Annika Eliasson Frick, Akademiska skolan
Hur stÀrker man skolresultaten i ett miljonprogramsomrÄde dÀr ingen elev har svenska som modersmÄl? Annika Eliasson Frick, rektor pÄ Akademiska skolan i FisksÀtra, hittade lösningen i ruffiga Bronx.  VÄr vision Àr att alla kan nÄ framgÄng, oavsett bakgrund.I miljonprogramsomrÄdet FisksÀtra Àr bara omkring hÀlften av invÄnarna födda i Sverige. OhÀlsotalet Àr nÀstan dubbelt sÄ högt som i kommunen som helhet och i höghusomrÄdet tjÀnar invÄnarna i genomsnitt en tredjedel sÄ mycket som grannarna i Saltsjöbaden.
HÀr bestÀmde sig Annika Eliasson Frick för att starta en friskola. Hon hade jobbat som lÀrare, framför allt i friskolor, och reagerat pÄ bristen pÄ mÄngfald i elevgrupperna. FÄ elever frÄn socioekonomiskt svagare omrÄden sökte sig till friskolorna.
Hon började titta nÀrmare pÄ sambandet mellan geografi och skolresultat. Mönstret var tydligt. Ju lÀngre ut frÄn centrum, desto fÀrre elever med godkÀnda betyg frÄn nian.
 Jag undrade, varför tillĂ„ter man det hĂ€r? Varför ligger alla bra skolor inne i stan?
Annika Eliasson Frick fattade tvÄ beslut. Hon skulle starta en riktigt bra friskola. Och den skulle ligga i ett miljonprogramsomrÄde.
Hon sa upp sig frÄn sitt lÀrarjobb och höstterminen 2014, efter flera Ärs hÄrt arbete, öppnade Akademiska skolan i FisksÀtra med Annika som rektor.
 VÄr vision Àr att alla kan nÄ framgÄng, oavsett bakgrund.
Inspirationen hÀmtade hon inte i statusskolorna i innerstan  utan i Bronx, en av New Yorks fattigaste stadsdelar. DÀr startades 1994 den första KIPP-skolan av en 24-Ärig Yale-student. KIPP stÄr för Knowledge Is Power Program: Kunskap Àr makt.
Skolans motto Àr: work hard, be nice. Höga krav stÀlls sÄvÀl pÄ lÀrarnas kompetens och personliga egenskaper som pÄ eleverna och deras familjer.
Skoldagarna Àr lÄnga. Reglerna hÄrda. Och resultaten Àr slÄende: i omrÄden dÀr normalt fem procent av eleverna gÄr vidare till högre studier ligger andelen i KIPP-skolorna  i dag finns det 183 stycken  runt 85 procent.
 Jag blev vĂ€ldigt imponerad av det jag sĂ„g i Bronx. Det Ă€r ordning och reda, man lĂ€gger stor vikt vid lĂ€xor och uppföljning. Skolan Ă€r pĂ„ allvar, sĂ€ger Annika Eliasson Frick.
Akademiska skolan Àr inte en Kipp-skola, men inspireras av Kipp-skolornas pedagogik. SÄvitt Annika kÀnner till Àr man den första skola i Sverige som jobbar sÄ.
Ingen av eleverna i Akademiska skolan har svenska som modersmÄl. DÀrför har man extra mÄnga timmars undervisning i svenska  plus tvÄ veckors sommarskola mitt i sommarlovet. Forskning visar att barn som inte fÄr stimulans under sommarlovet backar tvÄ-tre mÄnader i sin akademiska utveckling jÀmfört med elever som lÀser böcker och pÄ andra sÀtt trÀnar sina fÀrdigheter.
 VĂ„r sommarskola Ă€r frivillig, men nĂ€stan alla elever kommer. Vi vet att det betyder vĂ€ldigt mycket för att hĂ„lla sprĂ„ket igĂ„ng, sĂ€ger Annika Eliasson Frick.
Akademiska skolan i FisksÀtra har bara varit igÄng i ett och ett halvt Är, men man ser redan tecken pÄ att KIPP-metoden fungerar. Ett exempel Àr lÀsförmÄgan:
 NĂ€r vi startade hade vi flera elever i tredje klass som inte kunde lĂ€sa. De hade glömts bort i de stora skolorna. Men i vĂ„ras kunde alla vĂ„ra elever i Ă„rskurs 1 lĂ€sa, berĂ€ttar Annika Eliasson Frick stolt.
Varför, tror du, Àr det en fristÄende aktör och inte en kommun som introducerat det hÀr sÀttet att jobba i skolan?
 Jag tror att man mĂ„ste starta frĂ„n grunden med ett nytt sĂ€tt att arbeta. Det Ă€r svĂ„rt att Ă€ndra synsĂ€ttet i en skola som arbetar efter gamla invanda mönster.
 För att introducera ett annat sĂ€tt att arbeta krĂ€vs mod, att kunna tĂ€nka utanför boxen och att vĂ„ga förĂ€ndra. Det kanske inte Ă€r kommunernas starka sida?
|
FAKTA/Akademiska skolan i FisksÀtra:
|
