Stockholms Handelskammare - Stockholmare positiva till utj√§mning ‚Äď om det g√•r till v√§lf√§rdens k√§rna i glesbygdskommuner

Jag förstår! På denna webbplats använder vi cookies för statistik och för att din upplevelse av webbplatsen ska bli så bra som möjligt. För mer information om hur vi använder cookies på våra webbplatser, vänligen se vår policy för cookies. Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du vår policy för cookies.

Start / Nyheter F√∂retagsklimat / Stockholmare positiva till utj√§mning ‚Äď om det g√•r till v√§lf√§rdens k√§rna i glesbygdskommuner
Företagsklimat

Stockholmare positiva till utj√§mning ‚Äď om det g√•r till v√§lf√§rdens k√§rna i glesbygdskommuner

Publicerad 13 september 2019 10:01 Uppdaterad 13 september 2019 10:01
Boende i Stockholms l√§n √§r positiva till kommunal skatteutj√§mning ‚Äď i synnerhet om den g√•r till glesbygdskommuner i syfte att uppr√§tth√•lla v√§lf√§rdens k√§rna.

Utjämning för att täcka löpande underskott i större städer har däremot ett väldigt svagt stöd, enligt en ny undersökning som Demoskop utfört på uppdrag av Stockholms Handelskammare.

‚Äď Systemet √§r skevt och omf√∂rdelar v√§ldigt stora resurser mellan stora st√§der. Det kommer regeringens f√∂rslag om f√∂r√§ndring i kostnadsutj√§mningen inte r√•da bot p√• och d√§rf√∂r vore det b√§ttre att l√§gga f√∂rslaget √•t sidan och ist√§llet genomf√∂ra en st√∂rre √∂versyn av hela systemet, s√§ger Andreas Hatzigeorgiou, vd p√• Stockholms Handelskammare.

Demoskopundersökningen visar att det finns ett stort stöd för principen om att kompensera och ge stöd till kommuner som har ett svårare utgångsläge för att klara sina välfärdsuppgifter. Sammantaget ger 76 procent av de tillfrågade stöd för det.

Skillnaden i hur legitim skatteutjämningen anses vara beror i hög grad på kommunens storlek. Av de tillfrågade anser 68 procent att det är relevant att ge utjämning till kommuner med färre än 50 000 invånare.

Motsvarande siffror för kommuner i storleksspannet 50 000-200 000 invånare är 32 procent och för kommuner med över 200 000 invånare anser endast 14 procent att stödet är relevant.

‚Äď Det √§r helt uppenbart att den stora majoriteten av stockholmarna g√§rna vill hj√§lpa glesbygdskommuner och mindre st√§der. D√§remot √§r man inte alls roade av att skicka pengar till andra stora st√§der. Dessv√§rre √§r det precis s√• systemet fungerar i dag, s√§ger Andreas Hatzigeorgiou.

Bland de tillfrågade finns ett stort stöd för att kommunal skatteutjämning används till välfärdens kärna. Exempelvis är 82 procent positiva till utjämning för att hålla uppe personaltätheten i äldreomsorg och 78 procent ställer sig bakom att betala för att upprätthålla kollektivtrafik på glesbygden.

Däremot är endast 11 procent benägna att acceptera utjämning för att täcka löpande underskott i en storstadskommun.

Undersökningen visar också att majoriteten ställer sig bakom att utjämningsstödet kommer med krav på kommunal ekonomisk skötsel, att stödet öronmärks för kärnverksamhet inom välfärden och att kommunerna redovisar hur stödet ska kunna bidra till ekonomisk tillväxt.

Genomgående är det något fler som förväntar sig en motprestation när det gäller stora kommuner jämfört med mindre kommuner.

Av de tillfrågade är det endast 3 procent som anser att inte några specifika krav ska ställas på större städer. Motsvarande siffra för kommuner med färre än 200 000 invånare är 5 procent.

‚Äď Vi tycker att det √§r h√∂g tid att g√∂ra en ordentlig √∂versyn av skatteutj√§mningen i sin helhet. Principen b√∂r vara att skapa incitament och kravst√§llningar s√• att storstadsregionerna tar ett gemensamt ansvar f√∂r att st√∂tta glesbefolkade kommuner med l√•g tillg√§nglighet. D√• kan vi¬†undvika dagens situation d√§r Stockholm drar ett v√§ldigt tungt lass och utj√§mningen till mindre kommuner √§nd√• √§r otillr√§cklig, s√§ger Andreas Hatzigeorgiou.

Ladda ned Demoskopundersökningen här