02:28
"Arbetet med att ta fram en ny region­indelning för Sverige Ă€r vĂ€lkommet. Syftet Ă€r att skapa fĂ€rre men mer potenta lĂ€n och landsting. Men det vi i första hand reagerat pĂ„ Ă€r att den helt integrerade huvudstadsregionen Stockholm–Uppsala inte ska stĂ€rkas och utvecklas, utan splittras". Det skriver Maria Rankka, Stockholms handelskammare och Göran Cars, professor i samhĂ€llsbyggnad.

År 1634 gjorde rikskanslern Axel Oxenstierna en uppdelning av Sverige i lĂ€n. Denna lĂ€nsindelning var unik för dĂ„tiden och den visade sig ha mĂ„nga fördelar och tjĂ€nade landet vĂ€l under lĂ„ng tid. Nu, sĂ„ dĂ€r 382 Ă„r senare, Ă€r de allra flesta överens om att de lĂ€nsgrĂ€nser Oxenstierna ritade upp tappat sin relevans och att tiden Ă€r mogen för en ny regionindelning. Problemet Ă€r bara att det finns ett otal idĂ©er om ­efter vilka principer de nya regionerna ska formas. För vissa Ă€r utgĂ„ngspunkten att skapa jĂ€mnstarka regioner vad gĂ€ller befolkning, för andra Ă€r det relationen mellan olika landsĂ€ndar och för ytterligare andra en rationell indelning för effektiv sjukvĂ„rd. Vi hĂ€vdar att detta Ă€r felaktiga perspektiv. För oss Ă€r den sjĂ€lvklara utgĂ„ngspunkten att skapa regioner som pĂ„ ett optimalt sĂ€tt kan förverkliga möjligheter till utveckling och tillvĂ€xt.

Behovet av en regionreform har utretts och diskuterats under lÄng tid. Samtidigt som enigheten om en reformering Àr stor, Àr trögheten att Ästadkomma förÀndring Àn större. Vilket förslag som Àn lÀggs möts det av ett vÀltaligt och högljutt motstÄnd frÄn personer eller landsÀndar som ser sig som förlo­rare. Slutresultatet blir att inget hÀnder. Nej­sÀgarna Àr vinnarna.


"LĂ€nsgrĂ€nsen Uppsala–Stockholm Ă€r den lĂ€nsgrĂ€ns dĂ€r flest mĂ€nni­skor passerar ­varje dag."


Mot denna bakgrund Ă€r civilminister Ardalan Shekarabis utredning IndelningskommittĂ©n, med förslag till ny regionindelning för Sverige, vĂ€lkommen. Syftet Ă€r att skapa fĂ€rre men mer potenta lĂ€n och landsting. I Sverige har i dag olika myndigheter ett trettiotal olika regionala indelningsgrunder – det sĂ€ger sig sjĂ€lvt att det inte Ă€r effektivt. Vi ser i dag ofta hur suboptimerade politiska och admi­nistra­tiva grĂ€nser leder till kontraproduktiva ­beslut och i vissa fall byrĂ„kratiskt krĂ„ngel för mĂ€nniskor och företag som försöker leva och verka över dessa grĂ€nser.

NĂ€r SL-tĂ„gen började köra hela vĂ€gen mellan Stockholm och Uppsala för nĂ„gra Ă„r sedan var det initialt strul med biljettsystemet eftersom tĂ„gen körde i tvĂ„ lĂ€nstrafiksystem – för att ­nĂ€mna ett ­banalt men nog sĂ„ irriterande exempel. En regionreform kan bidra till en ökad effektivitet i arbets­utbyten, kommunikationer och service. Kort sagt en mer Ă€ndamĂ„lsenlig regionstruktur Ă€r viktig för att stĂ€rka Sveriges ekonomiska utveckling och tillvĂ€xt.

Utvecklingen i vĂ€rlden blir bĂ„de mer regional och mer urban. Drygt hĂ€lften av vĂ€rldens befolkning bor i stĂ€der och dessa genererar 80 procent av global BNP. SĂ„ fĂ„ som 600 urbana regioner med en femtedel av vĂ€rldens befolkning kommer inom en tioĂ„rsperiod att stĂ„ för mer Ă€n 60 procent av vĂ€rldens BNP. Det mest intressanta Ă€r att 400 medelstora stĂ€der med 150 000 till 10 miljoner invĂ„nare kommer att stĂ„ för lejonparten av den globala tillvĂ€xten. De flesta av dessa stĂ€der ligger inte i Nordamerika eller VĂ€steuropa.

TillvÀxt sker i allt högre utstrÀckning regionalt och inte sÀllan Àr skillnaderna större inom ett land Àn om landet som helhet jÀmförs med ett annat land. Berkleyprofessorn Enrico Moretti har visat att de ekonomiska skillnaderna mellan de mest och minst ekonomiskt framgÄngsrika regionerna i USA Àr större Àn skillnaderna mellan Peru och USA.

En viktig utgÄngspunkt nÀr lÀnsindelningen nu ses över i Sverige bör vara att det som naturligt hör ihop ocksÄ hÄlls ihop. Beslutsstrukturerna bör sÄ lÄngt som möjligt spegla hur mÀnniskor bor, arbetar och rör sig i sin vardag. De sÄ kallade funktionella arbetsmarknadsregionerna anser vi bör vara den sjÀlvklara utgÄngspunkten för beslutet om region­indelning. Argument för att regiondelning ska baseras i ambitionen att skapa befolknings­storleks­mÀssigt balanserade landsÀndar har vi svÄrt att förstÄ. Om sÄ hela Norrland skulle bli en region skulle den ÀndÄ inte befolkningsmÀssigt motsvara Stockholmsregionens arbetsmarknadsregion.

Snarare Àn att försöka skapa en geografisk jÀtteregion i norra Sverige vore det vÀl rimligare att ta utgÄngspunkt i de funktionella samband som finns och skulle kunna utvecklas mellan olika kommuner/lÀn i norra Sverige och att med denna analys, snarare Àn befolkningsunderlag, utveckla ett förslag till ny regionstruktur.

Vi ser det alltsĂ„ som en sjĂ€lvklar utgĂ„ngspunkt att en regionindelning ska bidra till skapandet av funktionella och konkurrenskraftiga regioner. Men pĂ„ grund av ett inifrĂ„n och ut-perspektiv Ă€r utredningens förslag i vissa delar mĂ€rkligt. Det vi i första hand reagerat pĂ„ Ă€r att den helt integrerade huvudstadsregionen Stockholm–Uppsala inte ska stĂ€rkas och utvecklas, utan splittras. Stockholm ska isoleras – i och för sig tillsammans med landets minsta lĂ€n, Gotland, vilket det faktiskt finns ett antal rationella argument för. Uppsala föreslĂ„s tillhöra en geografiskt spretig region med bland annat GĂ€vle och Falun.

LÀnsgrÀnsen mellan Uppsala och Stockholm Àr den lÀnsgrÀns dÀr det passerar flest mÀnniskor ­varje dag. Flödena gÄr Ät bÀgge hÄllen och arbetsmarknaderna Àr integrerade. Mittemellan Stockholm och Uppsala, i nuvarande Stockholms lÀn men geo­grafiskt nÀrmare Uppsala, ligger Arlanda. Med förbÀttrad infrastruktur finns förutsÀttningar att ­bygga tiotusentals nya bostÀder mellan Arlanda och Uppsala. HÀr har vi förutsÀttningar att utveckla en internationellt slagkraftig storstadsnod.

Att inte bejaka att Stockholm och Uppsala som sammanhÄllen region skulle försvÄra möjligheterna till en sÄdan utveckling. Beslutet om nya regioner mÄste ha den sjÀlvklara utgÄngspunkten att bejaka integra­tion och utveckling i redan funktionella arbets­marknadsregioner, inte sÀtta kÀppar i hjulen för tillvÀxt.


Maria Rankka

vd, Stockholms handelskammare

Göran Cars
professor i samhÀllsbyggnad, Kungliga tekniska högskolan


Debattartikeln publicerades i SvD, "Skilj inte Uppsala frÄn Stockholm" den 16/4-2016.

Foto: Orlando G Boström resp. pressbild.