Jimmy Björkman, Capio S:t Görans
Om du ser en person med UV-lampa och en topspinne i högsta hugg tĂ€nker du kanske först pĂ„ rĂ€ttslĂ€karna i ÂCSIÂ. Men det kan lika gĂ€rna vara en nitisk sjukhusstĂ€dare. PĂ„ Capio S:t Görans sjukhus man Ă€r bĂ€st i Sverige pĂ„ att förebygga vĂ„rdrelaterade infektioner.VĂ„rdrelaterade infektioner, VRI, Ă€r i dag ett stort problem inom sjukvĂ„rden. BĂ„de mĂ€nskliga och ekonomiska vĂ€rden stĂ„r pĂ„ spel. Enligt SKL, Sveriges kommuner och landsting, orsakar de 750 000 extra vĂ„rddagar varje Ă„r till en kostnad av cirka 6,5 miljarder kronor. Varje Ă„r berĂ€knas runt 1 500 patienter avlida som direkt eller indirekt följd av en VRI.
Men det finns ett sjukhus som sticker ut i statistiken. Trots att man har en av landets största akutmottagningar har Capio S:t Görans betydligt fÀrre vÄrdrelaterade infektioner Àn andra sjukhus. Bara NorrtÀlje Sjukhus lyckas Ànnu bÀttre.
En viktig förklaring Àr stÀdningen. Till skillnad frÄn de flesta andra sjukhus har Capio S:t Görans behÄllit den i egen regi.
 StĂ€dningen ses inte som en sidoverksamhet utan som en del av patientsĂ€kerheten. Det har gett oss unika möjligheter att arbeta lĂ„ngsiktigt, sĂ€ger Jimmy Björkman, chef för avdelningsservice pĂ„ sjukhuset.
 Ledningen förvĂ€ntar sig att vi sköter vĂ„r verksamhet, men ger oss ocksĂ„ mandat att utveckla den.Â
PÄ det sÀttet skapas utrymme för innovation  inte bara i operationssalen.
Till exempel var Capio S:t Göran var först i Sverige med att stÀda med UV-lampor. Organiskt material, kemikalier och mÄnga andra Àmnen som inte syns för blotta ögat lyser nÀmligen upp nÀr man sÀtter UV-ljus pÄ det. Lamporna anvÀnds idag framför allt i stÀdpersonalens utbildning.
Ett annat exempel pĂ„ nytĂ€nkande Ă€r ATP-mĂ€taren. Den fungerar sĂ„ att man svabbar en viss yta med en tops och sedan lĂ€ser mĂ€taren av hur mycket organiskt material som fastnat. Men att anvĂ€nda den för att stĂ€da sjukhus  det var Jimmys egen idĂ©.Â
 För ungefĂ€r fem Ă„r sedan sĂ„g jag ett reportage pĂ„ ÂPlus om hur Anticimex anvĂ€nde ATP-mĂ€tare för livsmedelshantering, berĂ€ttar han.
Han insÄg snabbt att samma metod skulle kunna tillÀmpas i sjukhusstÀdningen. Redan nÀsta dag kontaktade han Anticimex och köpte loss en mÀtare. Sedan började han mÀta olika ytor.
 PĂ„ den tiden fanns det ingen standard för hur man gör sĂ„dana hĂ€r mĂ€tningar i vĂ„rdmiljö. SĂ„ jag började skriva pĂ„ en sĂ„dan.
Resultatet: en omfattande manual som berÀttar vad som Àr godkÀnda och icke godkÀnda vÀrden för olika ytor i sjukhusmiljön. Det Àr den som ligger till grund för de systematiska kvalitetskontrollerna. Alla mÀtpunkter pÄ sjukhuset kontrolleras minst tvÄ gÄnger per Är. Hittills har man gjort uppemot 5 000 mÀtningar.
 Jag trĂ€ffar ibland patienter som börjar skratta nĂ€r de ser oss stĂ„ och gnugga med en tops. ÂVisst Ă€r det noga med stĂ€dningen, men det hĂ€r?Â, sĂ€ger Jimmy Björkman och ler.
Flera studier pÄ senare Är talar för att bÀttre stÀdning minskar risken för smittspridning och vÄrdrelaterade infektioner. Och intresset utifrÄn Àr stort  mÄnga andra sjukhus vill ta efter. Att halvera antalet vÄrdrelaterade infektioner skulle kunna frigöra 180 vÄrdplatser per Är bara i Stockholms lÀns landsting.
För Jimmy Björkman och hans kollegor Àr ambitionen nu att bli Ànnu bÀttre.
NÀsta steg Àr att titta pÄ hur man kan anvÀnda sÀrskilda tyger i klÀderna för att minska risken för smittspridning.
 Vi ska ligga pĂ„ en jĂ€mn, hög nivĂ„ och sĂ„ ska vi hitta de Âsvarta hĂ„len och Ă„tgĂ€rda dem.
 Ska man Ă€ndĂ„ ha ett jobb Ă€r det vĂ€l roligare att göra det bra?, avslutar Jimmy.
|
FAKTA / StÀdning pÄ Capio S:t Görans
|
