Stockholms Handelskammare - Skiljedomsinstitutets pĂ„ FN:s klimatvecka – med tre nya förslag

Jag förstÄr! PÄ denna webbplats anvÀnder vi cookies för statistik och för att din upplevelse av webbplatsen ska bli sÄ bra som möjligt. För mer information om hur vi anvÀnder cookies pÄ vÄra webbplatser, vÀnligen se vÄr policy för cookies. Genom att fortsÀtta anvÀnda denna webbplats godkÀnner du vÄr policy för cookies.

Start / Nyheter Skiljedom / Skiljedomsinstitutets pĂ„ FN:s klimatvecka – med tre nya förslag
Skiljedom

Skiljedomsinstitutets pĂ„ FN:s klimatvecka – med tre nya förslag

Publicerad 24 september 2019 12:00 Uppdaterad 24 september 2019 12:00
Just nu pÄgÄr New York för Climate Action Week och Annette Magnusson, generalsekreterare pÄ Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut, finns pÄ plats.

FN:s Generalsekreterare António Guterres har kallat till ett sÀrskilt toppmöte för att lyfta bland annat hur nÀringslivet kan bidra till att lösa klimatkrisen.

Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut arbetar dagligen i grÀnssnittet mellan det globala nÀringslivet och internationell rÀtt. Och vi kan konstatera att juridiken Àr en underskattad kraft i klimatomstÀllningen. Tillsammans med de digitala verktyg som nu finns tillgÀngliga kan den internationella rÀtten bidra till att sÀtta kraft bakom orden i internationella överenskommelser för en nödvÀndig omstÀllning.

Vi har tre konkreta förslag för att juridiken ska kunna göra jobbet.

  1. LÄt den internationella investeringsrÀtten bli en accelerator. Ska vi klara klimatutmaningen krÀvs enorma investeringar. Globalt. OECD konstaterar i sin rapport Investing in Climate, Investing in Growth frÄn 2017 att Ärliga investeringar om 6 300 miljarder USD Ätminstone fram till 2030 Àr nödvÀndiga för att klara mÄlet. Redan 2012 deklarerade International Energy Agency (IEA) att investeringar i teknik för renare energi behövde nÄ total 500 miljarder USD Ärligen 2020, för att sedan fördubblas till 1 biljard (trillion) USD Är 2030. Den gröna tankesmedjan Ceres har uppskattat att det krÀvs investeringar om drygt 12 miljarder USD i förnyelsebar energi varje Är under de nÀrmaste 25 Ären för att vi ska klara tvÄ-graders mÄlet. Och Green Investment Report frÄn World Economic Forum 2013 konstaterade att en Ärlig investeringstakt om 5.7 biljoner (trillions) USD krÀvs för att klara klimatutmaningens krav pÄ anpassning och omstÀllning.

Detta Ă€r bara nĂ„gra exempel pĂ„ de astronomiska belopp som ofta nĂ€mns. För att klimatmĂ„len ska kunna nĂ„s mĂ„ste vĂ€rldens investerare alltsĂ„ uppmuntras att lĂ€gga sitt kapital pĂ„ gröna investeringar – som förnybar energi, resurseffektiva transporter, hĂ„llbar matproduktion. Utan stora insatser bĂ„de frĂ„n privata och publika investerare kommer vi inte att klara till exempel Parisavtalets mĂ„l.

Samtidigt saknas det internationella instrument som pÄ allvar uppmuntrar och skyddar de investeringar vi behöver för nödvÀndiga samhÀllsomstÀllningar framöver; omstÀllningar som behöver ske oavsett om vi befinner oss i New Dehli, Stockholm eller Sao Paulo. Men för att de investeringar som krÀvs faktiskt ska komma till stÄnd, krÀvs juridik som skapar lÄngsiktighet och trygghet för gröna investeringar. OsÀkerhet kring risken för förÀndrad policy Àr ett stort hinder.

Den internationella investeringsrÀtten innehÄller redan i idag principer som kan anvÀndas eller anpassas efter de krav som FN:s klimatkonvention eller Parisavtalet stÀller. Inför COP24 i Katowice publicerade Handelskammaren resultatet av den globala tÀvlingen Stockholm Treaty Lab dÀr flera konkreta förslag finns för att lyfta investeringsrÀtten till rÀtt grön nivÄ.

Det tvÄ vinnande lagen föreslÄr till exempel att hÄllbara investeringar ges extra skydd pÄ internationell nivÄ, och genom att ansluta till redan existerande avtal kan en sÄdan förÀndring ske relativt snabbt utan omfattande omförhandling av redan gÀllande investeringsskyddsavtal. 

  1. SlÀpp in vÀrlden i förhandlingsrummet. Under flera Är som vÀrldens andra största institution för hantering av investeringstvister har Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut kunnat se hur den internationella investeringsrÀtten sÀtter kraft bakom orden i internationella avtal. Vi fick idén att anvÀnda den erfarenheten för att skapa helt ny folkrÀtt som innebÀr att gröna investeringar bÄde uppmuntras, frÀmjas och skyddas och initierade dÀrför innovationstÀvlingen Stockholm Treaty Lab.

Stockholm Treaty Lab representerar kanske vĂ€rldens första försök att skapa folkrĂ€tt genom crowd sourcing. Genom att anvĂ€nda just crowd sourcing kunde vi nĂ„ engagerade specialister över hela vĂ€rlden som tillsammans arbetade dedikerat för att ”uppfinna” internationell rĂ€tt.  TĂ€vlingen lockade 22 lag med deltagare frĂ„n över 25 lĂ€nder att anta utmaningen att skapa ny folkrĂ€tt för klimatet. I lagen fanns vitt skilda specialistomrĂ„den representerade inklusive klimatpolicy, internationell rĂ€tt, mĂ€nskliga rĂ€ttigheter, vattenfrĂ„gor, blockchain, förnyelsebar energi, geologi, nationalekonomi – för att nĂ€mna nĂ„gra.

InnovationstÀvlingar har lÀnge anvÀnts lÀnge för att lösa problem. TÀnk till exempel NASAs Austronaut Glove Challenge eller varför inte hur John Harrison löste longitudproblemet med hjÀlp av sin kronometer Är 1761. Stockholm Treaty Lab demonstrerar hur digitala verktyg för crowd sourcing nu gör det möjligt att bjuda in vÀrldens samlade kunskap och idérikedom till rummet dÀr juridiken till stöd för klimatarbetet utformas. Varför inte göra det till en vana? Digitala plattformar gör det möjligt att nÄ hela vÀrlden. Har vi rÄd att lÄta bli?

  1. AnvÀnd klimatjuridiken i nya sammanhang. Hösten 2015 avkunnade domstolen i Haag dom i det uppmÀrksammade mÄlet Urgenda. Den ideella föreningen Urgenda hade helt enkelt stÀmt den nederlÀndska staten för att inte i tillrÀckligt hög grad leva upp till landets Ätaganden enligt FN:s klimatkonventionen. Domstolen gav organisationen rÀtt. I sin dom resonerade domstolen kring statens ansvar bÄde utifrÄn innehÄllet i nederlÀndsk rÀtt och FN:s klimatkonvention.

Exemplet frÄn Urgenda visar att den internationella rÀtten kan fÄ betydelse som accelerator Àven i en nationell kontext. Stater, myndigheter och företag kan övertygas att agera i rÀtt riktning med hÀnvisning till redan existerande Ätaganden inte minst pÄ internationell nivÄ. Men dÄ gÀller det att vÄga korsbefrukta juridiken pÄ flera olika nivÄer och frÄn olika folkrÀttsliga stuprör. Urgenda visar att det Àr möjligt.

FörutsÀgbar och lÄngsiktig policy bÄde pÄ nationell och internationell nivÄ Àr en nödvÀndig förutsÀttning för det fortsatta klimatarbetet. Idéer om hur detta kan ske i praktiken saknas inte. Genom digitala plattformar för crowd sourcing kan beslutsfattare fÄ tillgÄng till vÀrldens samlade klokhet. Innovativ tillÀmpning av befintliga normer kan snabba pÄ klimatarbetet. Vi uppmanar Sveriges miljöminister Isabella Lövin att ta med sig dessa idéer till klimatveckan i New York och den fÀrdplan som ska mejslas ut pÄ Generalsekreterarens Climate Change Summit.   

Annette Magnusson, generalsekreterare, Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut